Skrumplever: Diagnos och behandlingsalternativ

Skrumplever Symtom

Skrumplever, eller levercirros, är en allvarlig kronisk leversjukdom som utvecklas när levern under längre tid skadas och ersätts av ärrvävnad (fibros). Den vanligaste orsaken är långvarig hög alkoholkonsumtion, men även hepatit B och C, fettlever (icke-alkoholorsakad steatohepatit, NASH), autoimmun hepatit och primär biliär kolangit är viktiga orsaker. Sjukdomen kan i ett tidigt skede ge inga symtom, vilket gör tidig upptäckt svår men avgörande för att bromsa utvecklingen innan leverns funktion försämras.
Den här sidan vänder sig till dig som vill veta mer om symtom, diagnos och behandling av skrumplever.

Diagnos av skrumplever

Diagnosen bygger på flera undersökningar för att få en helhetsbild av patientens tillstånd.

Kom ihåg att det är alltid bäst att kolla med en läkare först för en korrekt diagnos. Kolla även med 1177 för mer information.

Fysisk undersökning och patientintervju

Läkaren undersöker tecken på leversjukdom såsom förstorad lever, gulsot, kärlspindlar på huden och vätskeansamling i buken (ascites). En viktig del är att kartlägga patientens medicinska historia, inklusive alkoholvanor, eventuell diabetes och tidigare hepatitinfektioner.

Blodprov och bilddiagnostik

Blodprover används för att bedöma leverns funktion och för att upptäcka inflammation i levern. Leverprover som ASAT, ALAT, bilirubin och koagulationsfaktorer analyseras. Elastografi, till exempel FibroScan, mäter leverns stelhet, och det finns även metoder som vibrationskontrollerad transient elastografi (VCTE) och acoustic radiation force impulse (ARFI) som används för att diagnostisera kompenserad cirros och avancerad fibros. Ultraljud, datortomografi (CT) eller magnetresonanstomografi (MR) ger information om leverns struktur och eventuella komplikationer.

Leverbiopsi och andra tester

Vid osäkerhet om diagnosen eller för att bedöma fibrosens omfattning kan leverbiopsi utföras. FIB-4-testet, baserat på blodprover, används ofta för att skatta risken för avancerad fibros hos patienter med fettlever. Diagnosen av dekompenserad cirros baseras ofta på kliniska och radiologiska fynd utan behov av biopsi.

Klassifikation och prognos med Child Pugh

Child-Pugh-systemet används för att bedöma sjukdomens svårighetsgrad och prognos hos patienter med skrumplever. Femårsöverlevnaden varierar från cirka 80 % vid Child-Pugh A till 35 % vid Child-Pugh C. Vid dekompenserad cirros med två eller fler akuta dekompensationer är femårsöverlevnaden endast 12 %, vilket också innebär ökad risk för ett allvarligt förlopp. MELD-score används för att bedöma korttidsprognos och prioritering inför eventuell levertransplantation.

Behandlingsalternativ

Behandlingen anpassas efter sjukdomsstadium och bakomliggande orsak.

Medicinsk behandling

Behandling beror på bakomliggande sjukdom och sjukdomsstadium, med mål att bromsa fibrosutvecklingen, behandla grundorsaken och hantera komplikationer.

Att helt avstå från alkohol är avgörande vid alkoholorsakad skrumplever och är en vanlig orsak till fortsatt leverskada om det inte görs. Antivirala läkemedel kan bromsa eller stoppa sjukdomsutvecklingen vid hepatit B och C.

Vid fettlever rekommenderas viktnedgång, ökad fysisk aktivitet och behandling av diabetes, och icke-alkoholorsakad steatohepatit (NASH) är en viktig riskfaktor kopplad till övervikt och metabolt syndrom. Vissa läkemedel kan användas för att minska portatryck och förebygga blödningar.

Hantering av komplikationer

Vid ascites ges diuretika och saltrestriktion. Endoskopiska ingrepp kan behövas vid blödande åderbråck (varicer). Hepatisk encefalopati behandlas med laktulos och antibiotika. Regelbunden övervakning för levercancer är viktig. Enligt en skånsk studie från 2016 fick över hälften av patienterna med skrumplever sin diagnos på en akutmottagning, ofta på grund av ascites eller varixblödning, vilket visar att patienten ofta söker vård först när allvarliga komplikationer redan har uppstått.

Levertransplantation

Vid svår dekompenserad cirros där levern inte längre klarar sina funktioner kan levertransplantation vara den enda möjligheten till överlevnad. Vissa patienter kan efter särskild utredning behöva en ny lever, och bedömningen av liver-funktion samt avancerad liver disease avgör om transplantation är aktuell. Utredning och väntelista sker enligt nationella riktlinjer.

Skrumplever symtom

Skrumplever utvecklas ofta långsamt under många år och ger inledningsvis få eller diffusa symtom. I det tidiga stadiet fungerar levern fortfarande relativt väl trots sina många viktiga uppgifter, och symtomen kan vara diffusa eller saknas helt. I tidigt stadium ger skrumplever ofta inga symtom, men tidiga besvär kan inkludera tilltagande trötthet, minskad aptit, illamående och oförklarlig viktnedgång.

Tidiga symtom

Tidiga symtom på skrumplever kan inkludera:

• Trötthet

• Orkeslöshet

• Aptitlöshet

• Illamående

• Oförklarlig viktnedgång

Sena symtom och komplikationer

När leverns funktion försämras uppstår tydliga och specifika symtom som:

• Gulsot (gul hud och ögonvitor): Gulsot innebär att huden och ögonvitorna blir gulaktiga eftersom levern inte kan bearbeta bilirubin.

• Ascites (vätskeansamling i buken): Vätskeansamling, även kallad ascites, kan leda till svullnad av magen och extrem svullnad i underbenen.

• Ödem (svullna ben)

• Klåda: Kraftig klåda är ett vanligt symtom hos patienter med skrumplever, särskilt de med problem med gallflödet, och kan vara så svår att den påverkar sömnen.

• Ökad blödningsbenägenhet: Ökad blödningsbenägenhet kan leda till att man lättare får blåmärken eller blöder länge från mindre sår.

När cirrosen förvärras finns en ökad risk för komplikationer, och dessa ökar när leverns funktion försämras ytterligare. Vid dekompenserad cirros kan symtomen inkludera:

• Gulsot

• Ascites (vätskeansamling i buken)

• Ödem (svullna ben)

• Klåda

• Ökad blödningsbenägenhet

Allvarliga komplikationer såsom hepatisk encefalopati

Hepatisk encefalopati och varixblödning är allvarliga komplikationer av skrumplever som kan leda till livshotande tillstånd:

• Hepatisk encefalopati: Hepatisk encefalopati, eller leverkoma, är ett tillstånd där gifter som ammoniak påverkar hjärnan, vilket kan leda till förvirring och personlighetsförändringar.

• Varixblödning (blödning från åderbråck i matstrupen eller magsäcken)

Förebyggande åtgärder

För att minska risken för skrumplever finns flera viktiga åtgärder, som att undvika långvarig hög alkoholkonsumtion, vaccinera sig mot hepatit B, behandla hepatit C och kontrollera riskfaktorer som diabetes och fetma. Alkohol är en vanlig riskfaktor, och vid alkoholrelaterad leverskada ska man sträva efter abstinens eller en kraftigt minskad konsumtion. Fysisk aktivitet och hälsosam kost är viktiga delar i förebyggande och behandling av fettlever och andra leversjukdomar.

Livskvalitet och stöd

Patienter med skrumplever bör få psykosocialt stöd, kostrådgivning och hjälp med att hantera sjukdomen. Regelbunden kontakt med vården kan också underlätta planering av stödinsatser och uppföljning när sjukdomen påverkar vardagen. Regelbunden medicinsk uppföljning är viktig för att förhindra komplikationer och förbättra livskvaliteten.

Sammanfattning

Skrumplever är en allvarlig kronisk leversjukdom som utvecklas över längre tid. Tidig diagnos och behandling är avgörande för att bromsa sjukdomsförloppet och förbättra prognosen. Genom att känna till skrumplever symtom, riskfaktorer och behandling kan patienter och vårdgivare tillsammans arbeta för bättre leverhälsa.

På Magnetlabbet erbjuder vi snabba och effektiva MR- och CT-undersökningar för att förebygga och upptäcka leversjukdomar samt följa behandlingar. Kontakta oss för mer information eller bokning av tid.

Vill du läsa mer om leverproblem? Se vår artikel: Leversjukdomar