Tarmcancer, som innefattar både tjocktarmscancer och ändtarmscancer, är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige. Ungefär 12 procent av alla cancerfall i Sverige utgörs av tarmcancer. Att känna till de vanligaste symtomen är avgörande för tidig upptäckt och behandling, eftersom chanserna att bli botad är större om tumören upptäcks i ett tidigt stadium.
Medianåldern för diagnos av tarmcancer är 73 år, och sjukdomen är ovanlig hos personer under 40 år.
I denna artikel tittar vi närmare på symptom som kan tyda på tarmcancer och varför det är viktigt att agera snabbt vid varningssignaler.
Riskfaktorer
Tarmcancer kan drabba människor i alla åldrar, men vissa faktorer ökar risken.
De flesta som får tarmcancer är över 60 år och de flesta fall har inte en tydlig ärftlig koppling.
Genetiska faktorer
Personer med familjehistoria av tjocktarmscancer och ändtarmscancer eller ärftliga genmutationer löper ökad risk. Olika typer av ärftliga sjukdomar, bland annat ärftlig non-polypos kolorektalcancer och Lynchs syndrom, kan kraftigt öka risken. Även familjer med flera fall av tarmcancer har ökad risk.
Livsstilsfaktorer
En ohälsosam livsstil, inklusive dåliga kostvanor, brist på fysisk aktivitet, rökning och överdriven alkoholkonsumtion, ökar risken för tjock- och ändtarmscancer. Att äta en kost rik på fiber, frukt och grönsaker samt att motionera regelbundet kan minska risken. Övervikt och fetma är också viktiga riskfaktorer. Inflammatorisk tarmsjukdom under lång tid är ytterligare en riskfaktor.
Regelbundna hälsokontroller och screening, som koloskopi och avföringstester, är viktiga för tidig upptäckt.
Betydelsen av regelbunden screening
Regelbunden screening är avgörande för att upptäcka tjocktarmscancer och ändtarmscancer i ett tidigt skede, vilket möjliggör effektiv behandling och minskar risken för att cancern sprider sig till andra organ.
I Sverige infördes screening för tarmcancer 2020 för personer mellan 60 och 74 år. Screening minskar risken att dö i tarmcancer för personer i åldern 60–70 år.
Koloskopi och andra screeningsmetoder
Koloskopi undersöker tjock- och ändtarmen med en flexibel kamera för att upptäcka förändringar och tumörer. Screening för tjock- och ändtarmscancer i Sverige erbjuds till personer mellan 60 och 74 år och baseras på avföringsprov som kan upptäcka blod i avföringen. Om blod upptäcks leder det till vidare utredning med koloskopi för att fastställa orsaken. Vid koloskopi kan vissa förändringar som upptäcks kallas polyper eller förstadier till cancer.
Hur screening kan bidra till tidig upptäckt
Screening kan identifiera tumören innan symtom uppträder, vilket ökar möjligheten till botande behandling och minskar risken för allvarliga komplikationer. Standardiserade vårdförlopp ska säkerställa snabb och effektiv vård från misstanke till behandling. Det finns särskilda standardiserade vårdförlopp för tarmcancer i Sverige som syftar till att ge en snabb och samordnad utredning och behandling – läs mer om dessa på 1177 eller motsvarande källa.
Vanliga symptom på tarmcancer
De flesta som har dessa symtom har inte cancer, men symtomen ska ändå tas på allvar och utredas av läkare. Att känna igen symptom på tarmcancer är viktigt för tidig diagnos och behandling. De vanligaste symtomen inkluderar förändringar i avföringsvanor, blod i avföringen, magont och känslan av att inte tömma tarmen:
- Förändrade avföringsvanor: Växling mellan förstoppning och diarré, smärtsam avföring eller förändrad form.
- Synligt blod i avföringen: Blod kan vara ljusrött eller mörkare och kan ibland bara upptäckas vid undersökning. Blödning är ett alarmsymtom som ska utredas av läkaren.
- Oväntad viktminskning: Oförklarlig viktminskning utan förändring i kost eller motion.
- Kontinuerlig trötthet: Ibland kopplat till blodbrist (anemi) som är vanligt vid tjock- och ändtarmscancer.
- Buksmärtor och obehag: Magbesvär kan innefatta buksmärta, knip, kramper eller en uppsvälld mage. Smärta i buken kan vara konstant eller komma i attacker.
- Illamående eller kräkningar: Kan vara tecken på problem i mag-tarmkanalen.
- Känsla av ofullständig tarmtömning: En känsla av att inte kunna tömma tarmen helt, särskilt vanligt vid ändtarmscancer. Detta kallas ofullständig tömning.
Symtomen på tarmcancer kan också bero på andra, mindre allvarliga tillstånd, vilket gör utredning viktig.
Symptomen på tarmcancer utvecklas ofta gradvis och kan ibland förväxlas med andra mag-tarmsjukdomar. Det är därför viktigt att söka vård om man har kvarstående besvär, särskilt om man är över 40 år och upplever ändrade avföringsvanor eller synligt blod i avföringen.
Andra symtom och tecken
Utöver de vanliga symtomen kan andra symtom förekomma, såsom:
- Blodbrist (anemi): Kan ge trötthet, andfåddhet och blekhet.
- Slem i avföringen: Kan indikera kraftig slembildning runt tumören.
- Svullnad eller knöl i buken: Kan ibland kännas vid avancerad sjukdom.
- Förändringar i tarmfunktionen: Långvarig diarré, förstoppning eller smalare avföring.
Det är vanligt med näringsbrist hos cancerpatienter, och trötthet är också vanligt hos patienter efter behandling.
Dessa symtom ska också tas på allvar och utredas.
Diagnos och behandling av tarmcancer
Hur tarmcancer diagnostiseras
Diagnos sker ofta med koloskopi, biopsi, blodprov och avbildning som datortomografi (DT) eller magnetisk resonanstomografi (MRT). Läkaren gör en bedömning av tumörens läge och stadium, vilket är avgörande för behandlingsplanen.
Kom ihåg att alltid kolla med läkare för korrekt diagnos. Kolla även med 1177 för mer information.
Behandlingsalternativ
Behandling av tjocktarmscancer och ändtarmscancer kan inkludera:
- Operation: Operationen innebär oftast att tumören opereras bort, ibland med delar av tarmen. Vid ändtarmscancer kan det ibland behövas en stomi.
- Strålbehandling: Används bland annat för att krympa tumören före operation eller efter operationen för att minska risken för återfall. Strålbehandling kan också vara en del av behandlingsplanen för kolorektalcancer.
- Cytostatika (kemoterapi): Används för att behandla cancer i tjocktarmen och minska risken för återfall, särskilt vid mer avancerade stadier.
- Målinriktade läkemedel och immunterapi: Nyare behandlingsformer som kan användas i vissa fall, ofta vid spridd sjukdom.
Näringsstöd är ofta nödvändigt för patienter som genomgår behandling för kolorektalcancer, eftersom både sjukdomen och behandlingen kan påverka näringsupptaget.
Rehabilitering planeras av sjukvården direkt efter diagnos för att patienten ska få det stöd som behövs under och efter behandlingen. Uppföljning är viktig för att upptäcka eventuella återfall och för att lindra symtom som kan uppstå efter behandlingen. Det finns också saker du själv kan göra för att lindra symtom och förbättra återhämtningen, till exempel att följa kostråd, vara fysiskt aktiv i den mån det går och ta emot det stöd som erbjuds.
Prognos
Prognosen beror på sjukdomsstadium, tumörens placering och patientens allmänna hälsa. Om tumören upptäcks tidigt och behandlingen sätts in snabbt, är chanserna att bli botad goda. Om cancern spridit sig till andra organ minskar möjligheten till bot, men behandling kan fortfarande förbättra livskvaliteten.
Efterkontroll och uppföljning
Efter avslutad behandling för tjocktarmscancer och ändtarmscancer är efterkontroll och uppföljning en viktig del av vårdprocessen. Läkaren följer upp patienten för att tidigt upptäcka eventuella tecken på återfall och för att säkerställa att patienten får det stöd som behövs. Under uppföljningen kontrolleras patienten bland annat med skiktröntgen av buken efter ett år och igen efter tre år. Samtidigt tas blodprov för att mäta nivåerna av cancermarkören CEA, som kan vara förhöjd vid cancer i magtarmkanalen.
Det är viktigt att patienter känner till de vanligaste symtomen på återfall, såsom blod i avföringen, ändrade avföringsvanor eller en känsla av att inte kunna tömma tarmen helt. Om nya symtom uppstår, eller om tidigare rehabiliteringsinsatser inte fungerar, ska patienten kontakta sin kontaktsjuksköterska eller läkare. Efterkontrollerna ger också möjlighet att bedöma behovet av fortsatt rehabilitering och att anpassa stödet efter patientens aktuella situation. Genom regelbunden uppföljning ökar chanserna att upptäcka återfall i tid och att snabbt kunna sätta in rätt behandling.
Stöd och resurser för patienter
Vikten av emotionellt stöd
Emotionellt stöd är viktigt för välbefinnande och återhämtning. Det kan förbättra behandlingsresultat och ge patienten styrka genom sjukdomsprocessen. Många patienter behöver hjälp med att hantera både fysiska och psykiska symtom efter behandlingen.
Tillgängliga resurser och organisationer
Flera organisationer, som ILCO och Mag- och tarmförbundet, erbjuder stöd, rådgivning och hjälp till patienter och närstående. Digitala tjänster blir också allt vanligare och kan hjälpa patienter att navigera vårdprocessen.
Att vara uppmärksam på symptom på tarmcancer och genomgå regelbunden screening är avgörande för tidig upptäckt och effektiv behandling. Kontakta alltid läkaren vid oro eller misstänkta symtom för bästa möjliga vård.
Vill du läsa mer om tarmbesvär finns en artikel här
Stöd för anhöriga
Att vara anhörig till någon som drabbats av tjocktarmscancer och ändtarmscancer innebär ofta en stor omställning och kan vara känslomässigt krävande. Stöd för anhöriga är därför en viktig del av vården. Läkaren och kontaktsjuksköterskan kan ge råd och vägledning till anhöriga, och det finns också många organisationer och stödgrupper som erbjuder hjälp och samtalsstöd. Det är viktigt att anhöriga inte glömmer bort sina egna behov och att de söker hjälp om de känner sig överväldigade eller behöver prata med någon.
Genom att läsa mer om sjukdomen och dess behandling kan anhöriga få en bättre förståelse för vad patienten går igenom och hur de bäst kan vara ett stöd. Varje persons upplevelse av cancer är unik, och det är viktigt att respektera patientens individuella önskemål och behov under hela sjukdoms- och behandlingsprocessen. Att som anhörig ta hand om sig själv är också en förutsättning för att kunna vara ett bra stöd för patienten genom hela resan med tjocktarmscancer och ändtarmscancer.
Vanliga frågor och svar om symptom på tarmcancer
Vilka är de vanligaste symptomen på tarmcancer?
De vanligaste symptomen inkluderar förändrade avföringsvanor, blod i avföringen, buksmärtor, känsla av att inte tömma tarmen helt, oväntad viktminskning och kontinuerlig trötthet.
Hur vet jag om blod i avföringen är ett tecken på tarmcancer?
Blod i avföringen kan vara ljusrött eller mörkare och bör alltid utredas av läkare eftersom det kan vara ett alarmsymtom på tarmcancer eller andra sjukdomar.
När ska jag söka vård för misstänkta symptom på tarmcancer?
Om du har kvarstående besvär som ändrade avföringsvanor, synligt blod i avföringen eller oförklarlig viktminskning, särskilt om du är över 40 år, bör du kontakta vården för utredning.
Kan tarmcancer förebyggas?
Ja, risken kan minskas genom hälsosam livsstil med bra kost, regelbunden fysisk aktivitet, att undvika rökning och begränsa alkoholkonsumtion.
Vad händer om tumören upptäcks tidigt?
Tidigt upptäckt tarmcancer ger goda möjligheter till bot genom behandling som ofta inkluderar operation för att operera bort tumören.
Vilka behandlingar finns för tarmcancer?
Behandling kan inkludera operation, strålbehandling, cytostatika (kemoterapi) och ibland målinriktade läkemedel eller immunterapi beroende på tumörens läge och stadium.
Vad är en stomi och när kan det behövas?
En stomi är en konstgjord öppning på buken för avföring och kan behövas efter operation vid ändtarmscancer för att tarmen ska läka.
Vad innebär efterkontroll efter behandling för tarmcancer?
Efterkontroller görs för att upptäcka eventuella återfall tidigt och för att ge stöd vid eventuella kvarvarande symtom eller rehabiliteringsbehov.
Finns det stöd för patienter och anhöriga?
Ja, organisationer som ILCO och Mag- och tarmförbundet erbjuder stöd, och det finns även digitala tjänster som hjälper patienter genom vårdprocessen.
Hur bokar jag en undersökning?
Du kan Boka direkt via vår hemsida och betala med Klarna (kort, Swish eller faktura)
Fyll i vårt formulär så kontaktar vi dig inom 24 timmar
