🔁 OBS! Vi har uppdaterat vårt innehåll om artros i knät:
För en nyare och mer omfattande guide om knäartros – med symtom, behandlingar, undersökningsmetoder och information om hur magnetkamera kan visa förändringar i brosket:
👉 Läs mer i vår uppdaterade artikel här
Introduktion
Knäledsartros är den vanligaste ledsjukdomen i Sverige, särskilt hos personer över 45 år. Artros i knät, även kallad knäledsartros, är en av de vanligaste ledsjukdomarna och drabbar många patienter, särskilt efter 45 år. Osteoartrit är en av de vanligaste ledsjukdomarna och drabbar ofta knäleder, höftleder, fingerleder och stortåns basled. Sjukdomen innebär att ledbrosket i knäleden gradvis bryts ner över lång tid, och i avancerade fall kan brosket vara nästintill helt borta, vilket leder till smärta och stelhet i knä samt minskad rörlighet. Risken att få artros i knät ökar med ålder, övervikt, tidigare knäskador, ärftlighet samt vissa yrkesmässiga och idrottsrelaterade belastningar. Diagnos av artros i knä ställs oftast genom klinisk undersökning och röntgen, ibland kompletterat med magnetkamera (MR) för att bedöma broskets skick. Behandlingen syftar till att lindra smärtan, minska belastningen på knäleden och bromsa sjukdomsutvecklingen. Det finns flera olika behandlingsalternativ som träning, viktnedgång, ortoser, smärtstillande läkemedel och i vissa fall kirurgi. Osteoartrit utvecklas långsamt under många år och blir vanligare med stigande ålder.
Symtom och tidiga tecken
Det vanligaste första symtomet vid knäartros är stelhet och svullnad, samt smärta vid gång.
Vanliga symtom vid knäledsartros är belastningssmärta, stelhet och svullnad i knät. Om du upplever knäsmärta vid rörelse eller vila är det viktigt att vara uppmärksam. Smärtan är ofta tydlig när du börjar röra på dig efter vila, så kallad igångsättningssmärta. Knät kan kännas varmt och ömt vid inflammation i ledkapseln.
Knät kan kännas stelt, särskilt på morgonen, vilket kan göra det svårt att böja eller sträcka helt.
Symtomen vid knäartros utvecklas ofta långsamt och kan förvärras över tid, särskilt senare i sjukdomsförloppet. Med tiden kan smärtan bli mer ihållande och även förekomma i vila eller under natten. I avancerade stadier kan smärtan förekomma även när du sitter stilla eller under natten.
I vissa fall utvecklas felställningar i knäleden, som hjulbenthet eller kobenthet, vilket kan öka besvären. Smärtan kan variera i intensitet och komma i skov med perioder av mer eller mindre besvär. En känsla av att knät låser sig eller knäpper kan också förekomma, vilket tyder på instabilitet i leden. Det är viktigt att patienter med symtom på artros får en tidig diagnos för att kunna göra lämpliga livsstilsförändringar och behandlingar. Smärtan kan också göra att du går annorlunda för att undvika belastning, vilket kan leda till överbelastning av andra leder.
Diagnosmetoder
Fysisk undersökning
Läkaren eller fysioterapeuten undersöker knäet för svullnad, smärta, stelhet och rörlighet. Tester av böjning och sträckning hjälper till att bedöma ledens funktion och stabilitet. Det är viktigt att bedöma vilka rörelser som ger ont och om det finns tecken på inflammation. En noggrann anamnes om symtomens utveckling, tidigare skador och eventuella yrkesmässiga belastningar är också avgörande.
Bilddiagnostik
Röntgen är den vanligaste metoden för att se broskförlust och benpålagringar i knäleden. Det är dock vanligt att diagnosen artros ställs innan förändringar syns på röntgen. MR kan ge mer detaljerad information om brosk och andra strukturer i knät. Ultraljud kan användas för att upptäcka inflammation och vätska i leden. I vissa fall kan artroskopi göras för att undersöka leden direkt och eventuellt behandla skador.
Kom ihåg att alltid kolla med läkare för korrekt diagnos. Kolla även med 1177 för mer information.
Ytterligare tester
Blodprov kan tas för att utesluta andra ledsjukdomar som reumatoid artrit. I vissa fall kan ledvätska undersökas för att utesluta infektion eller andra ledsjukdomar.
Nationella riktlinjer för artros i knät
Nationella riktlinjer för artros i knät har tagits fram för att säkerställa att alla patienter, oavsett var de bor, får en likvärdig och evidensbaserad vård. Dessa riktlinjer bygger på den senaste forskningen och expertkunskap, och omfattar hela vårdkedjan – från diagnos till behandling. En viktig del i riktlinjerna är att patienter med artros i knät ska erbjudas information om sjukdomen och få tillgång till olika behandlingsalternativ, såsom fysisk aktivitet, smärtstillande läkemedel och, i vissa fall, operation. Målet är att minska smärtan, förbättra funktionen i knät och ge stöd för att hantera sjukdomen på bästa sätt. Genom att följa dessa riktlinjer kan vården säkerställa att patienter får rätt behandling i rätt tid, oavsett om det handlar om läkemedel, träning eller mer avancerade åtgärder i vissa fall.
Riskfaktorer och förebyggande åtgärder
Övervikt är en tydlig riskfaktor för att utveckla knäledsartros eftersom det ökar belastningen på knäleden. Fysisk inaktivitet ökar risken för att utveckla knäledsartros. Tidigare knäskador, såsom korsbands- eller meniskskador, ökar också risken. Vid tungt arbete eller allvarliga skador kan sjukskrivningstiden bli längre. Yrken eller idrotter med upprepad tung belastning på knäna, liksom elitidrott, kan öka risken för artros. Fysisk inaktivitet bidrar till försämrad muskelfunktion och ökad risk för sjukdomsutveckling. Regelbunden motion är avgörande för att motverka progressiva förändringar på grund av artros. Det är viktigt att anpassa träning och vardag för att minska belastningen på knäleden. Att använda skor med bra stötdämpning och undvika aktiviteter som ger onödig belastning är exempel på förebyggande åtgärder. Att delta i artrosskola kan ge värdefull information och råd för att minska belastningen på knäet och förbättra träningen.
Artrosskola – utbildning och stöd
Artrosskola är ett uppskattat stöd för personer med artros och erbjuder både utbildning och praktiska verktyg för att hantera sjukdomen. Under artrosskolan får patienter och andra personer med artros lära sig mer om hur fysisk aktivitet och anpassad träning kan minska besvären och förbättra funktionen i lederna. Deltagarna får också information om kost, smärthantering och hur man kan anpassa vardagen för att minska belastningen på lederna. Artrosskolan leds ofta av fysioterapeuter och andra vårdprofessionella med specialistkunskap om artros och dess behandling. Genom att delta i en artrosskola får patienter möjlighet att utbyta erfarenheter, ställa frågor och få stöd i att ta kontroll över sin sjukdom. Det är ett effektivt sätt att öka kunskapen och motivationen till att göra livsstilsförändringar som kan minska symtomen och förbättra livskvaliteten på lång sikt.
Behandling
Läkemedel
Smärtstillande läkemedel som paracetamol och antiinflammatoriska läkemedel (NSAID) används för att minska smärta och inflammation. Det är viktigt att använda läkemedel enligt läkarens rekommendation, särskilt hos äldre personer eller de med andra sjukdomar. I vissa fall kan kortisonsprutor i knäleden ge tillfällig lindring. Smärtstillande läkemedel bör användas med försiktighet och i samråd med läkare.
Fysioterapi och träning
Individuell träning under fysioterapeutens ledning är viktig för att stärka musklerna runt knät och förbättra rörligheten. Träning minskar ofta smärtan och hjälper till att stabilisera leden utan att skada ledbrosket. Fysisk aktivitet och styrketräning av benmusklerna minskar risken för försämring och kan förbättra funktionen i leden. Det är viktigt att träna regelbundet och anpassa övningarna för att undvika överbelastning. Det är inte skadligt för ledbrosket att röra på sig, även om det kan göra mer ont tillfälligt. Om du upplever knäsmärta när du börjar röra dig efter att ha suttit stilla bör du få det undersökt av en ortoped.
Livsstilsförändringar
Att gå ner i vikt vid övervikt minskar belastningen på knäleden och kan minska smärtan. Regelbunden fysisk aktivitet och en balanserad kost rik på frukt, grönsaker och omega-3-fettsyror är också viktigt för ledhälsan. Undvik aktiviteter som ger onödig belastning på knät, såsom löpning på hårda underlag eller tunga lyft. Det är viktigt att använda skor med bra stötdämpning för att minska belastningen.
Ortoser och hjälpmedel
Ortoser kan ge stöd och avlastning för knäleden, vilket minskar smärtan och förbättrar funktionen. Det finns olika typer av ortoser som anpassas efter patientens behov och graden av artros. Gånghjälpmedel som käpp eller krycka kan också vara till hjälp vid behov. Fysioterapeut eller arbetsterapeut kan ge råd om rätt hjälpmedel.
Mindfulness och avslappning
Avslappningstekniker kan hjälpa till att hantera smärta och minska stress, vilket kan förbättra rehabiliteringen och livskvaliteten.
Uppföljning
Regelbunden kontakt med läkare eller fysioterapeut är viktigt för att följa sjukdomsförloppet och anpassa behandlingen efter patientens behov.
Kostvanor och näring för ledhälsa
Bra kostvanor och rätt näring är viktiga faktorer för att främja ledhälsa, särskilt vid artros. En kost som är rik på frukt, grönsaker, fullkornsprodukter och omega-3-fettsyror kan bidra till att minska inflammation i lederna och stödja ledbroskets hälsa. Vissa livsmedel, som fet fisk, har visat sig kunna lindra symtom vid artros tack vare sina antiinflammatoriska egenskaper. Det är också viktigt att hålla en hälsosam vikt, eftersom övervikt ökar belastningen på lederna och kan förvärra artros. För många patienter kan en anpassad kost vara ett värdefullt komplement till annan behandling och bidra till att minska smärta och förbättra rörligheten. Att tänka på vad man äter är alltså ett enkelt men effektivt sätt att ta hand om sina leder och minska risken för att symtomen förvärras.
Kirurgiska ingrepp
Artroskopi
En minimalinvasiv operation som kan användas för att rensa upp i knäleden och reparera skador. Denna metod används oftast vid tidiga skador och ger ofta snabb återhämtning.
Protesoperation
Vid svår knäledsartros kan en knäprotes bli aktuell för att ersätta den skadade leden. Operationen syftar till att minska smärta och förbättra rörlighet. Beslut om operation tas i samråd med ortopedläkare. Det finns även andra kirurgiska metoder, såsom vinkelosteotomi, som kan fördröja behovet av protes.
Rehabilitering efter operation
Efter operation är ett individuellt rehabprogram med fysioterapeut avgörande för att återfå styrka och rörlighet i knät. Sjukskrivningstiden kan variera beroende på typ av arbete och ingrepp. Det är viktigt att följa träningsprogrammet för att få tillbaka funktionen i knät så långt som möjligt. Vid tungt arbete eller mer omfattande ingrepp kan sjukskrivningstiden bli längre.
Livsstilsförändringar för ledhälsa
Att hålla en hälsosam vikt är viktigt för att minska belastningen på knäleden. Regelbunden motion stärker muskler och förbättrar ledens funktion. En kost rik på näringsämnen och antiinflammatoriska ämnen kan bidra till att minska inflammation i leden. Undvik överansträngning och lyssna på kroppens signaler för att förebygga försämring.
Egenvård
Stretching, värme- och kylbehandling kan lindra smärta och stelhet. Att använda stödjande skor och anpassa aktiviteter för att minska belastning på knäet är också viktigt.
Sömn och stresshantering
God sömn och stressreducerande tekniker är viktiga för att hantera smärta och främja återhämtning.
Vad ska man inte göra vid artros i knät
Vid artros i knät är det viktigt att tänka på vilka aktiviteter och vanor som kan förvärra besvären. Att utsätta knäleden för hög belastning, till exempel genom tunga lyft eller intensiv träning på hårt underlag, kan öka smärtan och leda till mer stelhet och minskad rörlighet. Långvarig inaktivitet är inte heller bra, eftersom det kan göra leden stelare och försämra funktionen i knät. Det är också viktigt att lyssna på kroppens signaler – om du får ont eller känner obehag bör du anpassa din aktivitet och undvika att pressa dig för hårt. Genom att undvika överbelastning och istället välja skonsamma motionsformer kan du minska risken för att symtomen förvärras och samtidigt behålla en god rörlighet i knäleden.
Är det bra att promenera med artros i knät?
Att promenera är ofta en utmärkt form av fysisk aktivitet för personer med artros i knät. Promenader på mjukt underlag hjälper till att hålla igång rörligheten i knäleden, stärker musklerna runt knät och kan minska smärtan på sikt. Regelbunden gångträning bidrar också till att förbättra cirkulationen och minska stelhet, vilket är viktigt för att bromsa sjukdomens utveckling. Det är dock viktigt att anpassa promenaderna efter dagsformen och använda skor med bra stötdämpning för att minska belastningen på knät. Om du upplever ökad smärta eller obehag under promenader bör du ta en paus och eventuellt rådgöra med en fysioterapeut om hur du bäst kan lägga upp din träning. För de flesta patienter med knäartros är promenader ett enkelt och effektivt sätt att hålla sig aktiv och stödja ledhälsan över lång tid.
Sammanfattning
En tidig diagnos artros i knät och en anpassad behandlingsplan är avgörande för att minska symtom och förbättra livskvaliteten. Kombinationen av medicinsk behandling, fysioterapi, ortoser och livsstilsförändringar ger patienten bästa förutsättningar att leva ett aktivt liv med artros.
På Magnetlabbet erbjuder vi avancerade magnetkameraundersökningar (MRI) och datortomografi (CT) för privatpersoner och företag. Våra undersökningar hjälper till att upptäcka och följa upp sjukdomar samt bedöma behandlingseffekter. Kontakta oss gärna för att boka tid eller få mer information.
Få fler hälsotips och nyheter genom att anmäla dig till vårt nyhetsbrev.
Vanliga frågor om diagnos artros i knät
Vad är artros i knät?
Artros i knät är en sjukdom där ledbrosket i knäleden gradvis bryts ner, vilket leder till smärta, stelhet och minskad rörlighet.
Vilka är de vanligaste symtomen på knäledsartros?
Vanliga symtom är stelhet, svullnad, smärta vid belastning och igångsättningssmärta efter vila. I senare skeden kan smärtan även uppstå i vila eller under natten.
Hur ställs diagnosen artros i knät?
Diagnos ställs oftast genom en klinisk undersökning av läkare eller fysioterapeut, kompletterat med röntgen. I vissa fall används även magnetkamera (MR) för att bedöma broskets skick.
Kan artros i knät behandlas?
Ja, behandling inkluderar träning, viktnedgång, ortoser, smärtstillande läkemedel och i vissa fall kirurgi för att lindra symtom och bromsa sjukdomsutvecklingen.
När bör jag söka vård för knäsmärta?
Om du upplever ihållande smärta, stelhet eller svårigheter att röra knät bör du kontakta vården för en bedömning och eventuell diagnos.
Hur kan jag förebygga knäledsartros?
Regelbunden fysisk aktivitet, att undvika övervikt, använda bra skor med stötdämpning och undvika överbelastning är viktiga förebyggande åtgärder.
Vad är en artrosskola?
En artrosskola är en utbildning där du får information och träning för att bättre hantera artros, minska belastningen på knäet och förbättra funktionen.
Kan jag träna med artros i knät?
Ja, anpassad träning under ledning av fysioterapeut är viktigt för att stärka musklerna runt knät och minska smärta utan att skada leden.
