Äggstockscancer – tidiga tecken och hur den kan upptäckas i tid
🎥 Äggstockscancer – tidiga tecken och hur den kan upptäckas i tidÄggstockscancer, även kallad ovarialcancer, kallas ofta för en tyst sjukdom eftersom symtomen i början kan vara vaga eller missförstås. Vanliga symptom på äggstockscancer inkluderar en ihållande känsla av att vara svullen i buken, snabb mättnadskänsla, buksmärta och ett ökat behov av att kissa. I denna video går vi igenom vanliga tidiga tecken, som uppsvälld mage, förändrade menstruationer och diffusa buksmärtor. Det är vanligen en gynekolog som genomför en allmän undersökning och gör en gynekologisk undersökning vid misstanke om äggstockscancer. Vi förklarar också hur magnetkameraundersökning (MR) kan hjälpa till att upptäcka förändringar i äggstockarna innan sjukdomen spridit sig. Många kvinnor med äggstockscancer diagnostiseras vanligen i ett sent stadium eftersom symtomen ofta är ospecifika.
Se videon och mer information här.
Introduktion
Äggstockscancer är en allvarlig cancerform som ofta är svår att upptäcka tidigt. Vi går igenom de tidiga tecknen, symtomen och diagnostiska metoder som kan öka chanserna för framgångsrik behandling. Att vara medveten om symptom och riskfaktorer är avgörande för att upptäcka sjukdomen i tid.

Statistik och riskfaktorer
Äggstockscancer är den åttonde vanligaste cancerformen hos kvinnor i Sverige och står för cirka 2,5 % av alla cancerfall. Cirka 1 av 78 kvinnor drabbas under sin livstid, och risken ökar med åldern, särskilt efter 50 år och upp till cirka 70 år.
Riskfaktorer
Viktiga riskfaktorer för äggstockscancer är bland annat ärftlighet, att inte ha fött barn, fertilitetsproblem, tidig mensdebut, sent klimakterium och långvarig användning av hormonersättningsterapi. Användning av kombinerade p-piller och p-piller generellt har visat sig minska risken för äggstockscancer. Även fysisk aktivitet och ett normalt BMI kan bidra till att minska risken. Tidigare borttagande av livmoder, äggledare eller äggstockar minskar också risken. Det finns även en ärftlig komponent, där mutationer i BRCA1- och BRCA2-generna ökar risken betydligt. I Sverige finns ett standardiserat vårdförlopp för att snabbt utreda och behandla äggstockscancer vid misstanke.
Symtom och tidiga tecken
Att känna igen varningssignaler är viktigt för att kunna agera i tid. Vanliga symptom vid äggstockscancer inkluderar:
- Uppsvälld mage och ökat bukomfång
- Diffusa buksmärtor
- Snabb mättnadskänsla
- Kissnödighet ofta
- Trötthet och viktförändringar
- Förändrade avföringsvanor
Eftersom symtomen ofta är vaga och kan likna andra mag-tarmbesvär, är det vanligt att sjukdomen upptäcks sent, när den redan är spridd sjukdom i buken. Vid oroande eller långvariga symptom ska medicinsk hjälp sökas för gynekologisk undersökning och vidare utredning.
Orsaker och bakomliggande faktorer
Äggstockscancer beror oftast på en kombination av genetiska och miljömässiga faktorer. Den vanligaste typen av äggstockscancer är epitelial tumör, som utgår från äggstockarnas ytepitel. Det finns olika typer av tumörer som kan utvecklas i äggstockarna, där epiteliala tumörer är den vanligaste typen, men även icke-epiteliala tumörer och borderline-tumörer förekommer. Cancer kan uppstå när celler i äggstockarna börjar växa okontrollerat och bilda tumörer. Exempel på orsaker är mutationer i gener som BRCA1 och BRCA2, vilka ger en ökad risk för att få äggstockscancer. Dessutom påverkar hormoner och reproduktionshistoria risken, där många ägglossningar under livet kan öka risken. Fullständig diagnos av äggstockscancer kan fastställas först efter analys av vävnadsprover från tumören.
Förebyggande
Att förebygga äggstockscancer handlar om att minska risken för att sjukdomen ska utvecklas. Enligt forskning har användning av kombinerade p-piller visat sig ge ett skydd mot äggstockscancer, särskilt om de används under en längre tid. Detta beror på att p-piller minskar antalet ägglossningar, vilket tros minska risken för att cellförändringar ska uppstå i äggstockarna. Förutom p-piller kan också en hälsosam livsstil spela en viktig roll. Regelbunden fysisk aktivitet och en balanserad kost kan bidra till att minska risken för flera olika cancerformer, inklusive äggstockscancer. Det är också viktigt att kvinnor, särskilt efter 50 års ålder, är uppmärksamma på symtom och går på regelbundna gynekologiska undersökningar för att tidigt upptäcka eventuella förändringar i äggstockarna. Genom att vara medveten om riskerna och ta aktiva steg för att förebygga sjukdomen kan kvinnor öka sina chanser att förbli friska.
Diagnostisering av äggstockscancer
Vanliga diagnostiska metoder är:
- Vid misstanke om äggstockscancer brukar en gynekologisk undersökning och vaginal ultraljudsundersökning göras för att skapa bilder av äggstockarna och bäckenet
- CA 125-test som mäter ett protein i blodet kopplat till äggstockscancer
- Biopsi för att bekräfta diagnos genom vävnadsprov
- Avancerade metoder som datortomografi (CT), magnetkameraundersökning (MR) och laparoskopi för att bedöma tumörens spridning
Diagnosen brukar vanligen bekräftas genom analys av vävnadsprover.
Genetiska tester kan också identifiera ärftliga riskfaktorer. Utredningen följer ett standardiserat vårdförlopp som innebär snabba och effektiva undersökningar vid misstanke om äggstockscancer.
Kom ihåg att alltid kolla med läkare för korrekt diagnos. Kolla även med 1177 för mer information.
Olika stadier av äggstockscancer
- Stadium 1: Tumören finns i en eller båda äggstockarna
- Stadium 2: Tumören har spridit sig i bäckenet
- Stadium 3: Tumören har spridit sig till övre delen av bukhålan
- Stadium 4: Tumören har spridit sig till organ utanför bukhålan
Prognosen för äggstockscancer kan variera beroende på tumörens typ och stadium. Prognosen är sämre om cancern har spridit sig till andra organ.
Behandlingsalternativ
Det finns flera sätt att behandla äggstockscancer, såsom kirurgi, cytostatika och målinriktade behandlingar. Behandlingsplanen anpassas efter sjukdomens stadium och tumörens specifika egenskaper.
Behandlingarna inkluderar:
Kirurgi
Kirurgiskt avlägsnande av tumören och ibland hela livmodern, båda äggstockarna, äggledarna och angränsande vävnad. Operationen bör utföras så tidigt som möjligt för bästa resultat. Kirurgiska ingrepp syftar till makroskopisk tumörborttagning, vilket är kopplat till bättre överlevnad. Operationen kan vara omfattande, särskilt vid spridd sjukdom, och syftar till att ta bort så mycket tumörvävnad som möjligt.
Kemoterapi och strålbehandling
Cytostatika (cellgifter) används ofta efter operation för att ta bort kvarvarande cancerceller. I vissa fall ges neoadjuvant cytostatika före operation för att krympa tumören. Behandlingen kan ha biverkningar som illamående och håravfall.
Målinriktade behandlingar
Vissa patienter kan få behandling med antikroppar eller PARP-hämmare, särskilt vid tumörer med specifika genförändringar som BRCA-mutationer.
Genom samarbete med medicinska experter kan en individanpassad behandlingsplan skapas för bästa möjliga resultat.
Prognos och uppföljning
Prognosen för äggstockscancer beror på tumörtyp, stadium och hur tidigt sjukdomen upptäcks. Tidig upptäckt och behandling ökar chanserna till framgång och överlevnad. Även vid spridd sjukdom kan behandling ofta hålla cancern under kontroll under längre tid. Uppföljning efter behandling är viktig för att upptäcka eventuella återfall och för att stödja patientens rehabilitering.
Psykiskt stöd och råd
Att få en diagnos som äggstockscancer påverkar inte bara kroppen, utan också det psykiska välbefinnandet. Enligt det standardiserade vårdförloppet för äggstockscancer ska kvinnor erbjudas psykiskt stöd och råd under hela behandlingen. Det kan handla om samtalsterapi, stödgrupper eller individuella samtal med kurator eller psykolog, där man får möjlighet att prata om oro, rädsla och de utmaningar som sjukdomen innebär. Många kvinnor upplever också symtom som ökat bukomfång och trötthet, och det är viktigt att få råd om hur dessa kan hanteras i vardagen. Stödet kan även omfatta praktiska tips för att hantera biverkningar av behandlingen och hjälp att hitta strategier för att må bättre psykiskt. Det är viktigt att komma ihåg att man inte är ensam – det finns hjälp att få, och att ta emot stöd kan göra stor skillnad för hur man upplever både sjukdomen och behandlingen. En trygg och stöttande omgivning är en viktig del av vägen tillbaka till hälsa.
Vikten av tidig upptäckt
Tidigt upptäckt av äggstockscancer förbättrar prognosen och möjliggör effektivare behandling. Regelbundna hälsokontroller och screening kan identifiera sjukdomen innan den spridit sig. De flesta fall vanligen diagnosticeras i senare stadier, vilket påverkar behandlingen och prognosen.
Sammanfattning
Äggstockscancer är en allvarlig sjukdom med ofta diffusa symptom. Att känna till tidiga tecken och regelbundet genomgå kontroller enligt ett standardiserat vårdförlopp är avgörande för tidig upptäckt och framgångsrik behandling. Sök medicinsk hjälp vid oroande symptom för att öka chanserna till ett gott resultat.
För mer information om kvinnosjukdomar och gynekologiska symtom, se vår artikel: Kvinnosjukdomar & gynekologiska symtom.
För mer om cystor på äggstockarna och behandling, läs: Cystor på äggstockarna – vanliga typer och behandling
Vanliga frågor om äggstockscancer symptom
Vilka är de vanligaste symptomen på äggstockscancer?
De vanligaste symptomen inkluderar uppsvälld mage, ökat bukomfång, diffusa buksmärtor, snabb mättnadskänsla, ofta kissnödighet, trötthet samt förändrade avföringsvanor.
När ska jag söka vård för äggstockscancer symptom?
Om du upplever nya, återkommande eller långvariga symtom som svullen buk, buksmärtor eller förändrad aptit bör du kontakta läkare för en gynekologisk undersökning och vidare utredning.
Kan p-piller minska risken för äggstockscancer?
Ja, användning av kombinerade p-piller har visat sig minska risken för äggstockscancer, särskilt vid längre användning, eftersom de minskar antalet ägglossningar.
Hur ställs diagnosen äggstockscancer?
Diagnosen ställs vanligtvis genom en kombination av gynekologisk undersökning, vaginalt ultraljud, blodprov för tumörmarkören CA-125 samt vävnadsprov (biopsi). Vid behov används även datortomografi eller magnetkameraundersökning.
Vilka är riskfaktorerna för att utveckla äggstockscancer?
Riskfaktorer inkluderar ärftlighet (t.ex. BRCA1- och BRCA2-mutationer), många ägglossningar under livet, tidig mensdebut, sent klimakterium, infertilitet och hormonbehandling. Fysisk aktivitet och normalt BMI kan minska risken.
Finns det behandling för äggstockscancer?
Ja, behandling består ofta av kirurgi för att ta bort tumören följt av cytostatika (cellgifter). Målinriktade behandlingar som PARP-hämmare kan också användas vid vissa genetiska förändringar.
Vad innebär ett standardiserat vårdförlopp vid misstanke om äggstockscancer?
Ett standardiserat vårdförlopp innebär att utredning och behandling sker snabbt och effektivt enligt fastställda riktlinjer för att minska väntetider och förbättra patientens prognos.
Kan äggstockscancer upptäckas tidigt?
Eftersom symtomen ofta är vaga kan äggstockscancer vara svår att upptäcka tidigt. Regelbundna gynekologiska undersökningar och uppmärksamhet på förändrade symtom ökar chanserna till tidig diagnos.



