Introduktion

Hopparknä är en överbelastningsskada som ger smärta på framsidan av knät. Skadan uppkommer främst vid upprepad överbelastning av patellarsenan (senan under knäskålen). Skadan drabbar framförallt idrottare inom sporter där mycket hopp ingår, exempelvis volleyboll. Patellarsenan drar åt sig vätska och det blir en ökad aktivitet i blodkärlen och för individen normal belastning börjar smärta.

Orsaker

Patellarsenetendinos, även känt som hopparknä, kan uppstå av flera olika anledningar. Här är några vanliga orsaker:

• Patellartendopati: Detta tillstånd innebär att senan som fäster i knäskålen blir inflammerad och irriterad. Det kan uppstå när senan överbelastas och inte får tillräckligt med tid för återhämtning.
• Överansträngning och överbelastning av knät: Detta kan inträffa vid repetitiva rörelser som involverar hopp eller hoppa på hårt underlag. Det kan leda till överdriven belastning på knäet och öka risken för att utveckla hopparknä.
• Felaktig biomekanik och muskelsvaghet i knät: Om musklerna runt knät är för svaga eller om det finns obalans i musklerna, kan detta leda till ökad belastning på patellarsenan och därmed öka risken för att utveckla hopparknä.
• Andra faktorer: Tidigare knäskador eller operationer, övervikt, bristande uppvärmning och stretching, samt felaktig träningsteknik kan också öka risken för att utveckla patellarsenetendinos.

Det är viktigt att notera att orsakerna till hopparknä kan variera från person till person. Det är därför viktigt att konsultera en specialist för en korrekt diagnos och behandlingsplan.

Symptom på hopparknä

Symptomen på hopparknä kan variera, men det finns några vanliga indikatorer att vara medveten om.

Vanliga symptom på hopparknä inkluderar:

• Smärta vid och runt knät: Smärtan förvärras med aktivitet, särskilt hoppning, och kan vara mycket störande och smärtsam. Smärtan kan vara lokaliserad till den främre delen av knäet, precis under knäskålen, och kan stråla upp och ner längs senan.
• Stelhet och svullnad i knät: Detta kan göra det svårt att böja och räta ut knät helt och kan begränsa rörligheten och flexibiliteten. Stelheten kan vara mest märkbar efter perioder av inaktivitet eller vila, och kan gradvis minska med uppvärmning och aktivitet.
• Smärta vid böjning och räta ut knät: Detta kan göra det svårt att utföra enkla vardagliga aktiviteter som att gå upp och ner för trappor eller sitta och resa sig från en stol. Smärtan kan vara skarp och intensiv och kan begränsa rörligheten i knät.
• Känsla av hopptendens eller svaghet i knät: Detta kan göra det svårt att utföra hopp- och landningsrörelser och kan påverka idrottsprestationer. Observera att detta symptom kan vara individuellt och inte alla personer med hopparknä upplever det.

Symptomen på hopparknä kan påverka dagliga aktiviteter och idrott. Smärtan och stelheten kan göra det svårt att delta i fysisk aktivitet och kan leda till minskad prestation och begränsad rörlighet. Det är viktigt att söka medicinsk hjälp om symptomen förvärras eller inte förbättras med vila och egenvård.

För att lindra symptomen och främja läkning kan behandlingar som fysioterapi, stretchingövningar, smärtstillande läkemedel och användning av speciella knäskydd vara användbara. Det är viktigt att konsultera en läkare eller en specialist inom idrottsmedicin för en korrekt diagnos och behandlingsplan för hopparknä.

Hopparknä kan vara smärtsamt och begränsande, men med rätt behandling och egenvård kan symptomen förbättras och återgången till aktivitet och idrott möjliggöras.

Diagnostisering

För att fastställa en korrekt diagnos och säkerställa rätt behandling är det viktigt att diagnostisera och bedöma patellarsenetendinos (hopparknä) på rätt sätt. Det finns olika metoder och undersökningar som används för detta ändamål.

Fysisk undersökning av knät

En vanlig metod för att diagnostisera patellarsenetendinos är att genomföra en fysisk undersökning av knät. En läkare kan undersöka området runt knäskålen och känna på senan för att bedöma eventuell svullnad, ömhet eller smärta. Dessutom kan läkaren utföra specifika tester för att bedöma knäts rörlighet och funktion. Dessa tester kan inkludera att böja och sträcka knät, hoppa eller utföra rörelser som kan provocera smärta och symtom.

Magnetkameraundersökning (MRI)

MRI-undersökningar spelar en viktig roll i diagnosprocessen för patellarsenetendinos. Genom magnetisk resonanstomografi kan läkare få detaljerade bilder av knäleden och dess omgivande strukturer. Dessa bilder ger läkaren möjlighet att upptäcka eventuella förändringar i senan, såsom inflammation, degeneration eller bristningar. MRI-undersökningar har flera fördelar för diagnos och bedömning av patellarsenetendinos. För det första är det en icke-invasiv metod som inte orsakar smärta eller obehag för patienten. För det andra ger MRI mycket detaljerade bilder som möjliggör noggrann analys av knäleden och dess strukturer. Detta är avgörande för att få en korrekt diagnos och planera rätt behandling. Dessutom är det viktigt att utesluta andra möjliga orsaker till knäsmärta, såsom meniskskador, korsbandsskador eller broskskador.

Behandling

Stötvågsbehandling

Det är en behandlingsform som man sett ger resultat och går ut på att man utifrån skickar in ljudvågor som stimulerar återuppbyggnaden av vävnaden.

Laserbehandling

Det är en behandlingsform där kroppens egen läkande förmåga stimuleras genom ljusvågor. En stor fördel med laserbehandling är att den kan utföras även vid akuta skador, inflammationer och svullnader då många andra behandlingar inte är aktuella. Detta gör att det är ett utmärkt komplement till övrig behandling vid hopparknä för att lindra smärta, svullnad och eventuell inflammation

EPTE och EPI

Det är behandlingsformer som sker via att en akupunkturnål koppas till likström och åstadkommer en liten microskada/kemisk reaktion i vävnaden för att stimulera läkning/återbildning av den skadade vävnaden. Behandlingen görs alltid guidad med ultraljud vilket säkerställer att nålen placeras på rätt plats i rätt struktur.

EPTE och EPI används framförallt vid långvariga tendinopatier/tendinoser = långvariga senbesvär, som till exempel hopparknä.

Kirurgi

Kirurgi används främst vid mycket svåra fall där inte några andra behandlingar hjälper

Förebygg och lindra smärta

En viktig del av behandlingen för hopparknä är egenvård för att lindra symtomen. Det finns flera saker du kan göra själv för att minska smärta och hjälpa till med läkningen. Här är några tips:

• Undvik aktiviteter som förvärrar smärtan, till exempel hopp och knäböj. Prova istället att byta ut dessa övningar mot andra som inte belastar knät lika mycket, som cykling eller simning.

• Stärk knät och förbättra biomekaniken genom fysioterapi och övningar. En fysioterapeut kan hjälpa dig att utforma ett individuellt träningsprogram som fokuserar på att stärka de muskler som omger knät och förbättra rörligheten. Gradvis öka intensiteten och belastningen på knät för att undvika överbelastning och förvärring av symtomen.

• Smärtlindring och antiinflammatoriska behandlingar kan också vara en del av behandlingen. Ta smärtstillande läkemedel som ibuprofen eller använd antiinflammatoriska krämer eller geler som appliceras direkt på det drabbade området. Följ läkarens eller sjukgymnastens rekommendationer för användning av dessa behandlingar.

• Överväg medicinsk laserterapi som en alternativ behandlingsmetod. Laserterapi kan stimulera läkningen, minska smärta och inflammation i det skadade området. Diskutera med din läkare eller fysioterapeut om detta kan vara en lämplig behandling för dig.

• Använd knäskydd eller stöd för att avlasta knät och minska belastningen. Välj rätt typ av knäskydd eller stöd och använd dem på rätt sätt för optimal effekt.

Kom ihåg att behandlingen av hopparknä kan variera beroende på individuella faktorer som symtomens svårighetsgrad och hur länge problemet har pågått. Rådfråga en läkare eller fysioterapeut för att få en korrekt diagnos och en behandlingsplan som är anpassad efter dina specifika behov.

Undvik överanvändning av knät

För att förebygga hopparknä är det viktigt att undvika överanvändning av knät och använda rätt träningsmetodik. Att förstå betydelsen av att undvika överanvändning och använda korrekta tekniker kan minska risken för att utveckla denna smärtsamma skada.

• Undvik att träna för mycket eller för ofta utan tillräcklig återhämtning.
• Ge kroppen tillräckligt med tid att återhämta sig mellan träningspass.
• Gradvis öka träningsintensiteten och belastningen på knäet.

Använd rätt träningsmetodik och tekniker

Att använda rätt träningsmetodik och tekniker är också avgörande för att förebygga hopparknä.

• Använd korrekta rörelsemönster och träningsövningar för att undvika överbelastning av patellarsenan.
• Träna med rätt teknik och undvik överbelastning av knät, som att använda för tunga vikter eller fel form.
• Konsultera en tränare eller fysioterapeut för rätt vägledning och instruktioner.

Integrera styrketräning och stretching

För att ytterligare minska risken för patellarsenetendinos kan man integrera styrketräning och stretching i träningsrutinen.

• Stärk musklerna runt knät, särskilt quadriceps och hamstrings, för att minska belastningen på patellarsenan.
• Utför regelbundna stretchingövningar för att förbättra flexibiliteten och rörligheten i knäet.