en bild på levern inne i kroppen 1696x985

Magnetkameraundersökning och levercancer

Den här sidan vänder sig till dig som vill veta mer om hur levercancer upptäcks och behandlas, särskilt med hjälp av MR-undersökning. Levercancer är en av de vanligaste cancerformerna i Sverige och globalt. Magnetkameraundersökning (MR) är en viktig metod för att upptäcka och följa upp levercancer. Ultraljud, datortomografi och magnetkamera är vanliga metoder för att avbilda levern och upptäcka levercancer.

Primär levercancer, som uppstår direkt i levern, kallas hepatocellulär cancer (HCC). Sjukdomen kan ofta utvecklas under lång tid utan tydliga tidiga symtom.

Symtom kan vara:

  • Trötthet

  • Nedsatt matlust

  • Smärta i övre delen av buken

  • Viktnedgång

  • Gulsot, vilket kan ge gul hud och gula ögon samt mörk urin

  • Ascites, alltså vätska i buken som kan ge en svullen mage

Den största riskfaktorn för primär levercancer är levercirros, alltså avancerad ärrbildning i levern. Orsaker till levercancer är bland annat sådant som kan leda till skrumplever och ökad cancerrisk, till exempel kronisk virushepatit samt långvarig alkoholöverkonsumtion:

  • Virusinfektioner

  • Långvarig alkoholöverkonsumtion

  • Fetma

Magnetkameraundersökning av levern med magnetfält och radiovågor – så går det till

Magnetkameraundersökning, även kallad magnetresonanstomografi (MR), är en säker och skonsam metod som ger detaljerade bilder av levern med hjälp av starka magnetfält och radiovågor. Undersökningen är strålningsfri och kan användas även på små barn.

Under undersökningen behöver man oftast bara ligga stilla och andas lugnt, men ibland kan lugnande läkemedel behövas. I vissa fall ges kontrastmedel för att göra förändringar i levern tydligare. MR är ett bra alternativ för dem som vill undvika röntgen, till exempel vid graviditet.

MR är en av de vanligaste metoderna för att avbilda levern och upptäcka levercancer. Andra prover kan också behöva tas innan fortsatt bedömning, till exempel blodprov för att undersöka levervärden vid misstanke om levercancer. Nästa steg är att förstå vad MR kan visa vid levercancer.

Vad kan MR visa vid levercancer?

MR används vid utredning av oklar levertumör, metastaser och för uppföljning efter behandling. Den kan upptäcka tumörer i tidigt skede och skilja mellan godartade och elakartade förändringar. MR ger också exakt information om tumörens storlek och placering, och dessa svar från bilddiagnostiken används för att bedöma tumören och planera fortsatt handläggning.

Dessutom kan MR visa om cancern spridit sig till andra delar av kroppen. Det är viktigt att informera läkaren om mediciner och särskilda behov inför undersökningen. MR är en del av utredningen och kompletteras ofta med andra tester. Om diagnosen fortfarande är osäker kan vävnadsprov tas med ultraljudsvägledd nålbiopsi.

Förutom MR finns det även andra metoder som används för att upptäcka levercancer. Bilddiagnostik kan också användas för att bedöma om lokal behandling som ablation är möjlig, där nålar förs in genom huden till tumören.

Andra metoder för att upptäcka levercancer

Vid misstanke om levercancer används, enligt klinisk bedömning, olika undersökningar:

  • Blodprov

  • Ultraljud

  • Datortomografi (CT)

  • Röntgen

Blodprover kan visa tecken på cancer och avvikande levervärden, ultraljud kan upptäcka tumörer, och CT ger tvärsnittsbilder av levern. Val av metod sker i samråd med läkare för bästa resultat hos varje patient. Personer med känd skrumplever eller kronisk hepatit följs ofta med regelbundna ultraljud för att upptäcka tumörer tidigt.

Tidigt upptäckt är avgörande för framgångsrik behandling. När levercancer har upptäckts är det viktigt att välja rätt behandlingsmetod.

Behandlingsmetoder vid levercancer

Behandlingen beror på tumörens storlek, placering och spridning och kan omfatta kirurgisk resektion, transplantation eller lokalablativ behandling beroende på tumörens karaktär och spridning. Operation är i stort sett den enda botande behandlingen, men bara ett fåtal patienter kan opereras. I Sverige har långtidsöverlevnaden ökat, och många som behandlas med botande syfte lever efter fem år. Vanliga metoder är operation, strålning och kemoterapi, ofta inom ett standardiserat vårdförlopp. Palliativ vård bör ofta sättas in i god tid för att lindra smärta och andra besvär samt bevara livskvalitet. Behandlingarna kan ge både tillfälliga biverkningar och mer bestående påverkan på livskvaliteten, ofta tillsammans med symtom från den underliggande leversjukdomen. Stöd från andra i samma situation och från närstående kan också vara värdefullt.

Operation

Operation är den primära behandlingen vid maligna levertumörer och innebär att den drabbade delen av levern tas bort med målet att all tumörvävnad avlägsnas radikalt. En annan möjlighet är i vissa fall transplantation, beroende på tumörens utbredning och leverfunktion.

Strålning

Strålning kan användas som huvudbehandling eller för att lindra symtom.

Kemoterapi

Kemoterapi med cytostatika ges för att döda cancerceller och kan ge biverkningar som trötthet och illamående, men dessa är oftast tillfälliga.

Kemoembolisering innebär att cytostatika ges direkt till tumören i levern och kan ge influensaliknande symtom. Immunterapi med Atezolizumab och Bevacizumab kan ge längre överlevnad för patienter med spridd levercancer. Effekten av vissa tyrosinkinashämmare är ofta måttlig, med medianöverlevnad omkring ett år i studier.

Det är viktigt att diskutera behandlingsalternativ med läkaren för att hitta det bästa för varje patient. Stöd från andra i samma situation kan också vara värdefullt.

Efter behandling och undersökning får du ett resultat från din MR-undersökning.

Resultat av magnetkameraundersökningen

Efter undersökningen granskas bilderna av en röntgenspecialist och en ansvarig läkare sammanställer ett skriftligt svar på MR-undersökningen som du får inom 7–10 arbetsdagar. När svaren har bedömts av ansvarig läkare ska vidare behandling eller uppföljning planeras vid behov.

En vanlig MR-undersökning tar 30–60 minuter. Efteråt kan man oftast lämna sjukhuset direkt och får ibland med sig bilderna på USB om det önskas.

Vanliga frågor om MR levercancer

Vad är MR-undersökning av levern?
MR, eller magnetresonanstomografi, är en strålningsfri och noggrann metod som används för att avbilda levern och upptäcka levercancer eller andra leverförändringar.

När används MR för levercancer?
MR används vid misstanke om levercancer, för att kartlägga tumörens storlek och placering samt för uppföljning efter behandling.

Vilka symtom kan tyda på levercancer?
Vanliga symtom är trötthet, viktnedgång, nedsatt aptit, smärta i övre delen av buken, gulsot och vätska i buken (ascites).

Hur går en MR-undersökning till?
Undersökningen tar cirka 30–60 minuter och är smärtfri. Ibland ges kontrastmedel för att förbättra bildkvaliteten.

Kan alla genomgå MR-undersökning?
MR är säker för de flesta, även barn och gravida, men vissa med metallimplantat eller pacemaker kan behöva annan undersökning.

Vilka behandlingsmetoder finns för levercancer?
Behandling kan inkludera operation, transplantation, lokal ablativ behandling, kemoterapi, strålning och immunterapi beroende på tumörens karaktär och spridning.

Vad händer efter MR-undersökningen?
Bilderna granskas av specialistläkare och du får ett skriftligt svar inom 7–10 arbetsdagar. Vid behov planeras vidare behandling eller uppföljning.

I denna artikel
    📅

    Slipp väntetider

    Boka MR direkt utan remiss. Svar inom 7-14 dagar.

    Se lediga tider
    namnlös design (3)

    Artikeln är skriven av Magnetlabbets redaktionella team

    Har du synpunkter på innehållet eller uppmärksammar något som behöver förtydligas är du välkommen att kontakta oss på info@magnetlabbet.se. Informationen ersätter inte medicinsk rådgivning. Kontakta vården vid behov.

    sociala medier liggande

    Besök våra sociala medier

    Magnetlabbet finns på flera olika sociala medier där vi delar aktuell och pålitlig information om MR-undersökningar, diagnoser och hälsa.

    Se alla här

    Relaterade Artiklar

    person med yrsel och huvudvärk

    Tryck i huvudet när jag böjer mig framåt

    Vad betyder tryck i huvudet när jag böjer mig framåt? Att känna tryck i huvudet när jag böjer mig framåt är ett vanligt symtom som kan kännas oroande, särskilt om trycket kommer plötsligt eller flera gånger. Här går vi igenom vad det kan bero på, när du bör söka vård...

    läs mer...