Gikt är en av de vanligaste inflammatoriska ledsjukdomarna som ofta drabbar foten, särskilt stortåns grundled. Sjukdomen beror på ett överskott av urinsyra, en nedbrytningsprodukt från kroppens celler, vilket leder till att uratkristaller bildas och ansamlas i den drabbade leden. Ofta ses en hög eller högt förhöjd nivå av urinsyra i blodet, vilket ökar risken för att utveckla gikt. Gikt är världens mest förekommande inflammatoriska ledsjukdom. Många personer drabbas av gikt och det finns många riskfaktorer som kan bidra till sjukdomens utveckling, såsom högt blodtryck, höga blodfetter och högt purininnehåll i kosten. Gikt är vanligast hos män och risken ökar med stigande ålder. Dessa kristaller kan orsaka kraftig inflammation, smärta och svullnad.
Inledning
Gikt är en av de vanligaste inflammatoriska ledsjukdomarna och kännetecknas av plötslig och intensiv smärta i en eller flera leder. Sjukdomen orsakas av förhöjda nivåer av urinsyra i blodet, vilket kan leda till att uratkristaller bildas och ansamlas i lederna. När dessa kristaller samlas i leden uppstår en kraftig inflammation som ger upphov till smärta, svullnad och rodnad. Risken att drabbas av gikt ökar med åldern och är högre hos män, men även hos kvinnor kan risken öka, särskilt efter klimakteriet. I denna artikel får du veta mer om gikt, varför nivåerna av urinsyra i blodet blir för höga, vilka symtom som är vanliga, hur diagnos ställs samt vilka behandlingsalternativ som finns för att lindra och förebygga sjukdomen.
Orsaker till gikt i foten
Gikt kan bero på flera faktorer som ökar risken att få gikt, bland annat:
-
Genetiska anlag som påverkar kroppens förmåga att hantera mängden urinsyra
-
Kost rik på puriner, exempelvis proteinrik mat såsom rött kött, skaldjur och inälvsmat
-
Övervikt och fetma, vilket ökar produktionen av urinsyra i kroppen
-
Alkoholkonsumtion, särskilt öl och drycker med fruktos
-
Vissa läkemedel som kan höja urinsyranivåerna i blodet
-
Nedsatt njurfunktion och andra sjukdomar som påverkar urinsyrautsöndringen
Exempel på andra riskfaktorer är högt blodtryck, höga blodfetter och högt intag av socker eller fruktos. Urinsyra bildas när kroppen bryter ner puriner, som finns i alla celler och vissa livsmedel. Högt urinsyra i blodet kan leda till att uratkristaller bildas i lederna och orsakar inflammation. Det är vanligt att ha för mycket urinsyra i blodet utan att utveckla gikt, och endast en liten andel med höga nivåer får symtom. Ibland kan utlösande faktorer som skador, operationer eller plötsliga förändringar i kosten bidra till att ett giktanfall uppstår.
Primär gikt beror på ärftliga enzymrubbningar och ska misstänkas vid tidig debut och en tydlig släktanamnes. Sekundär gikt orsakas av förhöjda nivåer av urinsyra, oftast på grund av försämrad utsöndring via njurarna. Genetik kan också påverka risken för att utveckla gikt genom att påverka kroppens förmåga att utsöndra urinsyra via njurarna.
Hos kvinnor är gikt vanligare efter klimakteriet, då nivåerna av urinsyra i blodet ökar.
Symptom på gikt i foten
Gikt i foten orsakar plötslig och kraftig smärta, svullnad och rodnad i den drabbade leden. Leden kan också bli varm, röd och svullen. Symtomen vid gikt brukar komma plötsligt och förvärras inom ett dygn. Gikt i foten ger ofta plötslig och intensiv smärta, rodnad, svullnad och värme i den drabbade leden. Smärtan är vanligtvis som mest intensiv i stortåns grundled men kan också påverka andra leder i foten och kroppen. Gikt kan ibland ge allmänsymtom som frossa och feber. Som exempel kan gikt drabba enstaka leder, men vid långvariga inflammationer kan flera leder påverkas samtidigt. I vissa fall kan gikt bli kronisk och leda till upprepade attacker som drabbar flera leder. Vid långvarig sjukdom kan små, gulvita knölar, så kallade tofi, uppstå under huden runt lederna.
Diagnos och undersökning
Kom ihåg att alltid kolla med läkare för korrekt diagnos. Kolla även med 1177 för mer information.
Diagnos av gikt i foten baseras på:
-
Fysisk undersökning av den drabbade leden – den oftast drabbade leden vid gikt är stortåns grundled.
-
Blodprov för att mäta mängden urinsyra i blodet – ett högt värde av urinsyra kan indikera gikt.
-
Ledvätskeanalys för att påvisa uratkristaller.
-
Bilddiagnostik såsom röntgen eller ultraljud – exempel på diagnostiska metoder där ultraljud har hög sensitivitet och specificitet för att upptäcka uratkristaller och utesluta andra sjukdomar samt bedöma inflammation.
Behandlingsalternativ
Behandling av gikt i foten ska syfta till att lindra smärta och inflammation samt att förebygga framtida attacker. Behandlingen ska ofta inkludera medicinering med antiinflammatoriska läkemedel, kolkicin för akuta giktattacker och kortikosteroider som minskar smärta och inflammation. Urat-sänkande mediciner som allopurinol och febuxostat ska användas för att minska produktionen av urinsyra.
Vanliga behandlingar är:
-
Anti-inflammatoriska läkemedel för att lindra akuta symtom
-
Kolkicin används för att behandla akuta giktattacker
-
Kortikosteroider minskar smärta och inflammation vid gikt
-
Urat-sänkande mediciner som allopurinol och febuxostat minskar mängden urinsyra i blodet och förebygger kristallbildning
-
Livsstilsförändringar, såsom att undvika purinrik mat och alkohol, dricka mycket vatten, gå ner i vikt och öka fysisk aktivitet
Förebyggande åtgärder
För att minska risken att drabbas av gikt i foten ska du dricka ordentligt med vatten för att hjälpa njurarna att transportera ut urinsyra och därmed minska risken för uratkristaller. Du ska undvika drycker med fruktos och avstå från alkohol för att minska risken för giktattacker. Var försiktig med mat som har hög purinhalt, till exempel inälvsmat, svamp, fet fisk och kött, eftersom dessa kan leda till höga nivåer av urinsyra. Om du är överviktig ska du gå ner i vikt för att minska risken för gikt, då övervikt är kopplat till ökad risk för sjukdomen. Kostråd vid gikt kan innebära att du ska välja bort alkohol och mat som innehåller fruktos eller har högt purininnehåll. Livsstilsförändringar vad gäller mat, dryck och motion kan vara viktiga för att motverka gikt och minska ökad risk.
Följ den förebyggande behandling som din vårdpersonal rekommenderar, särskilt om du har återkommande giktanfall eller andra reumatiska sjukdomar.
Livsstilsförändringar
Att göra förändringar i livsstilen kan ha stor betydelse för att minska risken att få gikt och för att lindra symtomen om du redan drabbats. En viktig åtgärd är att minska intaget av mat som är rik på puriner, såsom rött kött, skaldjur och vissa typer av öl, eftersom dessa livsmedel kan öka mängden urinsyra i blodet. Det är också bra att dricka rikligt med vatten, vilket hjälper kroppen att göra sig av med överskott av urinsyra. Regelbunden fysisk aktivitet bidrar till att hålla vikten nere och kan också hjälpa till att sänka urinsyranivåerna. Att undvika alkohol och sockerhaltiga drycker är ytterligare ett sätt att minska risken för giktattacker. Genom att välja en balanserad kost och en hälsosam livsstil kan du alltså både förebygga och lindra besvären vid gikt.
Kan gikt sätta sig i hela kroppen?
Gikt drabbar oftast stortåns grundled, men sjukdomen kan även påverka andra leder i kroppen. Det är inte ovanligt att gikt sätter sig i knän, fotleder, armbågar eller fingrar. I vissa fall kan flera leder drabbas samtidigt, vilket kan ge mer omfattande smärta och inflammation. När flera leder är påverkade kan symtomen bli mer uttalade och besvären mer långvariga. Det är därför viktigt att vara uppmärksam på nya eller ökade symtom i andra leder och att söka behandling i tid för att minska risken för kroniska besvär.
När bör jag söka vård?
Du bör söka vård om du får plötslig smärta, svullnad eller inflammation i en led, särskilt om du inte tidigare haft gikt. En läkare kan ställa diagnos genom att undersöka leden och ta prover, exempelvis på ledvätskan, för att bekräfta om det rör sig om gikt. Om du redan har fått diagnosen gikt och känner igen symtomen från tidigare attacker, är det ändå viktigt att kontakta vården för att få rätt behandling och råd om hur du kan förebygga framtida besvär. Om du dessutom får andra symtom som feber, frossa eller om leden blir mycket röd och varm, bör du söka vård omgående eftersom det kan tyda på en allvarligare infektion eller annan sjukdom som kräver snabb behandling.
Gikt i foten – sammanfattning
Gikt i foten är en vanlig och smärtsam sjukdom som drabbar många och oftast går att behandla effektivt. Genom tidig diagnos, rätt behandling och förebyggande åtgärder kan du minska risken för återkommande besvär och kronisk inflammation i lederna.
MR-Fotled – undersökning hos Magnetlabbet
Magnetlabbet erbjuder MR-undersökningar av fotleden för att upptäcka inflammationer och andra skador. Genom en MR-fotled kan du få en tydlig bild av fotens tillstånd och få hjälp med rätt behandling.
Boka din undersökning via MR-Fotled.
Vanliga frågor om gikt i foten
Vad är gikt i foten?
Gikt i foten är en inflammatorisk ledsjukdom som orsakas av ansamling av uratkristaller i lederna, ofta i stortåns grundled. Det leder till smärta, svullnad och rodnad.
Vilka är de vanligaste symtomen på gikt i foten?
De vanligaste symtomen är plötslig och intensiv smärta, svullnad, rodnad och värme i den drabbade leden. Symtomen förvärras ofta inom ett dygn.
Vad orsakar gikt i foten?
Gikt orsakas av förhöjda nivåer av urinsyra i blodet, som kan bero på genetiska faktorer, kost rik på puriner, övervikt, alkohol, vissa läkemedel och nedsatt njurfunktion.
Hur diagnostiseras gikt i foten?
Diagnosen ställs genom fysisk undersökning, blodprov för att mäta urinsyra, ledvätskeanalys för att påvisa uratkristaller, samt bilddiagnostik som ultraljud eller röntgen.
Hur behandlas gikt i foten?
Behandlingen innefattar antiinflammatoriska läkemedel, kolkicin vid akuta attacker, kortikosteroider samt urat-sänkande mediciner som allopurinol. Livsstilsförändringar är också viktiga.
Kan man förebygga gikt i foten?
Ja, genom att dricka mycket vatten, undvika alkohol och purinrik mat, gå ner i vikt vid behov samt öka fysisk aktivitet kan risken för gikt minskas.
När bör jag söka vård för gikt i foten?
Sök vård vid plötslig smärta och svullnad i foten, särskilt om du aldrig haft gikt tidigare eller om symtomen är allvarliga, exempelvis med feber eller frossa.
Kan gikt påverka andra leder än foten?
Ja, gikt kan även drabba andra leder som knän, armbågar och fingrar, och vid långvarig sjukdom kan flera leder påverkas samtidigt.
