Epilepsi introduktion
Epilepsi är en neurologisk sjukdom som påverkar hjärnans normala aktivitet och orsakar återkommande epileptiska anfall. Epilepsi kan påverka hela livet och sjukdomen kan drabba både barn och vuxna. Genom att studera hjärnans elektriska signaler får vi bättre förståelse för epilepsins mekanismer och kan utveckla effektivare behandlingar för att förbättra livskvaliteten för de drabbade. Epilepsi orsakas av överaktivitet hos vissa nervceller i hjärnan.
Epilepsi
Epilepsi kan orsakas av medfödda skador och sjukdomar, skallskador, hjärntumörer eller tidigare stroke. Andra orsaker är infektioner eller metaboliska rubbningar. Orsakerna varierar mellan olika personer, men i de flesta fall kan ingen tydlig orsak hittas. För ungefär hälften av alla som får epilepsi kan läkarna inte hitta någon orsak. Epileptiska anfall delas in i två huvudtyper beroende på var i hjärnan de startar, enligt internationella klassificeringar, vilket är avgörande för att förstå symptom och behandling. Epilepsi kan debutera i alla åldrar, men det är vanligast under det första levnadsåret och efter 65 års ålder. Cirka 80 000 personer i Sverige har diagnosen epilepsi.
Generaliserade anfall
Vid generaliserade anfall är stora delar av hjärnan inblandade redan från start, vilket innebär att hjärnan är inblandad i hela anfallet och detta leder ofta till symtom som kramper och medvetslöshet. Det finns olika typer av anfall vid epilepsi, och symtomen kan variera mycket mellan olika personer, även om de hos en och samma individ oftast är likadana varje gång. Generaliserade anfall påverkar hela hjärnan från början och kan ge medvetslöshet, kramper och ryckningar i armar och ben. De delas in i olika typer, bland annat tonisk-kloniska anfall, absens och myokloniska anfall. De flesta anfall går över av sig själva inom några minuter utan permanent hjärnskada, men långvariga anfall kräver akut vård.
Tonisk-kloniska anfall
Ett tonisk-kloniskt anfall innebär att du förlorar medvetandet, blir stel i hela kroppen och får ryckningar i armar och ben. Anfallet varar oftast 1–2 minuter. Efter anfallet kan du känna dig tung i huvudet, ha träningsvärk i armar och ben samt minns inget av anfallet.
Absens
Absens innebär korta frånvaroperioder på 5–15 sekunder där personen stirrar tomt framför sig och inte svarar på tilltal. Anfallen kan komma många gånger per dag och personen minns inget av dem. Anfallet efteråt innebär att personen ofta är helt omedveten om anfallet och kan direkt återgå till vad de gjorde innan, utan förvirring eller längre återhämtningstid.
Myoklona anfall
Myoklona anfall kännetecknas av korta, sekundsnabba muskelryckningar i armar, ben eller huvud. Dessa anfall inträffar oftast på morgonen och personen är vid fullt medvetande.
Fokala anfall
Ett fokalt anfall startar med aktiviteten vid det fokala, vilket är den initiala hjärnsignalen i en specifik del av hjärnan. Symtomen varierar beroende på vilka delar av hjärnan eller olika delar som är inblandade, till exempel pannloben, hjässloben, nackloben eller tinningloben. De inledande symtomen innan medvetandet påverkas, såsom aura eller andra varningssignaler, kan hjälpa till att identifiera det fokala ursprunget och fungerar som en varningssignal för att ett större anfall kan utvecklas.
Typen av anfall avgör om medvetandet påverkas eller om anfallet sprider sig till hela hjärnan. Det finns enkla fokala anfall utan påverkan på medvetandet och komplexa fokala anfall där medvetandet är påverkat. Vid vissa tillfällen kan det fokala anfallet utvecklas och aktiviteten sprida sig till hela hjärnan, vilket leder till ett tonisk-kloniskt anfall.
Symtom vid fokala anfall
Symtomen kan vara ryckningar i ena kroppshalvan, domningar eller pirrningar i armar och ben, synfenomen som blinkande ljus, eller lukt- och hörselförnimmelser. Vid komplexa fokala anfall kan personen svara dåligt på tilltal, stirra tomt framför sig och minns ofta inte anfallet.
Andra typer av anfall
Andra typer inkluderar atoniska anfall med plötslig muskelförlust och fall, samt status epilepticus, ett allvarligt tillstånd där anfall varar längre än fem minuter utan återhämtning.
Aura är en inledande varningssignal innan ett anfall som kan hjälpa personer att skydda sig.
Diagnostisering av epilepsi
Diagnosen epilepsi ställs oftast om en person har haft två eller flera oprovocerade epileptiska anfall. Epilepsi diagnostiseras genom att läkaren tar en noggrann sjukhistoria och gör en EEG-undersökning som mäter hjärnans elektriska aktivitet. MR- eller CT-undersökningar används för att upptäcka skador i hjärnan. Blodprov kan utesluta andra orsaker. Specialistvård är viktig för korrekt diagnos och behandling enligt nationella riktlinjer.
Kom ihåg att alltid kolla med läkare för korrekt diagnos. Kolla även med 1177 för mer information.
Kopplingar till andra tillstånd
Epilepsi kan kopplas till tillstånd som autism och migrän. Forskning pågår för att förstå dessa samband och hur de påverkar risken för anfall.
Behandlingsmetoder och forskning
Behandling inleds ofta efter två anfall, eftersom diagnosen epilepsi vanligtvis ställs när en person haft minst två oprovocerade anfall. Behandling syftar till att minska risken för ytterligare anfall och förbättra livskvaliteten. I första hand används antiepileptika, läkemedel som stabiliserar hjärnans aktivitet och minskar risken för anfall. Det finns över 20 olika epilepsiläkemedel som tas regelbundet, ibland flera gånger per dag.
För åtminstone hälften av alla som får epilepsi kan sjukdomen läka ut, vilket innebär att de kan minska eller avsluta sin medicinering utan att anfallen återkommer – i dessa fall säger man att läker epilepsin.
För vissa personer kan ketogen diet och fysisk aktivitet minska anfallsfrekvensen. Kirurgi kan vara ett alternativ vid svår epilepsi, men det är endast aktuellt vid fokal epilepsi där anfallen kommer från en specifik del av hjärnan. Forskning pågår kring genetiska orsaker, nya behandlingar och avancerade tekniker som djup hjärnstimulering.
Epilepsis påverkan på hjärnan
Kognition och minne
Epilepsi kan ge minnes- och koncentrationssvårigheter, både från sjukdomen och behandlingen. Svårare former kan påverka språk och inlärning.
Sociala och psykologiska konsekvenser
Stigma och okunskap kring epilepsi kan leda till social isolering och psykisk ohälsa. Ökad kunskap är viktig för inkludering och stöd.
Livsstilsfaktorer
Sömnbrist, stress och blinkande ljus ökar risken för anfall hos personer med epilepsi hjärnan. Att identifiera och undvika triggers är viktigt för att minska anfallsfrekvensen.
Att leva med epilepsi
Epilepsi kan påverka hela livet och kräver ofta långsiktig hantering och anpassningar. Epileptiska anfall kan variera mycket mellan olika personer, men hos en och samma individ är anfallen oftast likadana varje gång.
Vardagen kräver planering för att hantera anfall och minska risker. Socialt stöd och öppenhet är viktiga för psykisk hälsa och välmående. Personer med epilepsi får inte köra bil förrän ett år efter senaste anfallet enligt nationella riktlinjer.
Stöd och resurser
Att leva med epilepsi innebär ofta utmaningar, men det finns många olika resurser och stöd som kan underlätta vardagen för personer med epilepsi. Förutom medicinska behandlingar som läkemedel och kirurgi, finns det även andra former av hjälp att få. Många personer med epilepsi har nytta av livsstilsförändringar, till exempel att anpassa sömnvanor och undvika kända triggers för anfall.
Det finns också stöd från olika organisationer och patientföreningar som erbjuder information, rådgivning och möjligheter att träffa andra i liknande situation. För personer med epilepsi och deras anhöriga är det viktigt att känna till vilka resurser som finns, så att de kan få hjälp att hantera sjukdomen på bästa sätt. Många kommuner och regioner erbjuder dessutom stödinsatser, som samtalsstöd eller hjälpmedel i hemmet, för att underlätta livet med epilepsi.
Att söka stöd och ta del av de resurser som finns kan göra stor skillnad för både personer med epilepsi och deras närstående. Ingen ska behöva hantera epilepsi ensam – det finns många olika sätt att få hjälp och stöd i vardagen.
Sammanfattning
MR-röntgen av hjärnan är en viktig metod för tidig upptäckt av epilepsi och andra hjärnsjukdomar, vilket möjliggör snabb behandling och bättre prognos.
Vill du veta mer om MR-röntgen och boka undersökning, besök https://magnetlabbet.se/product/mr-hjarna/ eller kontakta oss via https://magnetlabbet.se/kontakt/.
Vanliga frågor om epilepsi i hjärnan
Vad är epilepsi?
Epilepsi är en neurologisk sjukdom som orsakar återkommande epileptiska anfall på grund av överaktivitet i hjärnans nervceller.
Vilka typer av epileptiska anfall finns?
Det finns två huvudtyper: generaliserade anfall som påverkar hela hjärnan och fokala anfall som startar i en specifik del av hjärnan.
Hur ställs diagnosen epilepsi?
Diagnosen ställs ofta efter minst två oprovocerade epileptiska anfall och bekräftas med EEG och hjärnavbildning som MR eller CT.
Kan epilepsi botas?
För ungefär hälften av alla med epilepsi kan sjukdomen läka ut, vilket innebär att medicineringen kan trappas ner eller avslutas utan att anfallen återkommer.
Hur påverkar epilepsi vardagen?
Epilepsi kan påverka körkort, yrkesval och socialt liv, eftersom anfall kan komma oväntat och vissa aktiviteter kan vara begränsade.
Vilken behandling finns för epilepsi?
Behandling består främst av antiepileptika som minskar risken för anfall. Vid svår epilepsi kan kirurgi eller andra metoder övervägas.
Vad ska man göra vid ett epileptiskt anfall?
Låt anfallet pågå utan att hålla emot, skydda personen från skador och ring 112 om anfallet varar längre än fem minuter eller om personen inte vaknar till.
Finns det triggers som kan utlösa anfall?
Ja, vanliga triggers är sömnbrist, stress och blinkande ljus. Att undvika dessa kan minska risken för anfall.
