Introduktion
Struma är en förstorad sköldkörtel som kan uppstå av olika orsaker. Sköldkörteln, som sitter vid basen av halsen, producerar hormoner som reglerar ämnesomsättningen och påverkar många funktioner i kroppen. Struma kan vara en diffus förstoring av hela sköldkörteln eller en nodulär förstoring med flera knölar. Vid vissa tillstånd kan sköldkörteln bli mer förstorad än vanligt. Den vanligaste orsaken till struma är knölstruma, där flera knölar i sköldkörteln bildar en oregelbunden förstoring.
Symtomen på struma kan ibland utvecklas långsamt under flera år.
Vanliga orsaker är jodbrist, autoimmuna sjukdomar som Hashimotos tyreoidit och Graves sjukdom, samt överproduktion av sköldkörtelhormon (hypertyreos). Jodbrist är dock sällsynt i Sverige. Struma finns hos många och kan förekomma vid normal ämnesomsättning, men också vid både hypo- och hypertyreos. Att förstå orsaker och symtom är viktigt för rätt behandling och vård, särskilt eftersom symtomen ibland kan likna de vid andra sjukdomar.
Sköldkörtelns funktion
Sköldkörteln är en liten men mycket viktig körtel som sitter på framsidan av halsen. Sköldkörteln producerar hormoner som tyroxin (T4) och trijodtyronin (T3), vilka har stor betydelse för kroppens ämnesomsättning. Dessa hormoner styr hur snabbt kroppen förbrukar energi, reglerar värmeproduktionen och påverkar även hjärtfrekvens, blodtryck och matsmältning.
Sköldkörteln är alltså central för att kroppen ska fungera normalt. Om sköldkörteln blir förstorad, vilket kallas struma, kan det påverka hur mycket hormoner som produceras och därmed ge upphov till olika symtom. En förstorad sköldkörtel kan också göra det svårare att svälja eller andas, beroende på hur stor den är och var den sitter. Det är därför viktigt att vara uppmärksam på förändringar i sköldkörteln och söka vård vid besvär.
Typer av struma
Det finns flera olika typer av struma, och de kan skilja sig åt både när det gäller orsak och symtom. Knölstruma är den vanligaste formen och innebär att det finns en eller flera knölar i sköldkörteln. Dessa knölar kan vara aktiva och producera hormon, eller vara inaktiva.
Graves sjukdom är en autoimmun sjukdom där kroppen bildar antikroppar som stimulerar sköldkörteln att producera för mycket sköldkörtelhormon, vilket leder till en förstorad sköldkörtel och symtom på hypertyreos. Inflammation i sköldkörteln, så kallad tyreoidit, kan också orsaka struma. Hashimotos tyreoidit är en vanlig orsak till struma hos kvinnor och innebär att immunförsvaret angriper sköldkörteln, vilket leder till inflammation och ofta en underproduktion av hormon. Det finns alltså flera orsaker till att struma uppstår, och det är viktigt att ta reda på vilken typ det rör sig om för att kunna ge rätt behandling.
Orsaker till struma
Struma kan bero på flera olika faktorer:
- Jodbrist: Jod behövs för att sköldkörteln ska producera hormoner. Personer som inte får i sig tillräckligt med jod kan få struma, eftersom brist kan göra att sköldkörteln förstoras för att kompensera. Detta är den vanligaste orsaken till struma globalt men mindre vanligt i Sverige.
- Autoimmuna sjukdomar: Tillstånd som Hashimotos tyreoidit och Graves sjukdom kan orsaka inflammation i sköldkörteln. Vid Hashimotos bildar kroppen antikroppar som angriper sköldkörteln, vilket kan leda till hypotyreos och struma. Vid Graves sjukdom kan sköldkörteln gå på högvarv och producera en hög mängd hormon, vilket kan ge hypertyreos och en förstorad sköldkörtel.
- Knölar i sköldkörteln: Flera knölar kan bildas i sköldkörteln och orsaka knölstruma. Knölarna kan vara hormonproducerande eller inaktiva. I vissa fall kan knölstruma ge för mycket hormon (toxisk knölstruma).
- Genetiska faktorer: Ärftlighet ökar risken för sjukdomar i sköldkörteln och struma.
- Andra faktorer: Stress, virussjukdomar och miljöpåverkan kan spela roll i utvecklingen av struma.
- Läkemedel: Vissa läkemedel, såsom de som innehåller litium eller amiodaron, kan orsaka struma.
Beroende på orsak kan vissa patienter behöva behandling eller uppföljning.
Att känna till dessa orsaker hjälper till att förebygga och behandla struma effektivt.
Symtom och konsekvenser
Vanliga symtom
Struma kan visa sig genom:
- Förstorad eller knölig sköldkörtel som känns som en klump eller flera knölar på halsen
- Svårt att svälja eller andas på grund av tryck från den större sköldkörteln
- Heshet och röstförändringar
- Känsla av svullnad eller klump i svalget
- Obehag vid tryck runt halsen, till exempel av slips eller polotröja
- Trötthet, viktförändringar, muskelsvaghet och koncentrationssvårigheter
- Ökad känslighet för kyla eller värme beroende på hormonbalansen
Vissa personer får symtom som utvecklas gradvis och besvären går ibland över eller förändras med tiden.
Struma kan ibland vara smärtfri och ge få eller inga besvär, men större struma kan påverka livskvaliteten.
Hur struma påverkar kroppen
Struma innebär att sköldkörteln producerar hormon på ett annorlunda sätt. Den kan producera lite hormon vid hypotyreos eller för mycket vid hypertyreos. En förstorad sköldkörtel kan också bilda flera knölar som påverkar hormonproduktionen. Långvarig obalans kan påverka fertilitet, hjärtfunktion och mental hälsa. Struma förekommer oftare hos kvinnor, särskilt under graviditet och klimakteriet.
Vikten av tidig upptäckt
Tidigt upptäckta förändringar i sköldkörteln ger bättre möjligheter till effektiv behandling och förebygger komplikationer. Regelbundna kontroller rekommenderas särskilt för personer med ärftlighet eller kända sköldkörtelproblem.
Diagnos av struma
Kom ihåg att det är alltid bäst att kolla med en läkare först för en korrekt diagnos. Kolla även med 1177 för mer information.
Vanliga undersökningar
Läkare gör en noggrann undersökning vid misstanke om struma:
- Fysisk undersökning av halsen för att känna om sköldkörteln är förstorad eller har flera knölar
- Blodprov för att mäta nivåer av sköldkörtelhormoner (T3, T4) och TSH
- Ultraljud för att bedöma storlek, struktur och knölar i sköldkörteln
- Finnålspunktion vid misstanke om tumörer eller för att undersöka knölar närmare
Diagnosen av struma är viktig för att bestämma vilken behandling som behövs.
Behandlingsalternativ
Behandlingen beror på strumas orsak och svårighetsgrad.
Läkemedelsbehandling
Läkemedel kan reglera sköldkörtelns funktion och minska strumans storlek. Tyreostatika används för att dämpa sköldkörtelns hormonproduktion vid hypertyreos. Vid hypotyreos kan levotyroxin ges som hormonersättning.
Kirurgi
Operation kan behövas om struman är större och orsakar andnings- eller sväljsvårigheter, eller om det finns misstanke om cancer. Då tas delar av sköldkörteln eller hela körteln bort. Efter operation behöver patienten ofta livslång behandling med sköldkörtelhormon.
Radiojodbehandling
Radioaktivt jod används för att krympa sköldkörteln vid överproduktion av hormon, särskilt vid Graves sjukdom eller toxisk knölstruma.
Förebyggande åtgärder
För att minska risken för struma:
- Ät en kost rik på jod, exempelvis fisk, mejeriprodukter och joderat salt
- Undvik rökning som kan påverka sköldkörteln negativt
- Hantera stress och få tillräckligt med sömn
- Undvik överdriven konsumtion av goitrogener (såsom soja och kål)
- Gör regelbundna kontroller av sköldkörteln vid behov, särskilt om du känner besvär eller har ärftlighet
Struma hos kvinnor
Struma är betydligt vanligare hos kvinnor än hos män, och risken att drabbas är högre under hela livet. Hos kvinnor kan struma bero på flera olika orsaker, bland annat hormonella förändringar, autoimmuna sjukdomar som Graves sjukdom och Hashimotos tyreoidit, samt genetiska faktorer. Särskilt under perioder som graviditet och klimakteriet kan risken öka.
Vanliga symtom på struma hos kvinnor är förstorad sköldkörtel, svårt att svälja, trötthet, viktförändringar och ibland förändringar i menstruationscykeln. Behandlingen av struma hos kvinnor beror på orsaken och kan inkludera läkemedel, radioaktivt jod eller kirurgi. Det är viktigt att kvinnor söker läkare om de märker symtom på struma, eftersom tidig diagnos och behandling kan minska risken för komplikationer och förbättra livskvaliteten.
Sammanfattning
Struma är en förstorad sköldkörtel som kan bero på flera orsaker, bland annat jodbrist, inflammation i sköldkörteln, knölar i sköldkörteln, autoimmuna sjukdomar och ärftlighet. Struma finns hos många, särskilt hos kvinnor, och kan ge symtom som svårighet att svälja, heshet och en känsla av klump i halsen.
Det är viktigt att en läkare undersöker struma för att fastställa orsak och behandling. Behandlingen kan inkludera läkemedel, kirurgi eller radiojodbehandling. Med rätt vård och uppföljning kan de flesta leva ett normalt liv trots struma.
Vanliga frågor om struma
Vad är struma?
Struma är en förstorad sköldkörtel som kan uppstå av olika orsaker, inklusive jodbrist, inflammation eller knölar i sköldkörteln.
Vilka symtom kan struma ge?
Vanliga symtom är en klump på halsen, svårt att svälja, heshet, svullnad i svalget och obehag vid tryck mot halsen.
Vad orsakar struma?
Struma kan bero på jodbrist, autoimmuna sjukdomar som Hashimotos tyreoidit och Graves sjukdom, knölar i sköldkörteln, läkemedel eller ärftlighet.
Hur ställs diagnosen struma?
Läkaren undersöker halsen, tar blodprov för att mäta sköldkörtelhormoner och kan använda ultraljud eller finnålspunktion för att bedöma körteln närmare.
Vilka behandlingar finns för struma?
Behandling kan innefatta läkemedel som tyreostatika eller levotyroxin, radiojodbehandling eller kirurgi beroende på orsak och symtom.
Kan struma förebyggas?
Att äta en kost rik på jod, undvika rökning och hantera stress kan minska risken för att utveckla struma.
När bör jag söka vård för struma?
Du bör söka vård om du känner en svullnad eller knöl på halsen, har svårt att svälja eller andas, eller upplever andra symtom som kan tyda på sköldkörtelproblem.
Hur bokar jag en undersökning? Du kan: Boka direkt via vår hemsida och betala med Klarna (kort, Swish eller faktura) Fyll i vårt formulär så kontaktar vi dig inom 24 timmar.
