Sköldkörtelcancer är en allvarlig sjukdom som påverkar sköldkörteln, en viktig körtel vid basen av halsen som producerar hormoner som reglerar kroppens ämnesomsättning. Sköldkörteln sitter på framsidan av halsen, precis nedanför struphuvudet. Sköldkörteln producerar hormoner som reglerar ämnesomsättningen och påverkar flera kroppsfunktioner. Sköldkörtelcancer innebär att tumörer bildas i sköldkörteln och det vanligaste symtomet är en knöl på halsen. Att förstå symtom och behandlingsalternativ är avgörande för tidig diagnos och effektiv behandling. Sköldkörtelcancer upptäcks ofta vid läkarundersökning. Vanliga symtom är knöl på halsen, heshet, svårigheter att svälja eller andas samt svullna lymfkörtlar. Tumörer i sköldkörteln kan orsaka heshet, svårigheter att svälja, konstant hosta eller förstorade lymfkörtlar.
Översikt av sköldkörtelcancer och follikulär sköldkörtelcancer
Sköldkörtelcancer uppstår när celler i sköldkörteln börjar växa okontrollerat. Cancer i sköldkörteln delas in i fyra olika huvudtyper:
- Papillär cancer (papillär sköldkörtelcancer): Den vanligaste formen (cirka 75-80% av fallen), växer långsamt och har god prognos. Papillär cancer sprider sig ofta till lymfkörtlar på halsen och diagnostiseras vanligtvis med ultraljud och finnålsbiopsi. Radioaktiv jod används ofta efter operation för att eliminera kvarvarande cancerceller.
- Follikulär sköldkörtelcancer: Näst vanligast, cirka 10-15% av fallen.
- Medullär sköldkörtelcancer: Mindre vanlig, utgår från celler som producerar hormonet kalcitonin. Medullär sköldkörtelcancer har sämre prognos än papillär och follikulär cancer, men många kan botas eller leva med sin sjukdom under lång tid.
- Anaplastisk sköldkörtelcancer: Sällsynt och mycket aggressiv med sämst prognos, drabbar oftast äldre patienter. Anaplastisk cancer är den minst vanliga och allvarligaste formen av sköldkörtelcancer och drabbar oftast patienter över 70 år.
Varje år upptäcks omkring 600-700 fall av sköldkörtelcancer i Sverige, där sjukdomen är ungefär dubbelt så vanlig hos kvinnor som hos män. Cirka 5 procent av befolkningen har knölar i sköldkörteln, men endast en liten del av dessa är cancer.
En viktig orsak till sköldkörtelcancer är exponering för joniserande strålning, särskilt hos barn som fått strålning mot halsen innan de fyllt tio år. Exempelvis har överlevande från atombombsfällningarna i Japan och barn i närheten av Tjernobyl visat ökad risk för sjukdomen. Jodintaget i kosten påverkar också förekomsten och typen av sköldkörtelcancer i olika delar av världen, och jod har betydelse både för sjukdomens utveckling och för behandlingen, särskilt vid användning av radioaktiv jod efter operation.
Typer av sköldkörtelcancer
Cancer i sköldkörteln delas in i fyra huvudtyper, där varje form har sina egna egenskaper och behandlingsstrategier. Den vanligaste typen är papillär sköldkörtelcancer, som står för cirka 80 procent av alla fall. Denna form har ofta en god prognos och behandlas i de flesta fall med operation, där hela sköldkörteln tas bort, och ibland kompletteras behandlingen med radiojodbehandling för att minska risken för återfall.
Follikulär cancer är den näst vanligaste formen och utgör omkring 10 procent av fallen. Även här är operation den vanligaste behandlingen, och radiojodbehandling kan också bli aktuell beroende på tumörens utbredning. Medullär cancer är mer ovanlig och utgör cirka 5 procent av alla fall av sköldkörtelcancer. Denna form kräver ofta en kombination av operation och ibland ytterligare behandling, såsom strålbehandling, beroende på hur cancern har spridit sig.
Anaplastisk sköldkörtelcancer är den mest sällsynta och aggressiva formen. Den är svårbehandlad och kräver ofta en kombination av strålbehandling, läkemedel och ibland operation. Det är viktigt att ta reda på vilken typ av sköldkörtelcancer man har, eftersom behandlingen och prognosen skiljer sig åt mellan de olika formerna. I de flesta fall kan sköldkörtelcancer behandlas framgångsrikt, men valet av behandling anpassas alltid efter cancertyp och sjukdomens omfattning.
Symptom på sköldkörtelcancer – knöl i sköldkörteln
Vanliga tecken är:
- En knöl eller svullnad på halsen, ofta utan smärta
- Heshet eller förändrad röst
- Svårigheter att svälja eller andas
- Förstorade lymfkörtlar på halsen
Om du upptäcker en knöl i sköldkörteln som inte försvinner, eller andra ovanstående symptom, bör du söka medicinsk hjälp för utredning. Knölen kan ibland kännas utanpå halsen och är ofta smärtfri.
Diagnos
Utredning och diagnos av sköldkörtelcancer syftar till att identifiera tumörer i sköldkörteln.
Diagnosen av sköldkörtelcancer kan kräva flera steg och olika metoder. Vid misstanke om sjukdomen ska patienten remitteras enligt ett standardiserat vårdförlopp (SVF) för snabb och säker utredning. Diagnosen ställs genom:
- Läkarkontroll och palpation av sköldkörteln
- Ultraljud för att undersöka knölar och lymfkörtlar
- Finnålsbiopsi (cellprov) från misstänkta områden
- Blodprov för att mäta sköldkörtelhormoner och ibland tumörmarkörer, exempelvis kalcitonin vid misstanke om medullär cancer
Om det finns misstanke om annan sjukdom i sköldkörteln tas ofta ett blodprov för att undersöka hormonproduktionen.
Vid papillär, medullär eller anaplastisk cancer är diagnosen ofta klar efter biopsi. Finnålsbiopsi är en tillförlitlig undersökningsmetod vid papillär och medullär cancer. Vid misstanke om follikulär cancer krävs ofta ytterligare undersökningar eller operation för att avgöra om tumören är elakartad. Det kan vara svårt att med hjälp av biopsi ta reda på om en follikulär tumör är cancer eller godartad, vilket gör att en del patienter behöver opereras för att få definitiv diagnos. Vid follikulär cancer är det särskilt svårt att skilja mellan elakartad och godartad tumör med finnålsbiopsi.
Vid klinisk misstanke om anaplastisk sköldkörtelcancer, som kan kännetecknas av en snabbt växande, hård och fixerad knöl, ska patienten handläggas akut.
Kom ihåg att alltid kolla med en läkare först för en korrekt diagnos. Kolla även med 1177 för mer information.
Behandling
Sköldkörtelcancer kan behandlas på olika sätt beroende på typ av tumörer och sjukdomens stadium.
Behandlingen beror på cancerform och sjukdomsstadium, men inkluderar ofta:
- Operation: Syftet med operationen är att ta bort tumörer genom att ta bort hela sköldkörteln eller delar av den samt eventuellt angripna lymfkörtlar på halsen. Vid papillär och follikulär cancer tas ofta hela sköldkörteln bort, och lymfkörtlar på halsen tas bort om cancern har spridit sig dit. Den främsta metoden för follikulär, papillär och medullär cancer är kirurgi. Efter operationen kan man vanligtvis lämna sjukhuset efter en eller ett par dagar. En så fullständig bortoperation av sköldkörteln som möjligt i kombination med radiojodbehandling minskar återfallsrisken och förbättrar prognosen, särskilt för aggressiva tumörer.
- Radiojodbehandling: Radioaktiv jod används ofta efter operation för papillär och follikulär sköldkörtelcancer för att eliminera kvarvarande cancerceller och minska risken för återfall. Radiojodbehandling ges som kapslar eller vätska och patienten kan behöva stanna på sjukhus några dagar. Radioaktiv jodbehandling eliminerar återstående sköldkörtelvävnad och underlättar den fortsatta uppföljningen av sjukdomen. Biverkningar är oftast lindriga, som illamående och torr mun.
- Strålbehandling: Kan användas vid aggressiva former som anaplastisk cancer eller vid spridning av cancern som inte kan opereras bort helt.
- Läkemedelsbehandling: Vid medullär cancer och vid spridd sjukdom kan tyrosinkinashämmare användas för att hindra cancercellerna från att växa. Cytostatika (cellgifter) kan också användas, särskilt vid anaplastisk cancer.
- Hormonbehandling: Efter operation får patienten livslång behandling med sköldkörtelhormon för att ersätta borttagen vävnad och minska risken för återfall genom att sänka TSH-nivån i blodet. Livslång hormonersättning med sköldkörtelhormon är nödvändig efter att hela sköldkörteln opererats bort.
Livslång hormonersättning
När hela sköldkörteln opereras bort, eller om sköldkörteln har skadats av strålbehandling, upphör kroppens egen produktion av viktiga hormoner. Därför behöver patienter som fått hela sköldkörteln borttagen livslång hormonersättning. Denna behandling innebär att man dagligen tar tabletter som ersätter de hormoner som sköldkörteln normalt skulle ha producerat. Det är avgörande att hitta rätt dos för varje patient, eftersom både för låg och för hög dos kan ge biverkningar och påverka välmåendet.
Patienter som har fått strålbehandling mot sköldkörteln kan också behöva hormonersättning, eftersom strålningen kan påverka körtelns funktion. Behandlingen anpassas individuellt och följs upp regelbundet av läkare för att säkerställa att patienten får bästa möjliga vård och livskvalitet. Det är viktigt att vara noggrann med sin medicinering och att ha en öppen dialog med vårdteamet om eventuella symtom eller biverkningar.
Känslomässiga reaktioner
Att få besked om cancer i sköldkörteln kan väcka starka känslor och många frågor. Det är vanligt att känna oro, rädsla, ilska eller sorg när man får en cancerdiagnos, och det kan ta tid att bearbeta beskedet. Många patienter upplever också en känsla av ensamhet eller isolering, särskilt i början av sjukdomsprocessen.
Det är viktigt att komma ihåg att det finns stöd att få, både från närstående och från sjukvården. Att prata med familj, vänner eller andra patienter som gått igenom liknande erfarenheter kan vara till stor hjälp. Det finns också flera organisationer och stödgrupper, som Cancerfonden och Sköldkörtelförbundet, där patienter kan få råd, information och gemenskap. Att söka stöd är en viktig del av behandlingen och kan göra det lättare att hantera både sjukdomen och de känslomässiga utmaningar som kan uppstå. Många patienter med sköldkörtelcancer kan bli friska efter behandling, och det finns goda möjligheter till återhämtning och ett fortsatt aktivt liv.
Prognos och uppföljning
Chansen att bli frisk efter behandling är mycket god för de flesta patienter, särskilt vid papillär och follikulär sköldkörtelcancer. Medullär cancer har en något sämre prognos, medan anaplastisk cancer är den allvarligaste formen med låg överlevnad.
Uppföljning sker med regelbundna kontroller, ultraljud och blodprov för att upptäcka eventuella återfall i tid. Tumörmarkörer som tyreoglobulin och kalcitonin används i uppföljningen beroende på cancertyp.
Vikten av tidig upptäckt och standardiserat vårdförlopp
Att upptäcka sköldkörtelcancer tidigt ökar chanserna för framgångsrik behandling. Var uppmärksam på symtom som en knöl på halsen och kontakta läkare vid misstanke. Om cancern upptäcks innan den spridit sig är prognosen betydligt bättre.
Sammanfattning
Sköldkörtelcancer är en sjukdom som i de flesta fall kan behandlas framgångsrikt med operation och kompletterande behandlingar såsom radiojod och strålbehandling. Diagnosen ställs genom undersökningar som ultraljud och finnålsbiopsi enligt standardiserat vårdförlopp (SVF). Tidig diagnos och behandling är avgörande för en god prognos.
För mer information och hjälp med undersökningar kan du kontakta din vårdgivare eller specialiserade kliniker som erbjuder ultraljud och biopsi. Att ta kontroll över din hälsa är det första steget mot en trygg behandling och återhämtning. Läs mer om stöd vid cancer på Cancerfondens webbplats.
Vanliga frågor om sköldkörtelcancer
Vad är sköldkörtelcancer?
Sköldkörtelcancer är en sjukdom där tumörer bildas i sköldkörteln, en körtel på framsidan av halsen som producerar hormoner som reglerar ämnesomsättningen.
Vilka är de vanligaste symtomen på sköldkörtelcancer?
Vanliga symtom inkluderar en knöl på halsen, heshet, svårigheter att svälja eller andas samt svullna lymfkörtlar.
Hur upptäcks sköldkörtelcancer?
Cancer i sköldkörteln upptäcks oftast vid läkarundersökning och bekräftas med ultraljud och finnålsbiopsi.
Vilka typer av sköldkörtelcancer finns det?
De fyra huvudtyperna är papillär, follikulär, medullär och anaplastisk sköldkörtelcancer.
Hur behandlas sköldkörtelcancer?
Behandlingen kan inkludera operation, radiojodbehandling, strålbehandling och läkemedel beroende på cancertyp och sjukdomsstadium.
Hur bokar jag en undersökning?
Du kan Boka direkt via vår hemsida och betala med Klarna (kort, Swish eller faktura)
Fyll i vårt formulär så kontaktar vi dig inom 24 timmar
Eller ring oss på 0736-124 148 för personlig bokning
Se alla undersökningar: magnetlabbet.se/undersokningar
Behöver man livslång hormonersättning efter behandling?
Ja, efter borttagning av hela sköldkörteln behöver patienter ofta livslång behandling med sköldkörtelhormon.
Vad är prognosen för sköldkörtelcancer?
Prognosen är oftast god, särskilt för papillär och follikulär cancer. Anaplastisk cancer har sämre prognos.
När ska jag söka vård?
Om du upptäcker en knöl på halsen eller har symtom som heshet eller sväljningssvårigheter bör du kontakta läkare för utredning.
Kan sköldkörtelcancer förebyggas?
Exponering för joniserande strålning, särskilt i barndomen, ökar risken. Att undvika onödig strålning kan minska risken.
Var kan jag få stöd och mer information?
Organisationer som Cancerfonden och Sköldkörtelförbundet erbjuder stöd, information och hjälp till patienter med sköldkörtelcancer.
