I samarbete med
CANCERFONDEN

Multipel skleros

Multipel skleros

Multipel skleros (MS) är en inflammatorisk sjukdom som påverkar det centrala nervsystemet. Det innebär att kroppens eget immunförsvar angriper det centrala nervsystemet.

Symtomen varierar beroende på var i centrala nervsystemet inflammationen uppstår. Inflammation i synnerven ger synpåverkan, inflammation i lillhjärnan gör att man kan få yrsel och skakig, inflammation i ryggmärgen kan göra att man har svårt att kissa/kontrollera sin urinblåsa. Du kan få symtom på olika delar av kroppen beroende på var i nervsystemet inflammationen sitter. 

Det finns olika former av MS, den vanligaste formen är skovformad MS vilket innebär att sjukdomen kommer med besvär i perioder. Mellan dessa perioder mår man bra.

Symtomen kan i vissa fall vara bestående men i andra fall gå tillbaka till det normala. Sjukdomens utveckling kan variera mycket mellan olika personer och deras symtom, en del patienter får sekundär progressiv MS vilket innebär att sjukdomen utvecklar sig till det sämre, även mellan skoven. Vid primär progressiv MS får man inga skov alls vilket är en ovanligare form. I stället får man en långsam ökning av besvären. MS kan ge besvärande symtom. 

När du har haft ditt första skov går det inte att säkert förutsäga när andra fasen eller nästa period kommer då de kan komma vid olika tidpunkter. Det är bra om det tar lång tid mellan första och andra skovet. Det beror på att skoven ger skador som kan påverka hur sjukdomen kommer att utvecklas. Det är av samma anledning bra om du har få skov under de första åren av sjukdomen. 

Det finns inget blodprov som med tillräcklig effekt kan visa hur sjukdomen kommer att utvecklas. Innan man får en säker diagnos bör man göra ryggmärgsprov i kombination med magnetröntgen för att säkerhetsställa att patienten har MS.

Kombinationen av MR och ryggmärgsprov gör att man kan utesluta andra sjukdomar. Som tidigare nämnt skiljer sig symtomen från person till person, medan vissa har flera skov första året kan andra patienter ha färre skov. 

Man har sett en ordentlig utveckling av de första bromsmedicinerna, idag minskar bromsmedicinen skoven mellan 30-70% medan de första bromsmedicinerna minskade antalet skov med 30%. De flesta bromsmedicinerna fungerar bäst vid så kallad skovformad MS, vid sekundärprogressiv fas är effekten av de flesta bromsmedicinerna idag mycket begränsade. 

Vad går att upptäcka med MR- undersökning?

Inflammationer och skador som fläckvisa förändringar syns på magnetröntgen. Vanliga symtom som kan känneteckna MS är besvär med synen, nedsatt syn på ena ögat, dubbelseende, domningar eller pirrningar i känseln på huden.

Andra yttringar är värk i rygg, ben, fötter och händer, trötthet, nedsatt kontroll över urinblåsan, balanssvårigheter, kognitiva problem som bristande omdöme, minnesförlust och koncentrationssvårigheter. Nedsatt rörlighet och sexuell dysfunktion för att nämna några till.

Multipel skleros är en sjukdom som skadar centrala nervsystemet, det vill säga hjärnan och ryggmärgen. Vid MS påverkas olika områden av centrala nervsystemet under sjukdomens förlopp. Man kan därför få flera olika symtom då det finns olika former av ms. Inflammationen på nervtråden kan läka ut efter ett skov på några veckor och då försvinner symtomen ofta.

Läker inte inflammationen på rätt sätt kan det kan bildas ett ärr där du har haft inflammationen. Det är dessa ärr som har gett sjukdomen namnet multipel skleros, som betyder många förhårdnader. Inflammation i synnerven är ett vanligt sätt att upptäcka MS på, vilket innebär att synen påverkas. 

Så här går MR undersökningen till

Vid undersökningen av magnetkamera av hjärnan får patienten ligga på en smal brits som förs in i magnetkameran. Utrymmet är som en lång och smal tunnel, ca 2 meter lång och 60-70 centimeter i diameter, öppen i båda ändarna. För att dämpa ljudet från apparaten får du använda hörlurar. Under undersökningens gång krävs det av patienten att denne ligger helt stilla, men obehag och oro kan leda till att patienten rör sig vilket kan leda till sämre kvalitét på bilderna.

Kontrastmedel ges antingen i flytande form eller intravenöst med hjälp av en nål för att lättare kunna påvisa skillnaderna mellan vävnader i kroppen. Andra orsaker till varför man använder kontrastmedel är för att få bättre bilder med precision och kvalitet av vissa organ. Huruvida man skall använda medlet eller inte bestäms tillsammans med läkare. Avsikten med kontrastmedel är att se sjukdomsprocessen tydligare.

Gravida kvinnor

MS påverkar varken graviditeten eller fertiliteten, det man kan behöva tänka på är att bäckenmusklerna kan vara svagare vilket gör att läkaren avgör hur man på bästa sätt går igenom förlossningen, ett alternativ kan vara kejsarsnitt eller sugklocka.

Även fast att magnetkameran är en ofarlig undersökning finns det vissa undantag, då det inte finns tillräcklig forskning kring hur MR kan påverka gravida kvinnor och fostret, ska gravida kvinnor inte utföra undersökningen.

Läkaren kan då eventuellt erbjuda andra metoder som passar bättre alternativt utföra undersökningen efter förlossningen. MR är en överlägsen teknik som är smärtfri och säker, därav är undersökning av barn optimalt. MR är det vanligaste sättet att undersökas med, just pga den säkra metod samt att man får tydligare bilder.

Magnetisk metall 

Har man elektronisk utrustning inopererad som exempel pacemaker är det inte möjligt att göra MR, då brukar läkare istället rekommendera andra metoder. Att man rekommenderar andra metoder har att göra med att magnetröntgen drar till sig magnetisk metall samt att det är svårt att få till detaljerade bilder då den magnetiska metallen stör upptagningen. Metalliska föremål brukar man få ta av före undersökningen, exempel på dessa är smycken, nycklar, färgade kontaktlinser och liknande produkter.  

Resultat av undersökning från ansvarig läkare inom 7 dagar

Efter din magnetkameraundersökning, granskas scanningen först av en röntgenspecialist, därefter analyserar och sammanställer Magnetlabbets läkare resultaten i en individuell skriftlig rapport som du får inom 7 arbetsdagar efter undersökningen.

Magnetröntgen Undersökningen tar inte lång tid utan man brukar räkna med ca 30-60 minuter. Du får även med dig en USB sticka innehållande dina bilder från MR undersökningen om man efterfrågar detta före undersökningen.

Varje MR undersökning gör skillnad

Magnetlabbet är stolt samarbetspartner till Cancerfonden. Vi donerar 300 kr per MR-beställning direkt till livsviktig forskning. När du bokar en undersökning hos oss, hjälper du både dig själv – och framtidens patienter.

Läs mer om vårt samarbete med Cancerfonden

cf firgurmarke till forman ej artal rgb blue

Relaterade Artiklar