Inledning: svullna lymfkörtlar i armhålan och kopplingen till cancer
Att upptäcka en knöl eller svullnad i armhålan väcker ofta oro. Frågan som många ställer sig är om svullna lymfkörtlar armhålan cancer har ett samband – och svaret är att det ibland kan finnas en koppling, men att det i de flesta fall handlar om helt ofarliga orsaker.
Det finns över 400 lymfkörtlar i människokroppen, och en betydande del av dem sitter just i armhålorna. Dessa små körtlar är en del av lymfsystemet och fungerar som filtreringsstationer för kroppen. Svullna lymfkörtlar beror oftast på en ofarlig infektion eller inflammation, men de kan också vara ett tecken på cancer – till exempel lymfom eller bröstcancer. Lymfkörtelcancer drabbar över 2 500 personer årligen i Sverige, vilket gör det till en sjukdom man ska vara medveten om.
Den här artikeln fokuserar specifikt på svullna lymfkörtlar i armhålan och går igenom symtom, orsaker, utredning – inklusive magnetkameraundersökning – och behandling.
Vad innebär svullna lymfkörtlar i armhålan?
Lymfkörtlarna i armhålan, som kallas axillära lymfkörtlar, tar emot och filtrerar lymfvätska från armen, handen, bröstväggen och delar av bröstet. De innehåller vita blodkroppar som bekämpar virus och bakterier. Normalt känns de som små bönor under huden, ofta inte mer än en centimeters storlek.
När lymfkörtlarna reagerar på exempelvis en infektion kan de svullna upp till två centimeter i diameter eller mer. En svullen lymfkörtel som beror på infektion är oftast mjuk, rörlig och öm vid beröring. Den brukar gå tillbaka av sig själv inom några veckor.
Svullna lymfkörtlar är det vanligaste symptomet på lymfom. Det finns över 60 olika typer av lymfom, och flera av dem kan ge en knöl just i armhålan som första tecken. Cancer kan orsaka svullna lymfkörtlar som är hårda och oförändrade över tid. Svullna lymfkörtlar kopplade till cancer är oftast inte ömma vid beröring, och hårda och oömma körtlar är mer oroväckande än mjuka och ömma körtlar.
Det går inte att själv avgöra orsaken enbart genom att känna på en knöl. Storlek, konsistens och varaktighet ger ledtrådar, men läkaren behöver göra en bedömning vid kvarstående eller oroande fynd.
Andra symtom som kan förekomma samtidigt
Svullna lymfkörtlar i armhålan förekommer ofta tillsammans med andra symtom som hjälper läkaren att skilja mellan infektion och cancer.
Tecken som talar för infektion
-
Rodnad, värme eller svullnad i huden på arm eller hand
-
Sår, insektsbett eller eksem i området
-
Ömma lymfkörtlar som gör ont vid beröring
-
Feber och allmän sjukdomskänsla
-
Snabbt förlopp som förbättras med behandling
Tecken som kan tala för lymfom eller annan cancer
Feber och svettningar på natten är vanliga symtom vid lymfkörtelcancer. Andra symtom som kan tyda på lymfom – bland annat hodgkins lymfom och non hodgkins lymfom – inkluderar:
-
Långvarig feber utan tydlig orsak
-
Nattliga svettningar som genomblöter kläder och lakan
-
Ofrivillig viktnedgång, som kan vara ett symptom på lymfom
-
Uttalad trötthet – trötthet kan också vara ett symptom på lymfom
-
Klåda utan känd hudsjukdom
Lymfkörtelcancer kan ge symtom som feber och nattsvett, och dessa kallas ibland för ”B-symtom” i medicinsk terminologi.
Tecken som kan tyda på bröstcancer
När svullna lymfkörtlar i armhålan finns samtidigt med knöl i bröstet, indragningar i huden, apelsinhud eller blodig sekretion från bröstvårtan bör man söka vård skyndsamt.
Många med förstorade lymfkörtlar i armhålan har inga andra symtom alls, och det i sig behöver inte vara farligt. Men varaktighet och förändring över tid är viktiga ledtrådar för läkaren.
Varför kan en MR-undersökning vara hjälpsam vid svullna lymfkörtlar i armhålan?
En magnetkameraundersökning (MR) kan ge mycket detaljerade bilder av lymfkörtlarna och omgivande vävnad i armhålan. MR är särskilt användbart när andra undersökningar som ultraljud och mammografi inte ger tillräcklig information. Med MR kan läkaren bättre bedöma om lymfkörtlarna är förändrade på ett sätt som tyder på cancer eller annan sjukdom. Undersökningen är smärtfri och använder inga röntgenstrålar, vilket gör den säker för de flesta patienter.
För mer information om MR-undersökningar, se MR helkropp på Magnetlabbet.
När är svullna lymfkörtlar i armhålan allvarliga?
Vissa varningstecken gör att man bör söka vård utan att vänta. Här är konkreta tidsramar och signaler att vara uppmärksam på.
Storlek och varaktighet
Lymfkörtlar som är större än två centimeter bör undersökas. Svullna lymfkörtlar större än två centimeter kräver medicinsk bedömning, och knölar som är större än två centimeter och hårda kan vara tecken på cancer. En lymfkörtel som överstiger 2 cm anses ofta som patologisk oavsett övrig sjukdomsbild.
Svullnaden bör undersökas om den inte försvinner inom ett par veckor. Mer specifikt: en svullen lymfkörtel i armhålan som inte krymper på 3–4 veckor behöver bedömas av läkare. Långvarig svullnad utan tydlig orsak kräver medicinsk bedömning, och svullnad som varat länge kan vara tecken på malignitet.
Varningstecken att reagera på
-
Hård, oöm knöl som sitter fast mot omgivande vävnad
-
Snabb tillväxt under kort tid
-
B-symtom: feber, nattliga svettningar, viktnedgång
-
Tidigare bröstcancer eller annan cancersjukdom
-
Flera nya knölar i samma armhåla
-
Lymfkörtelcancer kan orsaka svullna lymfkörtlar större än två centimeter
När ska du söka vård?
-
Vårdcentral: vid kvarstående knöl utan förbättring efter 3–4 veckor
-
1177 Vårdguiden: vid osäkerhet om hur snabbt du behöver söka
-
Akutmottagning: vid kraftig andfåddhet, snabbt påverkat allmäntillstånd eller stark bröstsmärta
Du ska alltid få söka hjälp om du är orolig – det är bättre att kontrollera en gång för mycket.
Vanliga orsaker till svullna lymfkörtlar i armhålan
De flesta orsaker till svullna lymfkörtlar i armhålan är inte cancer, även om svullnaden känns tydlig. Svullna lymfkörtlar kan orsakas av infektioner eller cancer, men infektioner är betydligt vanligare.
Infektioner
-
Lokala hudinfektioner i arm, hand eller bröstvägg (till exempel cellulit eller rosfeber)
-
Insektsbett eller sår
-
Virusinfektioner som förkylning, influensa eller körtelfeber (Epstein-Barr-virus)
-
Reaktiv svullnad – kroppen svarar på en infektion och lymfkörtlarna gör sitt jobb
Vaccination
Vaccinationer kan orsaka svullna lymfkörtlar på den sida av kroppen där vaccinet gavs. Exempel är influensa- eller covid-19-vaccin som ges i överarmen. Svullnaden brukar gå tillbaka inom några veckor och är helt ofarlig.
Cancerrelaterade orsaker
Svullna körtlar kan vara det första tecknet på annan cancer, och svullna lymfkörtlar kan indikera metastaser eller primär lymfkörtelcancer. Armhålan är det första stället där bröstcancer sprider sig, och bröstcancer sprids ofta först till lymfkörtlarna i armhålan.
Lymfom kan uppstå i lymfkörtlar eller andra organ. Det finns olika typer av lymfom, och de två huvudgrupperna är hodgkins lymfom och non hodgkins lymfom. Omkring 90% av lymfomen är Non-Hodgkins lymfom, och lymfom kan delas in i aggressiva och indolenta typer. Hodgkins lymfom kan kopplas till virusinfektioner.
Lymfkörtelcancer kan drabba både vuxna och barn, även om sjukdomen är vanligare bland vuxna.
Andra orsaker
Det finns också mer sällsynta orsaker som autoimmuna sjukdomar (exempelvis lupus), sarkoidos och reaktioner på vissa läkemedel. Fokus i denna artikel ligger dock på de vanligaste situationerna.
Hur brukar utredningen gå till hos läkare?
Första steget är oftast ett besök på vårdcentral eller bröstmottagning. Lymfkörtelcancer kan upptäckas vid läkarundersökning av annat skäl, men de flesta söker vård just för att de själva känt en knöl.
Klinisk undersökning
Läkaren inspekterar och palperar armhålan, båda brösten, halsen och ljumskarna. Läkaren kontrollerar även huden på arm och hand för att se om det finns sår, rodnad eller tecken på infektion.
Sjukhistoria
Läkaren frågar hur länge knölen funnits, om den växt, om den är öm, och om du haft infektion, feber, nattliga svettningar, viktnedgång eller tidigare cancer. Dessa frågor ger viktiga ledtrådar om orsaken.
Blodprover
Utredningen inkluderar blodprov och röntgenundersökningar. Man tar ofta prover som CRP, sänka och blodstatus för att se tecken på infektion eller blodsjukdom. Ibland kontrolleras även lever- och njurvärden.
Om läkaren bedömer att det finns tydlig misstanke om cancer eller lymfom skickas en snabb remiss till specialist – exempelvis bröstmottagning, onkolog eller hematolog. Du ska få tydlig information om varför vissa prover tas och vad nästa steg i processen blir.
Vilka undersökningar kan göras för att hitta orsaken?
Valet av undersökningar beror på om läkaren misstänker infektion, lymfom eller spridning från annan cancer, till exempel bröstcancer.
Ultraljud
Ultraljud av armhåla och bröst är oftast den första bilddiagnostiken. Vid undersökningen bedöms lymfkörtlarnas form, storlek, blodflöde och om det fettrika hilum (körtlens mitt) är bevarat. En lymfkörtel med cortex under 3 mm och bevarat hilum bedöms vanligen som normal.
Mammografi
Vid misstanke om bröstcancer görs mammografi, där bilder tas från flera vinklar. Mammografi och ultraljud kombineras ofta för att ge en så komplett bild som möjligt.
Nålprov och vävnadsprov
Cellprov från lymfkörtel kan visa cancerceller. Finnåls- eller grovnålsprov tas direkt från den svullna lymfkörteln och analyseras under mikroskop. Diagnosen ställs genom vävnadsprov från lymfkörtel – ibland tas hela körteln bort för att göra en mer detaljerad analys, särskilt vid misstanke om lymfom.
CT och PET-CT
Datortomografi och PET-CT används för att kartlägga utbredningen av sjukdomen i kroppen om cancer bekräftats. Dessa undersökningar visar om det finns flera drabbade lymfkörtelstationer eller metastaser i andra organ.
Magnetkameraundersökning (MR) vid svullna lymfkörtlar i armhålan
MR används ibland som komplement när ultraljud och mammografi inte ger tillräcklig information. Det gäller särskilt vid misstänkt bröstcancer med tät bröstvävnad eller när primärtumören inte syns på andra undersökningar.
Undersökningen går till så att patienten ligger stilla i en tunnel i oftast 20–40 minuter. MR gör inte ont och använder inga röntgenstrålar. Ibland ges kontrastmedel via dropp för att förbättra bildkvaliteten.
MR kan ge mycket detaljerade bilder av bröstvävnad, lymfkörtlar och omgivande muskler. Studier har visat att MR kan skilja maligna från benigna lymfkörtlar med hjälp av avancerade sekvenser. MR-resultatet tillsammans med provsvar hjälper läkaren att avgöra orsaken till svullna lymfkörtlar och planera rätt behandling.
Behandlingsalternativ vid svullna lymfkörtlar i armhålan
Behandlingen riktar sig alltid mot orsaken – inte mot själva lymfkörteln i sig. Vilken behandling som blir aktuell beror helt på vad utredningen visar.
Vid infektion
Egenvård med vila, värme och smärtstillande är ofta tillräckligt vid virusinfektioner. Vid bakteriell infektion kan antibiotika behövas. Svullnaden brukar gå tillbaka inom dagar till veckor när infektionen behandlas.
Vid lymfom
Behandling av lymfkörtelcancer inkluderar cellgifter och strålning. Det finns olika typer av lymfom som kräver flera olika behandlingar beroende på typ och aggressivitet.
-
Hodgkins lymfom behandlas med intensiv cytostatika i två till fyra månader, ofta kombinerat med strålbehandling.
-
Non hodgkins lymfom behandlas på liknande sätt, men behandlingen varierar mer beroende på om sjukdomen är aggressiv eller indolent.
Cytostatika används för att döda cancerceller och ges i cykler. Strålbehandling ges ofta i två till tre veckor. Behandlingens längd kan vara upp till två år vid vissa typer av lymfom, och behandlingen kan även inkludera antikroppsbehandling (immunterapi).
Vid bröstcancer med spridning till armhålan
Om utredningen visar att bröstcancer har spridit cancerceller till lymfkörtlarna i armhålan kan behandlingen innefatta:
-
Operation av bröstet och borttagande av en eller flera lymfkörtlar (portvaktskörtel eller axillärt lymfkörtelutrymning)
-
Cytostatika (cellgifter)
-
Strålbehandling av bröst och armhåla
-
Hormonbehandling eller antikroppsbehandling beroende på tumörens egenskaper
Vid ospecifik svullnad
Ibland räcker det att följa en lätt förstorad lymfkörtel över tid med kontroller och bilddiagnostik, om den inte misstänks vara cancer. Läkaren gör en individuell bedömning av varje patient.
Många tillstånd som ger svullna lymfkörtlar i armhålan är behandlingsbara. Tidig kontakt med vården ökar möjligheten till effektiv behandling oavsett orsak.
Sammanfattning: när ska du söka vård?
Här är de viktigaste råden kring svullna lymfkörtlar armhålan cancer i punktform:
Du kan avvakta några veckor om:
-
Svullnaden är mjuk, öm och du nyligen haft infektion eller vaccination
-
Knölen är liten (under 1,5 cm) och inte växer
-
Du i övrigt mår bra utan feber, viktnedgång eller nattsvettningar
Boka tid på vårdcentral om:
-
Svullnaden kvarstår mer än 3–4 veckor utan förbättring
-
Lymfkörteln är större än två centimeter
-
Du känner flera förstorade körtlar i samma armhåla
-
Du har haft bröstcancer eller annan cancersjukdom tidigare
Sök akut vård om:
-
Du har kraftig andfåddhet eller snabbt påverkat allmäntillstånd
-
Knölen växer mycket snabbt
-
Du har hög feber och känner dig allvarligt sjuk
De flesta svullna lymfkörtlar i armhålan beror på ofarliga orsaker, och det är vanligt att bli orolig i onödan. Men vissa orsaker kräver snabb utredning och behandling. Att söka stöd och vård i tid ger bästa möjliga förutsättningar – det är alltid bättre att kontrollera en gång för mycket än en gång för lite.
Vanliga frågor om svullna lymfkörtlar i armhålan och cancer
Vad betyder det när lymfkörtlar i armhålan är svullna?
Svullna lymfkörtlar i armhålan är oftast ett tecken på att kroppen bekämpar en infektion eller inflammation. Men i vissa fall kan det vara kopplat till cancer, som lymfom eller spridning från bröstcancer.
När bör jag söka vård för svullna lymfkörtlar i armhålan?
Om en svullen lymfkörtel är större än två centimeter, inte försvinner efter 3–4 veckor, är hård och oöm, eller om du har symtom som feber, nattliga svettningar och ofrivillig viktnedgång bör du kontakta vården.
Kan svullna lymfkörtlar i armhålan bero på vaccination?
Ja, vissa vaccinationer, till exempel mot influensa eller covid-19, kan orsaka svullna lymfkörtlar på den sida där vaccinet gavs. Denna svullnad brukar försvinna inom några veckor och är ofarlig.
Hur undersöker läkaren svullna lymfkörtlar i armhålan?
Läkaren gör en klinisk undersökning och kan beställa blodprov, ultraljud, mammografi, MR eller ta cell- eller vävnadsprov från lymfkörteln för att ställa diagnos.
Vad är behandlingen vid lymfkörtelcancer?
Behandlingen beror på typen av cancer men kan inkludera cytostatika (cellgifter), strålbehandling och ibland operation. Behandlingen anpassas efter sjukdomens art och spridning.
