Introduktion
Effektiva undersökningar migrän och huvudvärk är viktiga för att förbättra livskvaliteten hos drabbade. Migrän är en neurologisk sjukdom som globalt har skattats som det näst vanligaste tillståndet som bidrar till levda år med handikapp. Migrän är en av de vanligaste orsakerna till funktionsnedsättning och har en prevalens på cirka 15–18 procent bland vuxna kvinnor och 6–9 procent bland vuxna män. Migrän är en vanlig diagnos och de flesta fall kan handläggas i primärvård. Cirka 80 procent av migränpatienterna har migrän utan aura. Migrän debuterar oftast i puberteten och förekomsten minskar successivt efter 40 års ålder, medan det är ovanligt med debut efter 50 års ålder. Prevalensen av kronisk migrän bedöms vara 1–2 procent av befolkningen. Genom noggrann utvärdering av symtom, inklusive migrän med aura och migrän utan aura, identifiering av utlösande faktorer ska göras. Följande utlösande faktorer kan identifieras: stress, hormonsvängningar, vissa födoämnen innehållande tyramin, väderomslag och sömnrubbningar. Anpassade behandlingsplaner kan minska frekvensen av migränattacker och huvudvärk av spänningstyp. Denna översikt beskriver metoder för diagnos och behandling samt vikten av professionell bedömning, särskilt vid misstanke om kronisk migrän, som ska utföras enligt gällande riktlinjer. Migrän med aura ökar risken för stroke, särskilt vid samtidig användning av p-piller och rökning.
Typer av migrän
Migrän kan delas in i flera olika typer, där de vanligaste är migrän med aura och migrän utan aura. Migrän med aura kännetecknas av neurologiska symtom som synrubbningar, exempelvis flimmerskotom eller synfältsbortfall, som ofta uppträder före huvudvärken. Dessa aurasymtom varar vanligtvis mellan 5 och 60 minuter och kan även inkludera känselrubbningar. Migrän utan aura är den mest förekommande formen och innebär huvudvärk av måttlig till svår intensitet, ofta ensidig och pulserande, med associerade symtom som illamående, kräkningar samt ljus- och ljudkänslighet. Kronisk migrän definieras som huvudvärk minst 15 dagar per månad, varav minst 8 dagar med migränsymtom. Det är viktigt att känna till vilken typ av migrän man har, eftersom det påverkar både behandling och uppföljning.
Symptom och varningssignaler
Vanliga symptom att känna igen
Att känna till typiska symtom vid migrän är avgörande för att söka rätt vård i tid. Migränhuvudvärk är ofta av måttlig till svår intensitet, pulserande och ensidig, med associerade symtom såsom illamående, kräkningar, samt ljus- och ljudkänslighet. Vid migrän med aura kan neurologiska symtom som flimmerskotom, synfältsbortfall och känselrubbningar förekomma. Aurasymtom kan variera mellan olika anfall och varar oftast mellan 5 och 60 minuter. Kronisk migrän definieras som huvudvärk minst 15 dagar per månad under minst 3 månader, varav minst 8 dagar är migränsymtom. Migränanfall varar vanligtvis mellan 4–72 timmar.
För diagnos av migrän utan aura krävs minst 5 anfall av huvudvärk med associerade symtom som varar mellan 4–72 timmar.
När söka medicinsk hjälp?
Vid plötsliga, intensiva neurologiska symtom eller status som avviker från typisk migrän ska medicinsk hjälp sökas omedelbart. Vid huvudvärk som varar längre än 72 timmar (status migränosus) eller vid misstanke om stroke, särskilt vid migrän med aura och samtidig användning av p-piller, ska akut vård sökas. Vid tre eller fler migränanfall per månad ska profylaktisk farmakologisk behandling övervägas.
Utlösande faktorer
Utlösande faktorer för migrän varierar mellan olika individer, men vissa faktorer är särskilt vanliga. Stress, sömnrubbningar, menstruation, vissa födoämnen och väderomslag är exempel på utlösande faktorer som ofta rapporteras av personer med migrän. Även fysisk aktivitet, särskilt om den är intensiv eller oväntad, kan utlösa migränanfall hos vissa. Det är viktigt att vara medveten om att utlösande faktorer kan förändras över tid, och därför bör man regelbundet utvärdera och uppdatera sin lista över möjliga utlösare. Genom att identifiera och undvika dessa faktorer kan man minska både frekvensen och svårighetsgraden av migränanfall.
Migrän hos olika grupper
Migrän kan drabba personer i alla åldrar, men den debuterar ofta i tonåren eller tidig vuxenålder. Migrän är vanligare hos kvinnor än hos män, och kvinnor har också en ökad risk att utveckla kronisk migrän. Migrän hos barn och ungdomar kan vara mer svårbehandlad och kräver ofta en anpassad behandlingsstrategi jämfört med vuxna. Hos äldre personer är det viktigt att särskilja migrän från andra typer av huvudvärk som kan bli vanligare med stigande ålder. Migrän hos olika grupper kan också påverkas av hormonella förändringar, livsstil och andra samtidiga sjukdomar, vilket gör det viktigt med en individanpassad utredning och behandling.
Diagnostiska metoder
Kom ihåg att alltid kolla med läkare för korrekt diagnos. Kolla även med 1177 för mer information.
Fastställande av migrän, kronisk migrän och huvudvärk
Diagnosen migrän ställs främst genom anamnes och neurologiskt status. Det finns inga specifika blodprover eller röntgenundersökningar som påvisar migrän, men MR eller DT kan användas för att utesluta andra orsaker vid atypiska symtom eller misstanke om annan neurologisk sjukdom. En huvudvärksdagbok under minst 1 månad varav minst 8 dagar med dokumenterade symtom rekommenderas för att dokumentera anfallens frekvens och karaktär. Läkare rekommenderar att du ska föra en huvudvärksdagbok under minst en månad för att säkerställa korrekt utredning. För diagnosen migrän med aura ska patienten ha haft minst 2 anfall med typiska aurasymtom. Kronisk migrän definieras som huvudvärk under minst tre månader med minst tre dagar av migränsymtom per månad.
Neurologiskt status
En noggrann bedömning av neurologiskt status är en central del av utredningen vid misstänkt migrän. Genom att undersöka neurologiska funktioner kan läkaren utesluta andra orsaker till huvudvärken och säkerställa att det rör sig om migrän. Neurologiskt status kan också ge viktig information om eventuella samtidiga neurologiska tillstånd som kan påverka valet av behandling. En korrekt utförd neurologisk undersökning är därför avgörande för att ställa rätt diagnos och optimera behandlingen av migrän.
Vikten av korrekt diagnos
Rätt diagnos är avgörande för effektiv behandling av migrän hos både vuxna och barn. Diagnosen ställs genom anamnes och uppfyllande av diagnoskriterier enligt ICHD-3, där minst 5 migränanfall krävs för diagnos. Frekvensen av migrändagar per månad är avgörande för val av behandling, och profylaktisk behandling bör övervägas vid återkommande migrän, särskilt vid minst 3–4 migrändagar per månad. Neurologiskt status hjälper till att utesluta andra orsaker till huvudvärken och säkerställer att patienten får rätt vård.
Livsstilens påverkan på migrän och huvudvärk
Livsstilsfaktorer har stor betydelse för migränens förlopp. Regelbunden fysisk aktivitet, balanserad kost och god sömn minskar risken för migränanfall. För att minska antalet anfall och förbättra livskvaliteten ska man även prioritera stresshantering, till exempel mindfulness, samt undvika utlösande faktorer som starka dofter, ljus och ljud. Hormonsvängningar, p-piller och andra faktorer kan också påverka migräntröskeln. Många patienter rapporterar känslighet för ljus, ljud och lukt under anfall. Kronisk migrän kan leda till betydande funktionsnedsättning och påverka livskvaliteten avsevärt.
Kost och migrän
Kostvanor kan ha stor betydelse för migrän, och vissa livsmedel är kända för att kunna utlösa migränanfall hos känsliga individer. Exempel på sådana födoämnen är ost och rödvin, som innehåller tyramin, samt tillsatser som MSG och aspartam. För att identifiera eventuella kostrelaterade utlösare kan det vara hjälpsamt att föra en kostdagbok. Det är också viktigt att äta regelbundet och undvika långa perioder av hunger eller törst, eftersom detta också kan bidra till migränanfall.
Sömn och migrän
Sömnkvalitet och regelbundenhet har stor inverkan på migrän. Sömnrubbningar, såsom insomni eller sömnapné, kan öka risken för migränanfall och försvåra behandlingen. Att etablera en regelbunden sömnrutin och se till att få tillräckligt med sömn kan ha en positiv effekt på migränfrekvensen. Behandling av samtidiga sömnproblem kan också förbättra effekten av migränbehandlingen och minska antalet anfall hos personer med migrän.
Behandlingsalternativ och terapier
Behandling av migrän omfattar både medicinska och alternativa metoder. Akut behandling med triptaner ska övervägas vid måttlig till svår intensitet, och sumatriptan är det vanligaste förstahandsvalet av triptaner för vuxna. Triptaner verkar kärlsammandragande samt hämmar neurogen inflammation. Kombination av NSAID och triptan kan också användas. Vid illamående ska metoklopramid ges för att förbättra läkemedelsupptaget. Profylaktisk farmakologisk behandling ska rekommenderas vid minst 3 anfall per månad och kan inkludera betablockerare som metoprolol, amitriptylin eller kandesartan. Amitriptylin är en icke-selektiv monoaminåterupptagshämmare som kan användas för profylaktisk behandling av migrän. Nya läkemedel som CGRP-hämmare och gepanter, exempelvis rimegepant, finns för kronisk migrän, och rimegepant har i kliniska studier visat signifikant smärtlindring efter två timmar jämfört med placebo. RECLAIM-studien undersöker effekten av PRIMUS-systemet för neurostimulering hos patienter med resistent migrän. TRPM3-kanaler har identifierats som en viktig länk mellan migränbiologi och könshormoner. Icke-farmakologiska behandlingar, inklusive avslappningstekniker och fysioterapi, är viktiga komplement. Det är viktigt att undvika läkemedelsöveranvändning, vilket kan leda till läkemedelsutlöst huvudvärk.
Kontinuerlig uppföljning
Regelbundna läkarbesök och dokumentation i huvudvärksdagbok är centralt för att följa upp och justera behandling. Uppföljning inkluderar bedömning av neurologiskt status och eventuella biverkningar. Vid kronisk migrän kan remiss till neurolog vara aktuellt för avancerad behandling. Patientens delaktighet och utbildning i egenvård är avgörande för långsiktigt resultat.
Migrän och huvudvärk: Psykologiska aspekter
Migrän är ofta associerad med psykologiska symtom som depression och ångest, vilket kan förvärra sjukdomsbördan. Psykosocialt stöd och egenvårdstekniker är viktiga komplement till medicinsk behandling. Att migrän hos barn och vuxna påverkar livskvaliteten betonar behovet av helhetsorienterad vård.
Sammanfattning
Effektiva undersökningar migrän och huvudvärk är grundläggande för rätt diagnos och behandling. Kombination av neurologiska tester, bildundersökningar och patientjournaler ger en helhetsbild. Fortsatt forskning och utveckling av undersökningsmetoder samt nya läkemedel förbättrar vården för drabbade och minskar bördan av denna neurologiska sjukdom.
Vid utredning av feber och huvudvärk kan MR-undersökning vara värdefull för att upptäcka underliggande orsaker. Läs mer om MR-hjärna på https://magnetlabbet.se/product/mr-hjarna/. Vid frågor, kontakta oss via https://magnetlabbet.se/kontakt/.
För en mer omfattande artikel, se: Migrän och huvudvärk – symptom och behandling
Vanliga frågor om undersökningar migrän
Vad är de vanligaste typerna av migrän?
De vanligaste typerna är migrän med aura och migrän utan aura. Migrän med aura inkluderar neurologiska symtom som synrubbningar, medan migrän utan aura kännetecknas av pulserande huvudvärk med illamående och ljuskänslighet.
Hur ställs diagnosen migrän?
Diagnosen baseras främst på anamnes och neurologiskt status enligt ICHD-3-kriterier. En huvudvärksdagbok under minst en månad rekommenderas för att dokumentera anfallens frekvens och karaktär.
Vilka är vanliga utlösande faktorer för migrän?
Stress, sömnrubbningar, hormonsvängningar, vissa födoämnen, väderomslag och fysisk aktivitet är vanliga utlösande faktorer som kan variera mellan individer.
När bör jag söka medicinsk hjälp för migrän?
Sök hjälp vid plötsliga, intensiva neurologiska symtom, huvudvärk som varar längre än 72 timmar, eller om du har tre eller fler migränanfall per månad som påverkar din vardag.
Vilka behandlingsalternativ finns för migrän?
Akut behandling med triptaner, såsom sumatriptan, är vanligt. Profylaktisk behandling med betablockerare, amitriptylin eller kandesartan rekommenderas vid återkommande anfall. Icke-farmakologiska metoder och nya läkemedel som CGRP-hämmare kan också användas.
