Ont i knät – orsaker, symtom och vad du kan göra
Ont i knät? Den här korta videon ger dig en snabb översikt över några av de vanligaste orsakerna till knäsmärta – från artros och meniskskador till inflammationer och ledbandsproblem. Många människor drabbas av ont i knät och det finns många olika orsaker till att knäsmärta uppstår. Vill du veta mer om något specifikt? Scrolla vidare för våra fördjupade guider.
För mer information om videon, se här.
Knäsmärta beror ofta på olika orsaker och det finns flera strukturer i knät som kan påverkas, såsom ledband, brosk, menisker och senor. Knäproblem kan uppstå vid idrottsskador, överbelastning eller degenerativa sjukdomar. Det är viktigt att förstå att knäsmärta är vanligt och kan drabba alla åldrar.
Introduktion
Ont i knät är vanligt och kan bero på flera olika faktorer, såsom skador, överbelastning eller sjukdomar som artros. Knäleden är kroppens största led och bär upp nästan hela kroppsvikten vid gång, hopp och löpning. Det finns olika symtom på ont i knät, till exempel smärta, svullnad, stelhet och ibland instabilitet. Dessa symtom kan uppstå på olika delar av knät, exempelvis på insidan, utsidan av knät eller kring knäskålen. Smärtan kan vara diffus, skarp vid rörelse eller tryck, eller molande, och kan göra att du får svårt att gå i trappor eller böja benet. Att känna till symtomen på ont i knät hjälper dig att identifiera och behandla problemet rätt. Här går vi igenom vanliga symtom och orsaker som finns vid knäsmärta.
Läs mer om dessa tillstånd:
- Artros i knät – behandlingsalternativ
- Meniskskador – symtom och behandling
- Slemsäcksinflammation – vad det är och behandling
- Ledbandsskada i knät – bilddiagnostik
- Ligamentskada – diagnos och rehabilitering
📄 Ladda ner vår PDF-guide om knäsmärta och MR-diagnostik utan remiss
Knäledens uppbyggnad och funktion
Knäleden består av tre ben: lårbenet (femur), skenbenet (tibia) och knäskålen (patella). Dessa hålls samman av senor, muskler, ledband och korsband som stabiliserar leden. Knäleden stabiliseras av fyra stora ledband: två kollateralligament på sidorna och två korsband (främre och bakre) mitt i leden. Knäleden tar upp och fördelar kroppsvikten vid olika aktiviteter. Starka lårmuskler stabiliserar knäleden och minskar risken för skador. Knän är viktiga för kroppens rörelse och stabilitet.
Meniskerna fungerar som stötdämpare och hjälper till att fördela belastningen i knät. Brosket i knäleden är täckt av hyalint ledbrosk, vilket gör att benen kan glida friktionsfritt mot varandra. Knäet är en gångjärnsled som möjliggör böjning och sträckning av benet, men även viss vridning. Knäskålen glider på nedre delen av lårbenet och fäster i skenbenet via en kraftig sena.
Vanliga orsaker till knäsmärta
Knäsmärtor beror ofta på många olika orsaker, däribland:
Det finns många orsaker till knäsmärta och många människor drabbas någon gång under livet.
Åldersrelaterade förändringar och artros
Med åldern minskar broskets tjocklek i knäleden, vilket kan leda till artros. Det finns olika orsaker till smärta vid artros, och dessa kan vara relaterade till både broskets nedbrytning och andra strukturer i knät. Artros är en vanlig orsak till smärta och stelhet i knäna, särskilt hos personer över 50 år. Smärtan ökar ofta vid hög belastning, exempelvis vid gång i trappor eller efter längre promenader. Det är viktigt att anpassa träningen om man har knäledsartros.
Skador och idrottsskador
Knäet utsätts ofta för hög belastning, särskilt hos idrottare. I knäleden finns två korsband – det främre och det bakre – samt två menisker, vilka är viktiga för ledens stabilitet och funktion. Vanliga idrottsskador är löparknä (iliotibialbandssyndrom), som orsakas av överbelastning av senan längs utsidan av knät och ger smärta på utsidan av knät, samt hopparknä (patellaspetsyndrom), som uppstår när senan vid knäskålen skadas vid hopp och landning och ger smärta vid knäskålen. Främre korsbandsskador är särskilt vanliga vid idrottsskador och kan leda till instabilitet i knät. Meniskskador och ledbandsskador, såsom korsbandsskador, kan uppstå vid vridvåld eller trauma och orsakar ofta plötslig smärta och instabilitet. Vid meniskskada kan knät ibland fastna i ett läge, så kallad låsning.
Inflammation och andra tillstånd
Inflammation i knät, till exempel bursit (slemsäcksinflammation) eller reumatoid artrit, kan ge svullnad, värme och smärta. I vissa fall kan även nervinklämning eller bakercysta bidra till knäsmärta.
Symtom på ont i knät
Symtomen varierar beroende på orsaken, men vanliga symtom på ont i knät inkluderar:
- Smärta som kan vara skarp, molande eller diffus smärta
- Svullnad och rodnad runt knäleden
- Stelhet och minskad rörlighet, särskilt efter vila
- Instabilitet eller känsla av att knät "ger vika"
- Låsningar eller klickande ljud vid rörelse
Smärtan kan ofta förvärras vid belastning, som att gå i trappor eller böja knäet, och kan finnas på insidan, utsidan av knät eller kring knäskålen.
Diagnos och undersökning
För att fastställa orsaken till knäsmärtan görs en noggrann läkarundersökning som kan inkludera:
- Rörelse- och stabilitetstester
- Bilddiagnostik såsom röntgen, ultraljud eller MR
MR-undersökning är särskilt användbar för att upptäcka skador på menisker, korsband, brosk och andra mjukdelar i knäleden.
Om smärtan inte går över efter egenvård bör du söka medicinsk hjälp, till exempel hos en fysioterapeut, för att få rätt diagnos och behandling. Vid plötslig svullnad, låsning i knät eller efter ett kraftigt trauma bör du omedelbart söka akut vård för att få professionell hjälp.
Kom ihåg att alltid kolla med läkare för korrekt diagnos. Kolla även med 1177 för mer information.
Behandling vid ont i knät
Behandlingen anpassas efter orsaken och kan innefatta:
- Egenvård med vila, is, högläge och smärtstillande läkemedel
- Fysioterapi för att stärka muskler och förbättra rörlighet
- Användning av ortoser för stöd och avlastning vid knäsmärta
- Att stretcha regelbundet är viktigt för att hålla knät igång
- Operation kan bli aktuellt vid allvarliga eller långvariga besvär när andra behandlingar, såsom fysioterapi och läkemedel, inte ger tillräcklig lindring. Operation kan då innebära reparation eller byte av skadad knävävnad
Att hålla en hälsosam vikt och träna styrka och koordination kan minska risken för knäskador och lindra symtom.
Förebyggande av knäsmärta
Att förebygga ont i knät är en viktig del för att undvika långvariga problem och minska risken för smärta i knät. Genom att ta hand om knäna i vardagen kan du minska belastningen på knäleden och förebygga både akuta och långvariga knäsmärtor.
En av de mest effektiva åtgärderna är att regelbundet träna och stärka musklerna runt knät. Starka muskler ger bättre stöd åt knäleden och minskar risken för överbelastning och skador. Det är också viktigt att använda rätt teknik och utrustning vid idrott och fysisk aktivitet, eftersom felaktig belastning kan leda till smärta och skador i knät.
Om du har övervikt kan även en måttlig viktnedgång göra stor skillnad för knäna, eftersom varje extra kilo ökar belastningen på knäleden. Att välja skor med bra dämpning och stöd är också en enkel åtgärd som kan hjälpa till att minska risken för ont i knät, särskilt om du ofta går eller springer på hårda underlag.
Tänk på att ta regelbundna pauser och ge knäna tid att återhämta sig, särskilt vid aktiviteter som innebär hög belastning. Lyssna på kroppens signaler – om du känner smärta i knät är det viktigt att inte ignorera besvären. Tidig behandling och rätt anpassad träning kan ofta förhindra att smärtan förvärras.
En fysioterapeut kan hjälpa dig att ta fram ett individuellt anpassat träningsprogram och ge råd om hur du bäst förebygger knäsmärta utifrån dina förutsättningar. Om du får ont i knät eller upplever återkommande smärta, tveka inte att söka vård för att få rätt diagnos och behandling. Genom att vara proaktiv och ta hand om knäna kan du minska risken för framtida problem och hålla knäna friska och starka.
När ska du söka vård?
Det är viktigt att söka hjälp om dina besvär inte går över efter egenbehandling. Sök professionell vård om du har svårigheter att böja eller sträcka ut knät ordentligt.
Sök vård om du:
- Har svår smärta som inte går över
- Upplever svullnad, rodnad eller värme i knät
- Känner instabilitet eller att knät ger vika
- Har svårt att böja eller sträcka ut knät
- Får plötslig smärta efter en skada eller trauma
Tidigt omhändertagande kan förbättra prognosen och minska risken för långvariga besvär.
Vanliga frågor om symtom på ont i knät
Vad är de vanligaste symtomen på ont i knät?
De vanligaste symtomen inkluderar smärta som kan vara skarp, molande eller diffus, svullnad, stelhet, rodnad, instabilitet och ibland låsningar eller klickande ljud vid rörelse.
Vilka är de vanligaste orsakerna till knäsmärta?
Knäsmärta kan bero på skador som meniskskador eller korsbandsskador, överbelastning som löparknä eller hopparknä, artros, inflammationer som bursit, eller andra tillstånd som nervinklämning.
När bör jag söka vård för ont i knät?
Sök vård om smärtan inte går över efter egenvård, om du har svår smärta, svullnad, rodnad, instabilitet, svårigheter att böja eller sträcka knät, eller om du fått en plötslig skada eller trauma.
Kan artros orsaka smärta i knät?
Ja, artros är en vanlig orsak till knäsmärta, särskilt hos äldre. Det leder till brosknedbrytning som orsakar smärta, stelhet och ibland svullnad, särskilt vid belastning.
Hur kan jag förebygga ont i knät?
Genom att stärka musklerna runt knät, hålla en hälsosam vikt, använda rätt teknik vid fysisk aktivitet, välja bra skor och undvika överbelastning kan du minska risken för knäsmärta.
Vilka behandlingar finns för knäsmärta?
Behandling kan innefatta egenvård med vila och smärtstillande, fysioterapi, användning av ortoser, träning för styrka och rörlighet, samt i vissa fall operation.
Kan knäsmärta bero på andra delar av kroppen?
Ja, ibland kan smärta i knät bero på problem i höft, rygg eller fötter som påverkar belastningen på knäleden.
Vad är skillnaden mellan löparknä och hopparknä?
Löparknä är en överbelastning av senan på utsidan av knät, medan hopparknä är en skada på senan vid knäskålen orsakad av hopp och landning.
Kan knäet bli instabilt vid skada?
Ja, skador på korsband eller ledband kan göra att knät känns instabilt eller som att det "ger vika".
Hur ställs diagnosen vid knäsmärta?
Diagnos ställs genom läkarundersökning, rörelse- och stabilitetstester, samt bilddiagnostik som röntgen, ultraljud eller MR för att identifiera skador och orsaker.
