Hur upptäcks äggstockscancer

Bild på patient i säng

Äggstockscancer (ovarialcancer) är en allvarlig form av gynekologisk cancer som ofta upptäcks sent, vilket gör behandling svårare. Tidig diagnos är avgörande för bättre behandlingsresultat och ökad överlevnad. Vanliga metoder för att upptäcka äggstockscancer är bland annat gynekologisk undersökning, vaginalt ultraljud och blodprov för tumörmarkören CA 125. Det finns många olika symtom och tumörtyper, vilket gör sjukdomen komplex. Kvinnor rekommenderas att regelbundet besöka gynekolog för att upptäcka symtom eller tecken på cancer i äggstockarna. Vid välgrundad misstanke ska patienten snabbt få en remiss för vidare utredning enligt standardiserat vårdförlopp (SVF), där utredning och behandling kan variera beroende på typ av cancer.

bild på läkare som rekommenderar medicin till patient
bild på läkare som rekommenderar medicin till patient

Orsaker och riskfaktorer

Äggstockscancer, även kallad ovarialcancer, är en form av gynekologisk cancer och kan bero på både genetiska och miljömässiga faktorer. Det finns många riskfaktorer, bland annat ärftliga mutationer i gener som BRCA1 och BRCA2, som ökar risken betydligt. Användning av kombinerade p-piller och att ha fött barn är skyddande faktorer. Livsstil och miljö kan också påverka risken. Det finns också en ökad risk vid nydiagnostiserad IBS hos kvinnor samt vid förekomst av djup ventrombos i nedre extremiteterna utan annan uppenbar orsak.

Skyddande faktorer

Det finns flera skyddande faktorer som kan minska risken för att utveckla äggstockscancer. En av de mest välstuderade är användning av kombinerade p-piller. Forskning visar att kvinnor som använder p-piller under en längre tid har en lägre risk att drabbas av äggstockscancer, eftersom p-piller minskar antalet ägglossningar och därmed belastningen på äggstockarna. Detta minskar risken för att cellförändringar ska uppstå.

Tidig graviditet och att ha fött barn är också faktorer som visat sig ha en skyddande effekt. Kvinnor som fött barn, särskilt i yngre ålder, har generellt sett en lägre risk för äggstockscancer. Amning kan dessutom ytterligare minska risken, då även detta påverkar ägglossningsfrekvensen.

Det är dock viktigt att komma ihåg att vissa genetiska faktorer, som mutationer i BRCA1 och BRCA2, kan öka risken för äggstockscancer betydligt. För kvinnor med ärftlig belastning är det därför extra viktigt att vara uppmärksam på symtom och att diskutera förebyggande åtgärder med sin läkare.

I Sverige används ett standardiserat vårdförlopp (SVF) för att snabbt och effektivt utreda misstanke om äggstockscancer. Vid symtom som trycksymtom från buken, tidig mättnadskänsla eller andra fynd som ger misstanke om cancer, ska patienten genomgå en gynekologisk undersökning, vaginalt ultraljud och blodprov för serum CA 125 enligt vårdförlopp SVF. Detta ökar chanserna att upptäcka sjukdomen i ett tidigt stadium, vilket är avgörande för en framgångsrik behandling.

Att känna till skyddande faktorer och vara medveten om symtom på äggstockscancer är viktigt för alla kvinnor. Ju tidigare sjukdomen upptäcks, desto bättre är möjligheterna till effektiv behandling och god prognos.

Symtom och tidiga varningssignaler

Symtomen på äggstockscancer är ofta diffusa och kan likna andra tillstånd. Det finns många olika symtom som kan tyda på ovarialcancer, bland annat:

  • Buksmärta frekvent återkommande eller bäcken- eller bukexpansivitet
  • Ökat bukomfång och trycksymtom från buken
  • Frekventa urinträngningar frekvent återkommande
  • Tidig mättnadskänsla eller aptitförlust utan annan uppenbar orsak
  • Ändrade avföringsmönster utan annan uppenbar orsak
  • Trötthet och viktnedgång
  • Pleuravätska utan annan uppenbar orsak

Dessa fynd som ger misstanke om gynekologisk cancer med gynekologiskt ursprung ska föranleda misstanke om äggstockscancer, särskilt hos kvinnor över 50 år. Vid misstanke ska patienten undersökas enligt standardiserat vårdförlopp (SVF) för att ta reda på om cancer föreligger.

Diagnosmetoder vid välgrundad misstanke

För att fastställa diagnosen ovarialcancer används flera undersökningar, bland annat:

  • Gynekologisk undersökning och vaginalt ultraljud
  • Blodprov för tumörmarkören serum CA 125
  • Bilddiagnostiskt fynd som ger misstanke, exempelvis datortomografi (DT) eller magnetkameraundersökning (MR) av buk, bäcken, hjärta och lungor, där val av undersökning kan bero på vilken typ av tumör det rör sig om
  • Vävnadsprov (biopsi) vid behov, särskilt om ytterligare utredning behöver göras

Vid misstanke om ovarialcancer skickas patienten ofta vidare med remiss till specialist för fortsatt utredning.

Tidigt och korrekt ställd diagnos är viktig för att kunna ge rätt behandling och bedöma sjukdomens stadium.

Kom ihåg att alltid kolla med läkare för korrekt diagnos. Kolla även med 1177 för mer information.

Behandlingsalternativ enligt standardiserat vårdförlopp

Behandlingen av äggstockscancer, eller ovarialcancer, består ofta av kirurgi för att avlägsna tumören, följt av cytostatika. I vissa fall används även, bland annat, riktade läkemedel eller immunoterapi. Val av behandling beror på cancerstadium, typ av tumör och patientens allmänna hälsa. Olika patienter kan behöva anpassad behandling beroende på sjukdomens utveckling och spridning, och vissa får ytterligare behandling vid återfall eller om de inte svarar på den initiala behandlingen.

Livskvalitet och stöd

Under behandling är det viktigt att hantera biverkningar och få psykologiskt stöd. En hälsosam livsstil och socialt stöd kan förbättra patientens välbefinnande.


Att vara uppmärksam på symtom och regelbundet genomgå gynekologiska kontroller är avgörande för att upptäcka äggstockscancer i tid. Vid misstanke om äggstockscancer ska patienten snabbt remitteras enligt standardiserat vårdförlopp (SVF) för att säkerställa snabb och korrekt behandling.

Vill du läsa mer om äggstockscancer? Läs vår artikel:

Äggstockscancer – tidiga tecken och hur den kan upptäckas i tid

Vanliga frågor om äggstockscancer

Vad är äggstockscancer?Äggstockscancer, medicinskt kallad ovarialcancer, är en form av gynekologisk cancer som utvecklas i äggstockarna och kan sprida sig till andra delar av kroppen. Den drabbar oftast kvinnor efter klimakteriet.

Vilka symtom ska jag vara uppmärksam på?Vanliga symtom är bland annat buksmärta, svullnad, ökade urinträngningar, tidig mättnadskänsla, aptitförlust, ändrade avföringsmönster samt trötthet och viktnedgång.

Hur upptäcks äggstockscancer?Genom gynekologisk undersökning, vaginalt ultraljud, blodprov för tumörmarkören CA 125 samt bilddiagnostik och ibland vävnadsprov.

Vad innebär standardiserat vårdförlopp (SVF)?SVF är en snabb och strukturerad utredning vid misstanke om cancer för att säkerställa snabb diagnos och behandling.

Vilka riskfaktorer finns för äggstockscancer?Ärftliga mutationer i BRCA1 och BRCA2, ålder över 50 år, och vissa livsstilsfaktorer kan bland annat öka risken. Att ha fött barn och användning av kombinerade p-piller minskar risken.

Hur behandlas äggstockscancer?Behandlingen består oftast av kirurgi för att ta bort tumören, följt av cytostatika. Valet av behandling varierar beroende på typ av cancer. I vissa fall kan även riktade läkemedel eller immunoterapi användas.

Kan äggstockscancer upptäckas tidigt?Symtomen är ofta diffusa, vilket gör tidig upptäckt utmanande. Regelbundna gynekologiska kontroller och uppmärksamhet på symtom är viktiga.

I denna artikel
    📅

    Slipp väntetider

    Boka MR direkt utan remiss. Svar inom 7-14 dagar.

    Se lediga tider
    cancerfonden figurmärke rgb

    Varje MR gör skillnad

    Vi är stolta partners till Cancerfonden. Vi donerar 300 kr per beställning som bidrar till forskning.

    Läs mer om samarbetet

    namnlös design (3)

    Artikeln är skriven av Magnetlabbets redaktionella team

    Har du synpunkter på innehållet eller uppmärksammar något som behöver förtydligas är du välkommen att kontakta oss på [email protected]. Informationen ersätter inte medicinsk rådgivning. Kontakta vården vid behov.

    Relaterade Artiklar

    kvinna med problem att andas

    Balansproblem – orsaker, symtom, utredning och behandling

    Balansproblem är ett vanligt tillstånd som drabbar miljontals människor, framför allt efter 60 års ålder. Besvären kan yttra sig som yrsel, ostadighet eller en känsla av att golvet rör sig under fötterna. I den här artikeln går vi igenom vad som orsakar balansproblem,...

    läs mer...
    två läkare med en patient

    Screening – Ligg steget före med förebyggande MR

    Introduktion Att upptäcka sjukdom innan den hinner göra sig påmind med symtom kan vara skillnaden mellan en enkel behandling och en lång, komplicerad vårdresa. Screening är en metod för att snabbt och systematiskt sortera eller granska en stor grupp för att...

    läs mer...