Introduktion
Hjärnhinneinflammation, som även kallas meningit, är en allvarlig sjukdom där hjärnhinnorna blir inflammerade. Hjärnhinneinflammation meningit kan vara orsakad av olika smittämnen, oftast virus eller bakterier. Den vanligaste orsaken är virus, särskilt enterovirus, som ofta först orsakar en infektion i luftvägarna eller mag-tarmkanalen innan de sprider sig till hjärnhinnorna. Bakteriell hjärnhinneinflammation är ovanligare men mycket allvarlig, och orsakas oftast av pneumokocker eller meningokocker som kan spridas genom direktkontakt. Vanliga symptom är hög feber, kraftig huvudvärk, illamående och känslighet för ljus och ljud. Infektionen kan vara livshotande om den inte behandlas snabbt. Behandlingen beror på om infektionen är orsakad av virus eller bakterier. Bakteriell meningit kräver ofta sjukhusvård och antibiotika direkt i blodet, medan viral meningit oftast läker av sig själv med stödjande vård. Tidig upptäckt och behandling minskar risken för allvarliga komplikationer.
Symtom
Symtomen på hjärnhinneinflammation är ofta plötsliga och kan inkludera:
-
Hög feber som kommer plötsligt, ofta med frossa
-
Kraftig huvudvärk
-
Illamående och kräkningar
-
Nackstelhet som gör det svårt och smärtsamt att böja hakan mot bröstet
-
Känslighet för ljus och ljud
-
Förvirring eller koncentrationssvårigheter
-
Blödningar i huden, särskilt vid bakteriell hjärnhinneinflammation
-
Det är vanligt att dessa symptom utvecklas snabbt
Ett exempel på sjukdomsförloppet är att vid bakteriell meningit kan man bli allvarligt sjuk inom bara några timmar. Det är vanligt att vissa symptom utvecklas snabbt och man behöver söka vård omedelbart om dessa tecken uppstår.
Hos små barn kan symptombilden vara mer diffus och svår att upptäcka. Barn under tre månader kan ha otydliga symptom vid hjärnhinneinflammation, som gråblek hud och minskad aptit, utan att alltid ha hög feber. Även hos äldre barn och vuxna kan symptomen ibland vara mindre tydliga. Vid dessa symptom behöver man söka vård snabbt, eftersom sjukdomen kan utvecklas snabbt och bli allvarlig.
Orsaker
Olika smittämnen orsakar hjärnhinneinflammation, där virus, bakterier och i sällsynta fall svamp, parasiter, cancer, läkemedel och autoimmuna sjukdomar bland annat kan orsaka sjukdomen. Exempel på smittämnen som orsakar hjärnhinneinflammation är enterovirus, pneumokocker och meningokocker.
-
Virus är den vanligaste orsaken till hjärnhinneinflammation, särskilt enterovirus som ofta ger en lindrigare inflammation. Dessa virus kan orsaka en infektion i luftvägarna eller mag-tarmkanalen innan de sprider sig till hjärnhinnorna. Hjärnhinneinflammation kan också orsakas av andra virus, till exempel herpesvirus, påssjuka och mässling, men dessa fall är ovanliga.
-
Hjärnhinneinflammation som orsakas av bakterier är ovanligare men allvarligare. Denna form orsakas av bakterier, ofta pneumokocker eller meningokocker, och beror på bakterier som sprids via nära kontakt eller droppsmitta. Bakteriell hjärnhinneinflammation är orsakad av bakterier och kan orsaka snabb sjukdomsutveckling och sepsis, vilket kräver snabb behandling med antibiotika.
-
Andra bakterier som bland annat kan orsaka hjärnhinneinflammation är Haemophilus influenzae, listeria och borrelia, som sprids via fästingbett. Borrelia ger ofta en mildare form av meningit.
God hygien, vaccination och att undvika nära kontakt med sjuka minskar risken för smitta.
Diagnosmetoder och undersökningar
För att ställa diagnos tas ofta ett ryggvätskeprov (lumbalpunktion) för att analysera vätskan runt hjärnan och ryggmärgen. Ett exempel på en sådan undersökning är att man undersöker ryggvätskan för att se om inflammationen beror på bakterier, vilket är avgörande för att snabbt kunna sätta in rätt behandling. Blodprover och ibland datortomografi används också för att bedöma sjukdomens omfattning och utesluta andra orsaker.
Kom ihåg att alltid kolla med läkare för korrekt diagnos. Kolla även med 1177 för mer information.
Behandling
-
Vid bakteriell hjärnhinneinflammation behöver behandling påbörjas snabbt med antibiotika, som ges direkt i blodet, antingen via dropp eller sprutor på sjukhus. Vid misstanke om meningokockinfektion kan även närkontakter behöva förebyggande antibiotikabehandling.
-
Viral hjärnhinneinflammation behandlas oftast med vila och stödjande vård, eftersom antibiotika inte hjälper mot virus. I vissa fall, som vid herpesvirus, behöver man få antivirala läkemedel.
-
Vila och återhämtning är viktiga för att kroppen ska kunna bekämpa infektionen.
Komplikationer och risker
Obehandlad hjärnhinneinflammation kan göra att man blir allvarligt sjuk och det är vanligt att komplikationer som hjärnskador, hörselnedsättning, epilepsi och i värsta fall död uppstår. Bakteriell hjärnhinneinflammation är ovanligare än den virala formen men oftast mycket allvarligare och kan leda till sepsis. Vid bakteriell hjärnhinneinflammation kan små röda utslag som inte försvinner vid tryck förekomma. Spädbarn, äldre och personer med nedsatt immunförsvar löper störst risk. Tidig behandling minskar risken för allvarliga följder.
Förebyggande åtgärder
Vaccination är det mest effektiva sättet att förebygga vissa typer av hjärnhinneinflammation, bland annat mot pneumokocker, meningokocker, mässling, påssjuka och TBE. De flesta som vaccineras tillhör särskilda riskgrupper eller reser till områden med hög risk. God handhygien och att undvika nära kontakt med sjuka personer är också viktigt för att minska smittspridning.
När bör du söka vård?
Du behöver söka vård akut om du får hög feber med huvudvärk och kräkningar, eller om du är stel i nacken, ljuskänslig, har kramper eller känner dig förvirrad. Ring 112 om du eller någon i din närhet får små blödningar i huden, krampanfall, är svår att få kontakt med eller blir medvetslös. Vid misstanke om hjärnhinneinflammation behöver du alltid uppsöka en akutmottagning på sjukhus eftersom sjukdomen kan bli livshotande om den inte behandlas snabbt.
Stöd och råd
Att skapa en lugn och trygg miljö med vila, näringsrik mat och vätska underlättar återhämtningen. Vid behov kan samtalsterapi och stödgrupper hjälpa till att hantera de psykiska påfrestningarna efter sjukdomen.
Sammanfattning av hjärnhinneinflammation
Hjärnhinneinflammation, även kallad meningit, är en infektion som drabbar hjärnan och ryggmärgen och kan orsakas av både virus eller bakterier. Den vanligaste orsaken till hjärnhinneinflammation är virus, vilket ofta leder till en mildare sjukdomsbild. Däremot är bakteriell hjärnhinneinflammation betydligt mer allvarlig och kräver omedelbar behandling med antibiotika direkt i blodet för att minska risken för komplikationer.
Symtom på hjärnhinneinflammation uppträder ofta snabbt och kan inkludera hög feber, kraftig huvudvärk, illamående och kräkningar samt ökad känslighet för ljud och ljus. Det är särskilt viktigt att söka vård omgående vid dessa symtom, särskilt om man har nedsatt immunförsvar eller har varit i kontakt med någon som har sjukdomen. I sällsynta fall kan hjärnhinneinflammation orsakas av andra bakterier, vilket gör det extra viktigt att få rätt diagnos och behandling.
Behandlingen varierar beroende på om infektionen orsakas av virus eller bakterier, men vid bakteriell hjärnhinneinflammation är snabb insats avgörande. För att skydda sig själv och andra finns det vaccin mot vissa bakterier som kan orsaka hjärnhinneinflammation, och det är viktigt att följa de rekommendationer som finns kring vaccination. Genom att vara uppmärksam på symtom och söka vård i tid kan man minska risken för allvarliga följder av denna sjukdom.
Det bästa sättet att hitta dolda problem och alla fel i kroppen för förebyggande behandling är med MR utan remiss här på Magnetlabbet.
Vanliga frågor om hjärnhinneinflammation
Vad är hjärnhinneinflammation?
Hjärnhinneinflammation, eller meningit, är en inflammation i hjärnhinnorna som omger hjärnan och ryggmärgen. Den orsakas oftast av virus eller bakterier.
Vilka är de vanligaste symtomen på hjärnhinneinflammation?
Vanliga symtom är hög feber, kraftig huvudvärk, nackstelhet, illamående, ljuskänslighet och förvirring. Vid bakteriell meningit kan även små röda utslag förekomma.
Hur smittar hjärnhinneinflammation?
Virus och bakterier som orsakar hjärnhinneinflammation sprids ofta via nära kontakt, hosta eller nysningar. Vissa bakterier sprids även via fästingbett.
Hur behandlas hjärnhinneinflammation?
Bakteriell hjärnhinneinflammation behandlas med antibiotika som ges direkt i blodet. Viral hjärnhinneinflammation behandlas oftast med vila och stödjande vård.
När ska jag söka vård?
Sök vård omedelbart vid hög feber med huvudvärk och nackstelhet, eller om du får krampanfall, förvirring eller hudutslag som inte försvinner vid tryck.
Kan hjärnhinneinflammation förebyggas?
Ja, vaccination mot vissa bakterier och virus samt god hygien och att undvika nära kontakt med sjuka minskar risken för smitta.
