Inledning: vad beror yrsel på och varför känns det så obehagligt?
Vad beror yrsel på? Oftast beror yrsel på tillfälliga eller ofarliga störningar i kroppens balanssystem, men känslan kan ändå vara mycket obehaglig. Yrsel är ett symtom, inte en sjukdom i sig.
Yrsel uppstår när hjärnan får motstridiga signaler från kroppens olika balanssystem: synen, balansorganen i innerörat och kroppens rörelsesensorer i muskler och leder. Balansorganet sitter i innerörat, och när det drabbas blir yrseln ofta intensiv och förenad med illamående.
Besväret kan drabba alla, men yrsel är vanligt hos äldre. Yrsel är ett vanligt besvär hos äldre, och så många som hälften av alla personer i 80-årsåldern har besvär med yrsel och balans. Här går vi igenom just frågan vad beror yrsel på, hur utredningen görs och hur behandling av yrsel kan se ut.
Vad innebär yrsel rent praktiskt för den som drabbas?
När du känner dig yr kan det kännas som att rummet snurrar, att kroppen gungar, att du går på ett gungande fartygsdäck eller att du håller på att svimma. Yrsel kan beskrivas som en känsla av ostadighet, snurrande eller gungande känsla, och kan åtföljas av illamående och svimningskänsla.
Karusellyrsel, eller rotatorisk yrsel, talar ofta för påverkan på balansorganet. Ostadighet kan kännas mer diffus och långvarig. Svimningskänsla, särskilt när det svartnar för ögonen, beror oftare på cirkulationen, till exempel lågt blodtryck.
Balansen styrs av flera olika delar: innerörats balansorgan, synen, känseln i fötter och ben samt hjärnan som tolkar informationen. Därför kan samma upplevelse ha många orsaker, och yrseln kan vara kortvarig, återkommande eller mer konstant.
Andra symtom som ofta förekommer samtidigt med yrsel
Andra symtom ger viktiga ledtrådar till orsak till yrsel. Vanliga symtom är illamående, kräkningar, kallsvettning, huvudvärk, öronsus, lockkänsla, hörselnedsättning, dubbelseende, domningar eller talpåverkan.
Ménières sjukdom ger ofta attacker med yrsel, öronsus, lockkänsla och nedsatt hörsel på ett öra. Godartad lägesyrsel, även kallad kristallsjuka, ger typiskt korta, intensiva snurrattacker när du vänder dig i sängen eller reser dig snabbt, utan andra neurologiska symtom.
Lågt blodtryck kan ge yrsel samtidigt med svimningskänsla, grått synfält och att det svartnar för ögonen vid uppresning. Uttorkning eller lågt blodsocker kan skapa en svaghets- och yrselkänsla. Plötslig yrsel med talstörning, förlamning, ansiktsdropp eller påverkan på ena sidan av kroppen är däremot varningssymtom för stroke.
När kan yrsel vara tecken på något allvarligt?
Yrsel är oftast godartad, men ibland kan den bero på allvarlig sjukdom och kräva akut vård. Sök omedelbar medicinsk hjälp om yrseln är mycket kraftig och uppträder med symptom på stroke eller hjärtproblem.
Ring 112 eller sök akutmottagning samma dag vid yrsel tillsammans med:
- snedhet i ansiktet
- svaghet eller domningar i arm eller ben
- svårt att tala, förstå eller gå rakt
- kraftig, plötslig huvudvärk
- dubbelseende, svår nackstelhet eller medvetandepåverkan
- bröstsmärtor, andningssvårigheter eller ny krampsjukdom
Stroke eller TIA kan ge akut yrsel, vanligtvis kombinerad med andra neurologiska symtom. Central yrsel uppstår när yrseln har sitt ursprung direkt i hjärnan eller hjärnstammen. Stroke i lillhjärnan kan ge kraftig yrsel och balanssvårigheter, men har ofta andra neurologiska tecken.
Ihållande yrsel efter skallskada eller fall bör bedömas, särskilt hos äldre och hos patienter som tar blodförtunnande läkemedel. Yrsel utan andra allvarliga symtom beror mycket sällan på livshotande sjukdom, men yrsel som är långvarig, återkommande eller som inte går över bör utredas av en läkare.
Varför kan en MR-undersökning vara till hjälp vid yrsel?
En magnetkameraundersökning (MR) kan vara viktig för att hitta orsaken till yrsel när läkaren misstänker att det kan finnas problem i hjärnan, balansnerven eller innerörat. MR ger detaljerade bilder av hjärnans och örats strukturer och kan hjälpa till att upptäcka skador, inflammationer, tumörer eller andra förändringar som kan orsaka yrsel. Undersökningen är smärtfri och tar vanligtvis 20–40 minuter. Läs mer om MR-undersökning av hjärnan på Magnetlabbet.
Vanliga orsaker: vad beror yrsel oftast på?
Över 50% av all yrsel beror på störningar i örats balansorgan eller deras nerver till hjärnan. Andra vanliga orsaker är blodtrycksfall, vissa läkemedel, migrän, stress, oro och sjukdomar som påverkar nervsystemet.
Hos äldre är det vanligt med flera orsaker samtidigt, till exempel kristallsjuka, sämre syn, nedsatt känsel i fötterna och blodtrycksproblem. Med stigande ålder sker en successiv försvagning av alla system som hjälper oss att hålla balansen, vilket kan leda till en känsla av ostadighet och rädsla för att falla. Störningar i balansorganen är mycket vanliga hos äldre, men dessa tillstånd blir sällan undersökta i sjukvården.
Vissa läkemedel kan påverka balansen och orsaka yrsel, vilket varierar från person till person. Läkemedel mot högt blodtryck och hjärtsjukdomar kan orsaka tillfälligt blodtrycksfall, vilket kan leda till yrsel när man reser sig upp. Ändringar i läkemedelsdos eller att sluta med ett läkemedel kan också leda till problem med balansen och orsaka yrsel.
Vestibulär migrän är en typ av migrän där det huvudsakliga symtomet är yrsel snarare än huvudvärk. Stress, oro och ångest kan öka känsligheten för sinnesintryck och leda till yrsel.
Godartad lägesyrsel (kristallsjuka)
Kristallsjuka, eller godartad lägesyrsel, uppstår när små kalkkristaller i balansorganet hamnar fel och kan orsaka yrsel vid vissa rörelser. Kristallsjuka, en vanlig orsak till yrsel, uppstår när små kalkkristaller i balansorganen hamnar fel.
Kristallsjuka (Godartad lägesyrsel / BPPV) är det absolut vanligaste tillståndet som orsakar yrsel. Typiska besvär är korta snurrattacker i sekunder upp till ungefär en halv minut när huvudet rör sig, till exempel vid vändning i sängen, böjning framåt eller när man tittar upp.
Tillståndet är obehagligt men inte farligt. Yrseln mellan attackerna är normalt liten eller borta. Det är viktigt att undersöka äldre för godartad lägesyrsel, eftersom detta tillstånd är vanligt och går att bota med särskilda huvudrörelser, till exempel Epleys manöver.
Ménières sjukdom
Ménières sjukdom orsakas av ett för högt tryck i innerörats vätskefyllda gångar, vilket kan leda till yrsel och påverkan på hörseln. Vid ménières sjukdom kommer yrselattacker ofta tillsammans med öronsus, lockkänsla och varierande hörselnedsättning på ett öra.
Attackerna varar ofta från 20 minuter till några timmar. Hos många försämras hörseln gradvis vid upprepade fall. Orsaken är inte helt klarlagd, men vätsketryck, migrän och ärftlighet kan spela roll. Behandling sker ofta hos ÖNH-specialist.
Vestibularisneurit (inflammation i balansnerven)
Vestibularisneurit är en inflammation i balansnerven som kan orsaka plötslig och intensiv yrsel, ofta med känsla av att omgivningen snurrar. Vestibularisneurit, en inflammation i balansnerven, kan orsaka plötslig och intensiv yrsel.
Patienten får ofta svårt att stå eller gå rakt och kan må illa eller kräkas, men har inte förlamning i armar eller ben och inte talpåverkan. Tillståndet beror troligen ofta på virusutlöst inflammation i balansnerven i ett öra. Hjärnan lär sig gradvis kompensera, men ostadighet kan finnas kvar i veckor. Läkare behöver ibland utesluta stroke genom undersökning och ibland bilddiagnostik.
Yrsel på grund av lågt blodtryck och cirkulation (ortostatism)
Yrsel kan orsakas av blodtrycksfall, vilket ofta inträffar när en person reser sig hastigt. Typiska symtom är kort svimningskänsla, flimmer, sus i öronen eller att det svartnar för ögonen.
Orsaken kan vara uttorkning, för lite vätska eller salt, vissa läkemedel eller sjukdomar som påverkar blodtrycksregleringen. Hos äldre kan ortostatism ge fall och ska tas på allvar. Blodtryck liggande och stående är ett enkelt test som ofta görs.
Funktionell yrsel, oro och ångest
Funktionell yrsel innebär att balansorganen kan vara friska, men hjärnans bearbetning och vaksamhetssystem är överaktiverade. Spänningsyrsel och ångest kan leda till en diffus, konstant ostadighetskänsla som förvärras av oro.
En diffus känsla av ostadighet kan förvärras i stressiga situationer. Besvären kan komma efter en tidigare fysisk yrselsjukdom, som kristallsjuka eller vestibularisneurit. Balans- och ångestsystemen påverkar varandra, vilket gör att rädslan för att bli yr ibland börjar ge yrsel.
Hur går utredningen av yrsel till i praktiken?
Läkare använder systematiska metoder för att ställa diagnos vid yrsel, inklusive anamnes och fysiska tester. Det viktigaste är ofta din beskrivning: när började yrseln, hur länge varar den, vad utlöser den, hur känns den och vilka andra symtom finns samtidigt?
Läkaren frågar också om skallskada, migrän, hjärt-kärlsjukdom, alkohol, läkemedel och andra sjukdomar. Vid yrsel är det bra att föra en dagbok över symtomen, inklusive när de inträffar och hur de känns, för att underlätta diagnos och behandling.
En vanlig undersökning omfattar puls, blodtryck i sittande och stående, hjärta, neurologiskt status, gångprov och Romberg-test. Patienter som upplever yrsel hos äldre med flera sjukdomar behöver ofta extra noggrann kartläggning.
Undersökningar som kan göras för att hitta orsak till yrsel
Alla behöver inte alla tester. Undersökningarna väljs efter misstänkt orsak. Vid misstänkt godartad lägesyrsel gör läkaren ofta Dix-Hallpike-manöver. Impulstest, HIT eller vHIT, kan bedöma balansnerven. Observation av nystagmus, alltså ofrivilliga ögonrörelser, ger också viktig information.
Hörseltest, audiogram, görs vid yrsel med hörselnedsättning eller öronsus, till exempel för att hitta Ménières sjukdom eller mer ovanliga orsaker. EKG kan göras vid misstanke om hjärtrytmrubbning som kan ge yrsel och svimning. Blodprover kan kontrollera blodvärde, blodsocker, sköldkörtel, inflammation och vitaminbrist, men proverna är ofta normala vid rent öronorsakad yrsel.
Bilddiagnostik, inklusive magnetkamera (MR)
Avancerad bilddiagnostik behövs inte vid typisk kristallsjuka eller okomplicerad Ménières sjukdom. CT eller magnetkameraundersökning, MR, används ibland när läkaren misstänker sjukdom i hjärnan, lillhjärnan eller hörsel- och balansnerven.
MR är särskilt användbar vid utredning av nervknutor på balansnerven, multipel skleros, inflammatoriska tillstånd och ovanliga orsaker till yrsel. Vid MR ligger du stilla i en tunnel. Undersökningen tar ofta 20–40 minuter och gör inte ont. En normal MR utesluter inte alla orsaker, men kan vara viktig för att utesluta allvarliga sjukdomar.
Läs mer om vår MR-hjärna undersökning här
Behandling av yrsel – vad finns det för alternativ?
Behandling av yrsel riktas mot den bakomliggande orsaken. Målet är att minska akuta symtom och träna hjärnan att kompensera så att yrseln inte styr vardagen. Fysisk träning och balansövningar kan bidra till att förbättra yrsel och stabilitet, särskilt vid tillstånd som beror på åldersförändringar eller lägesyrsel.
Behandling hos äldre behöver ofta ta hänsyn till flera samtidiga orsaker. Om yrseln beror på läkemedel kan det vara nödvändigt att byta ut dessa mot alternativa behandlingar. Läkemedel ska dock alltid ändras i samråd med läkare.
Specifik behandling vid vanliga yrseltillstånd
Godartad lägesyrsel behandlas med positioneringsmanövrar, till exempel Epleys manöver, som flyttar tillbaka kristallerna i innerörat. Ménières sjukdom kan behandlas med saltreducerad kost, vätskedrivande läkemedel, anfallsmedicin och ibland mer avancerad öronbehandling hos specialist.
Vestibularisneurit behandlas ofta först med kortvarig medicin mot illamående, därefter tidig balans- och huvudrörelseträning. Yrsel vid lågt blodtryck kan förbättras med vätska, salt, justering av blodtrycksmedicin och att resa sig långsammare. Funktionell yrsel förbättras ofta med utbildning, gradvis ökad aktivitet, balansträning och ibland KBT.
Sök vård om du ofta upplever yrsel, om yrseln blir så kraftig att du inte klarar dig själv, eller om du är orolig för orsaken. De flesta som upplever yrsel kan få tydlig förbättring när orsaken klarlagts och en plan för behandling finns.
Du kan även kontakta 1177.se för mer rådgivning.
Vanliga frågor om yrsel
Vad beror yrsel på?
Yrsel beror oftast på störningar i kroppens balanssystem, som kan vara tillfälliga eller mer långvariga. Vanliga orsaker är kristallsjuka, inflammation i balansnerven, lågt blodtryck eller stress.
När ska jag söka vård för min yrsel?
Sök omedelbart vård om yrseln är mycket kraftig och du samtidigt får symtom som svaghet i armar eller ben, svårt att tala, dubbelseende, bröstsmärtor eller andningssvårigheter. Annars bör du kontakta läkare om yrseln är långvarig, återkommande eller påverkar din vardag.
Kan läkemedel orsaka yrsel?
Ja, vissa läkemedel, särskilt de som påverkar blodtryck eller hjärtrytm, kan ge yrsel. Ändringar i dos eller att sluta med läkemedel kan också påverka balansen.
Hur går utredningen av yrsel till?
Läkaren gör en noggrann anamnes och undersöker balans, neurologi och cirkulation. Ofta görs tester som Dix-Hallpike för kristallsjuka, blodtrycksmätning och ibland bilddiagnostik som MR.
Kan yrsel behandlas?
Ja, behandlingen beror på orsaken. Kristallsjuka behandlas med speciella huvudrörelser, medan andra tillstånd kan kräva medicin, fysioterapi eller livsstilsförändringar. Fysisk träning och balansövningar är ofta hjälpsamma.
