Migrän – symtom, diagnos och behandling
🎥 VIDEO: Migrän – symtom, triggers och när du bör göra en MR hjärna
Migrän är mer än bara huvudvärk. 🤯 I videon nedan förklarar vi vilka symtom du ska vara uppmärksam på, vanliga triggers – och när det är dags att överväga en MR-undersökning för att utesluta andra orsaker. Se videon här 👇
För mer information, besök videons sida.
Introduktion
Migrän är en vanlig neurologisk sjukdom som påverkar många. Typiska symtom är pulserande, intensiv huvudvärk på ena sidan av huvudet, ofta förvärrad av fysisk aktivitet. Illamående, kräkningar samt ljus- och ljudkänslighet är vanliga associerade symtom. Vissa upplever också synrubbningar eller aura.
Migrän är en neurologisk sjukdom som kan drabba både vuxna och barn, och debuterar oftast i tonåren men kan förekomma i olika delar av livet, även efter 50 års ålder. Sjukdomen är ofta ärftlig och kan påverkas av flera utlösande faktorer.
Typer av migrän
Det finns migrän utan aura, migrän med aura och kronisk migrän. En läkare kan fastställa vilken typ och ge en anpassad behandlingsplan.
Det finns även andra, mer ovanliga former av migrän samt alternativa behandlingsmetoder som kan vara aktuella för vissa personer.
Migrän med aura
Migrän med aura innebär varningssignaler före huvudvärken, som synstörningar (blixtar, fläckar), domningar eller svårigheter att tala. Aura kan även ge kognitiva symptom som koncentrationssvårigheter och trötthet. Dessa neurologiska symtom varar vanligtvis mellan 5 och 60 minuter.
Skillnad mellan migrän med och utan aura
Aura är den huvudsakliga skillnaden och fungerar som en förvarning om huvudvärken.
Orsaker och utlösande faktorer
Migrän är ofta ärftlig, med genetiska faktorer som ökar risken. Miljöfaktorer som stress, sömnbrist, vissa livsmedel och väderförändringar kan utlösa anfall. Hormonella förändringar, särskilt hos kvinnor i samband med menstruation, graviditet eller p piller, är också vanliga triggers.
Vissa faktorer, såsom rökning, diabetes och högt blodtryck, innebär en ökad risk för kardiovaskulära komplikationer hos personer med migrän, särskilt vid migrän med aura.
Vanliga utlösande faktorer
- Stress och psykisk påfrestning
- Hormonella förändringar, exempelvis kopplade till p piller
- Vissa livsmedel, som choklad, ost och rödvin
- Sömnbrist eller oregelbundna sovvanor
- Väderomslag och starkt ljus
- Fysisk ansträngning
Livsstil
Kost och motion påverkar migrän. Regelbunden motion och hälsosam kost kan minska frekvensen av migränanfall.
Psykologisk påverkan
Migrän kan leda till ångest, depression och försämrad livskvalitet. Professionellt stöd kan vara viktigt.
Symtom
Migrän innebär återkommande intensiva huvudvärksattacker med varierande symtom.
Vanliga fysiska symtom
- Pulserande huvudvärk, ofta av svår intensitet och varar mellan 4–72 timmar
- Illamående och kräkningar
- Känslighet för ljus och ljud
- Yrsel eller balansproblem
- Muskelsvaghet
- Synrubbningar
Kognitiva och emotionella symtom
- Koncentrationssvårigheter
- Irritation eller nedstämdhet
- Oro eller ångest
- Trötthet eller utmattning
- Känslighet för lukter
- Aptitförändringar
Aura kan ge synrubbningar, domningar eller språkproblem före huvudvärken.
Diagnos
En korrekt diagnos är viktig för rätt behandling. Läkaren bedömer symtom, gör neurologiska tester och kan använda MR eller datortomografi för att utesluta andra orsaker. Diagnosen migrän ställs ofta efter att patienten haft minst fem migränanfall med typiska symtom. Specialister som neurologer kan vara involverade vid behov.
Kom ihåg att alltid kolla med läkare för korrekt diagnos. Kolla även med 1177 för mer information.
Behandling av migrän
Migrän är kronisk men kan hanteras effektivt med rätt behandling.
Vissa behandlingar är särskilt aktuella vid migrän hos patienter med kronisk migrän som inte svarat på annan förebyggande behandling.
Läkemedel
Mediciner kan lindra anfall eller förebygga dem. Receptfria läkemedel kan användas i första hand vid lindrigare attacker. Triptaner minskar inflammation och är vanliga vid svårare anfall. Förebyggande behandling, eller profylaktisk behandling, kan minska attackfrekvens och intensitet.
Icke-farmakologisk behandling
Fysisk terapi, avslappning, akupunktur och kognitiv beteendeterapi kan hjälpa vissa.
Förebyggande behandling
Regelbunden sömn, undvikande av triggers som starka dofter och ljus samt stresshantering kan minska anfall. Profylaktisk behandling kan rekommenderas vid minst två till tre migränanfall per månad som påverkar vardagen.
Barn och vuxna
Barn behandlas ofta med icke-medicinska metoder som avslappning och kostförändringar. Vuxna kan behöva medicinering anpassad efter individen.
Behandling vid kronisk migrän
Kronisk migrän definieras som huvudvärk minst 15 dagar per månad under minst tre månader, varav minst åtta dagar har migränkaraktär. Behandling kan inkludera särskilda läkemedel som CGRP-antagonister och botulinumtoxin.
Återkommande huvudvärk och andra former
Migrän kan förekomma tillsammans med spänningshuvudvärk och i vissa fall kan läkemedelsöveranvändning leda till läkemedelsutlöst huvudvärk. Det är viktigt att följa upp och justera behandling för att minska risken för kronisk migrän.
Vård och stöd
Att få rätt vård och stöd är avgörande för dig som lever med migrän, oavsett om du har migrän med aura, migrän utan aura eller kronisk migrän. Eftersom migrän är en neurologisk sjukdom som kan påverka många olika delar av livet, är det viktigt att du får en behandlingsplan som är anpassad efter just dina symtom och behov.
För dig med migrän utan aura är det ofta hjälpsamt att kartlägga och undvika utlösande faktorer, som stress, sömnbrist eller vissa livsmedel. Även fysisk aktivitet kan påverka migrän – för vissa kan träning utlösa migränanfall, medan regelbunden och måttlig motion kan minska risken för återkommande huvudvärk och ge en positiv effekt på lång sikt. Det gäller att hitta en balans som fungerar för dig.
Om du har migrän med aura är det viktigt att vara uppmärksam på de neurologiska symtom som kan uppstå, till exempel synrubbningar eller känselbortfall. Aura fungerar ofta som en varningssignal för ett kommande migränanfall, vilket kan ge dig möjlighet att vidta åtgärder i tid, som att ta läkemedel eller dra dig undan från ljus och ljud.
Vid kronisk migrän, där huvudvärk förekommer minst 15 dagar per månad, krävs ofta en mer omfattande och långsiktig behandlingsstrategi. Här kan förebyggande behandling, så kallad profylaktisk behandling, vara nödvändig för att minska antalet migrändagar per månad och förbättra livskvaliteten. Det finns flera olika läkemedel och behandlingsalternativ, bland annat CGRP-hämmare och triptaner, som kan ge god effekt för många patienter. I vissa fall kan även p-piller påverka migrän, och det är viktigt att diskutera detta med din läkare om du misstänker ett samband.
Det är också viktigt att du har en nära och regelbunden kontakt med din läkare för att utvärdera effekten av din behandling och göra nödvändiga justeringar. Tillsammans kan ni hitta de läkemedel och den förebyggande behandling som passar dig bäst. För vissa kan receptfria läkemedel vara tillräckliga, medan andra behöver mer avancerad behandling.
Utöver medicinsk behandling finns det flera resurser som kan ge stöd, till exempel patientföreningar, rådgivning online och olika former av samtalsstöd. Att dela erfarenheter med andra som lever med migrän kan vara värdefullt och ge nya perspektiv på hur du kan hantera din sjukdom.
Ibland kan migränanfall vara så svåra att de kräver akut vård på sjukhus. Då är det viktigt att snabbt få rätt behandling för att lindra symtomen och minska risken för komplikationer.
Sammanfattningsvis är det viktigt att du som har migrän får en individuell behandlingsplan, tillgång till olika behandlingsalternativ och ett bra stöd från både vården och omgivningen. På så sätt kan du minska risken för återkommande huvudvärk och förbättra din livskvalitet.
Forskning
Genetiska studier och nya läkemedel riktar sig mot migränens orsaker och inflammatoriska processer i hjärnan. AI används för att förutsäga anfall och skapa individanpassade vårdplaner. Framtida behandlingar inkluderar även mindfulness och akupunktur som komplement.
Relaterade tillstånd
Migrän bör särskiljas från andra huvudvärksformer som Hortons huvudvärk (klusterhuvudvärk), som är en annan svår form av återkommande huvudvärk.
➡ Läs mer om huvudvärk, symtom och lindring:
https://magnetlabbet.se/huvudvark-allt-du-behover-veta-om-symptom-och-lindring/
Vill du läsa fler relaterade artiklar:
- Spänningshuvudvärk
- Klusterhuvudvärk
- Yrsel & balansproblem
- Neurologiska sjukdomar
Vanliga frågor om migrän: symtom och behandling
Vad är migrän?
Migrän är en neurologisk sjukdom som kännetecknas av återkommande huvudvärksanfall med pulserande smärta, ofta på ena sidan av huvudet. Symtomen kan inkludera illamående, kräkningar samt ljus- och ljudkänslighet.Vilka typer av migrän finns det?
De vanligaste typerna är migrän utan aura, migrän med aura (där man upplever varningssymtom som synrubbningar) och kronisk migrän, där huvudvärk förekommer flera dagar per månad.Vad orsakar migrän?
Migrän har en stark genetisk komponent och kan utlösas av faktorer som stress, sömnbrist, hormonförändringar, vissa livsmedel, väderomslag och fysisk aktivitet.Hur ställs diagnosen migrän?
Diagnosen baseras på patientens symtom och sjukdomshistoria, ofta efter minst fem migränanfall. Läkaren kan även använda neurologiska undersökningar och ibland bilddiagnostik för att utesluta andra orsaker.Hur behandlas migrän?
Behandling kan vara akut med receptfria eller receptbelagda läkemedel som triptaner och NSAID, samt förebyggande profylaktisk behandling med läkemedel som betablockerare. Icke-farmakologiska metoder som stresshantering och regelbunden motion kan också hjälpa.Kan man förebygga migrän?
Ja, genom att undvika utlösande faktorer, ha regelbundna sömnvanor, hantera stress och ibland med hjälp av förebyggande läkemedel kan man minska risken för migränanfall.När bör jag söka vård för migrän?
Om du har svåra eller förändrade symtom, migrän med aura och använder p-piller, eller om migränen påverkar din livskvalitet kraftigt, bör du kontakta läkare för bedömning och behandling.Finns det risker med migrän?
Migrän med aura kan öka risken för stroke, särskilt hos kvinnor som röker och använder p-piller. Det är därför viktigt att diskutera riskfaktorer med din läkare.Kan barn få migrän?
Ja, migrän kan förekomma hos barn och unga, ofta med något annorlunda symtom än vuxna. Behandlingen anpassas efter ålder och behov.Vad är skillnaden mellan migrän och spänningshuvudvärk?
Migrän är oftast mer intensiv, pulserande och kan åtföljas av illamående och känslighet för ljus och ljud, medan spänningshuvudvärk är mer diffus och tryckande utan de neurologiska symtomen som migrän kan ge.
