Matstrupscancer är en allvarlig sjukdom som påverkar matstrupens vävnader och kan uppstå i olika delar av matstrupen, inklusive den nedre delen av matstrupen nära magsäcken. Det finns två huvudtyper av matstrupscancer: skivepitelcancer och adenokarcinom, och även magsäckscancer kan ge liknande symtom.
Vanliga symptom är svårt att svälja, smärta vid sväljning, viktnedgång och halsbränna som kan pågå under lång tid. I tidiga stadier av matstrupscancer kan symtomen vara mycket milda eller obefintliga, vilket gör tidig upptäckt svår.
Det är viktigt att uppmärksamma dessa symptom och söka medicinsk hjälp för tidig diagnos och behandling eftersom tidig upptäckt ökar chanserna till framgångsrik behandling. Möjligheten att bli av med matstrupscancer är större ju tidigare cancern upptäcks, men matstrupscancer är ofta spridd redan vid diagnos, vilket minskar möjligheterna till botande behandling.
Behandlingen kan inkludera olika sätt som kirurgi, strålbehandling, cytostatika och målinriktade terapier. Det finns olika behandlingsmetoder beroende på sjukdomens stadium och patientens tillstånd. Genom att förstå symptomen och behandlingsalternativen kan patienter och närstående bättre hantera sjukdomen.
Matstrupscancer
Matstrupscancer finns i två huvudtyper: skivepitelcancer och adenocarcinom. Skivepitelcancer uppstår oftast i den övre delen av matstrupen, medan adenocarcinom vanligtvis utvecklas i den nedre delen av matstrupen, särskilt i området kring övre magmunnen och magsäcken. Män insjuknar dubbelt så ofta i matstrupscancer jämfört med kvinnor.
Vanliga tecken är svårt att svälja, smärta vid sväljning, frekvent halsbränna, särskilt vid refluxsjukdom, och oförklarlig viktnedgång. Refluxsjukdom, där magsyra åker upp i matstrupen, ökar risken för adenokarcinom. Mindre vanliga symtom är hosta, heshet, bröst- eller buksmärta, trötthet och aptitlöshet. Barretts esofagus, en förändring i matstrupens slemhinna orsakad av långvarig reflux, ökar risken för adenocarcinom.
Vid misstanke om cancer ska läkare kontaktas omgående. Regelbundna hälsokontroller och screening kan enligt nationella riktlinjer bidra till tidig upptäckt, vilket är avgörande för behandling och överlevnad. Att undvika rökning och alkohol samt äta en balanserad kost minskar risken för matstrupscancer. Övervikt är en betydande riskfaktor för adenokarcinom i matstrupen.
Symtom på matstrupscancer
Symtomen vid matstrupscancer kan skilja sig åt beroende på var tumören sitter och hur långt sjukdomen har utvecklats. Ett av de vanligaste och tidigaste tecknen är att det blir svårt att svälja, särskilt fast föda. I början kan detta kännas som att maten fastnar eller går långsammare ner genom matstrupen, men efter hand kan även flytande föda bli svår att svälja. Andra symtom som kan förekomma är smärta vid sväljning, heshet, hosta eller att man tappar vikt utan tydlig anledning. Eftersom dessa besvär ofta är lindriga i början kan de lätt förväxlas med andra, mindre allvarliga tillstånd. Om du märker att det blir mer och mer svårt att svälja, eller om symtomen förvärras över tid, är det viktigt att söka vård för att utesluta matstrupscancer eller andra allvarliga orsaker. Ju tidigare cancern upptäcks, desto bättre är möjligheterna till effektiv behandling.
Orsaker till matstrupscancer
Det finns flera faktorer som kan öka risken för att utveckla matstrupscancer, även om den exakta orsaken ofta är okänd. Rökning och hög alkoholkonsumtion är två av de mest betydelsefulla riskfaktorerna, särskilt när det gäller skivepitelcancer i matstrupen. För adenocarcinom, som ofta uppstår i nedre delen av matstrupen, är Barretts esofagus en viktig riskfaktor. Barretts esofagus innebär att slemhinnan i esofagus förändras, ofta på grund av långvarig reflux, och detta tillstånd ökar risken för att utveckla cancer. Övervikt och fetma är också kopplade till en högre risk för adenocarcinom. Det finns alltså flera olika faktorer som kan bidra till att sjukdomen utvecklas, och det är viktigt att känna till dessa för att kunna minska risken – till exempel genom att sluta röka, dricka mindre alkohol och behandla refluxsjukdom i tid.
Diagnos av matstrupscancer och standardiserat vårdförlopp
Diagnosen ställs med hjälp av olika metoder som gastroskopi, där man kan ta biopsi från tumören, samt datortomografi (CT) av bröstkorg och buk för att bedöma tumörens utbredning. Datortomografi görs på alla med en nyupptäckt matstrupscancer för att se hur utbredd tumören är. Vid utredning av matstrupscancer gör man även ofta andra undersökningar som patienten behöver genomgå för att få en fullständig bild av sjukdomens omfattning. Positronemissions-datortomografi (PET-CT) kan användas som komplement vid oklara fall för att upptäcka spridning till lymfkörtlar och andra organ. PET-CT används för att bedöma tumörens spridning och lokala metastaser. Endoskopiskt ultraljud (EUS) kan undersöka tumörens djup och närliggande lymfkörtlar. Lungfunktionstester kan behövas för att bedöma patientens förmåga att klara av behandlingen. Vid misstanke om cancer i matstrupen följer patienten ofta ett standardiserat vårdförlopp (SVF) för snabb och effektiv utredning. Tidig upptäckt av matstrupscancer är viktig och man behöver kontakta vårdcentral vid långvariga symtom.
För mer information kolla gärna med 1177 för medicinsk rådgivning.
Individanpassad behandlingsplan
Behandlingen anpassas efter patientens unika behov och kan inkludera kirurgi, strålbehandling och medicinsk behandling som cytostatika. Patientens fysiska och psykiska hälsa samt önskemål tas alltid i beaktande. Involvering av patient och närstående i beslut förbättrar livskvaliteten och minskar biverkningar.
Kirurgi och strålning vid matstrupscancer
Det finns olika kirurgiska metoder vid matstrupscancer beroende på tumörens placering och utbredning. Kirurgi är vanligt vid matstrupscancer och kan innebära att delar av matstrupen tas bort, exempelvis via endoskopisk mukosal resektion (EMR) vid tidiga tumörer eller esofagektomi där större delar av matstrupen och ibland även delar av magsäcken opereras bort. Val av metod beror på tumörens placering, storlek och spridning.
Det är vanligt att matstrupscancer är spridd redan vid diagnos, vilket gör att färre än hälften av alla som får sjukdomen kan opereras.
Cytostatika och strålbehandling kan ges före operationen för att krympa tumören och efteråt för att minska risken för återfall. Dessa behandlingar kan ibland ges utan operation för att behandla tumören och förlänga livstiden.
Strålbehandlingens roll
Strålbehandling används för att döda cancerceller och minska tumörstorlek. Den kan ges innan operation för att göra operationen möjlig eller efteråt för att minska risken för återfall. Metoderna inkluderar extern strålbehandling och intern brachyterapi. Patienten bör informeras om fördelar och risker för att vara delaktig i vårdförloppet.
Behandlingsmetoder
Kemoterapi (cytostatika)
-
Läkemedel sprids i kroppen och dödar cancerceller, även de som spridit sig till andra delar av kroppen
-
Kan påverka friska celler och ge biverkningar
Målinriktad terapi
-
Angriper specifika egenskaper hos cancerceller
-
Minimerar skador på friska celler
-
Kan ge bättre resultat med färre biverkningar
Andra behandlingsformer som immunoterapi kan också vara aktuella beroende på patientens situation. Det är viktigt att diskutera alla alternativ med läkare för att skapa en individuell plan.
Immunoterapi och innovativa behandlingar
Immunoterapi utnyttjar kroppens immunförsvar för att bekämpa cancerceller och har visat lovande resultat, särskilt vid avancerad matstrupscancer. Effekten varierar mellan patienter och forskning pågår för att förbättra metoden. Andra innovativa behandlingar, som precisionsmedicin, riktar sig mot specifika mutationer i tumörcellerna för mer effektiv behandling.
Palliativ vård, svårt att svälja och livskvalitet
Palliativ vård fokuserar på att lindra symtom och förbättra livskvaliteten vid avancerad matstrupscancer. Den täcker fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov, och ger stöd till både patient och närstående. Smärtlindring, hjälp med andning och sväljning är centrala insatser. Under palliativ vård behöver patienten ofta olika former av stöd, till exempel hjälp med näringsintag, smärthantering och psykologiskt stöd. Fysisk rehabilitering och psykologiskt stöd kan också ingå för att skapa en helhetsinriktad vård. Vid svåra sväljsvårigheter kan ett stent sättas in i matstrupen för att underlätta passage av mat och dryck. De flesta som behandlas i botande syfte kan så småningom leva ett normalt liv.
Att äta efter behandling
Efter behandling för matstrupscancer, särskilt om en del av matstrupen har tagits bort genom operation, kan det vara en utmaning att äta som vanligt. Patienter får ofta anpassa sitt sätt att äta och välja mindre, tätare måltider för att underlätta sväljningen och minska risken för obehag. Det är viktigt att få i sig tillräckligt med näring för att kroppen ska kunna återhämta sig efter behandlingen. En dietist kan ge individuella råd om hur kosten kan anpassas, och ibland kan det också vara nödvändigt att få näring genom sond eller gastrostomi om det är svårt att svälja tillräckligt. Att dricka tillräckligt med vätska är också avgörande för att undvika uttorkning. Med rätt stöd och anpassningar kan de flesta patienter hitta ett sätt att äta som fungerar efter behandlingen av matstrupscancer.
Sammanfattning
Matstrupscancer är en allvarlig sjukdom med symptom som svårt att svälja, smärta och viktnedgång. Symtomen kan vara milda under lång tid och därför är tidig upptäckt via ett standardiserat vårdförlopp avgörande för framgångsrik behandling. Behandlingen kan bestå av kirurgi, strålning, cytostatika, immunoterapi och målinriktad terapi, ofta i kombination. Att vara välinformerad och delaktig i vårdbeslut förbättrar prognosen och livskvaliteten.
Ihållande halsbränna eller sura uppstötningar som är nya efter 50 års ålder bör utvärderas av läkare. Läs mer om vad cancer är och vilka andra symtom du bör vara uppmärksam på.
Vill du undersöka din hals med MR så finns mer information här: https://magnetlabbet.se/product/mr-hals-larynx/
Vanliga frågor om matstrupscancer
Vad är matstrupscancer?
Matstrupscancer är en elakartad tumörsjukdom som uppstår i matstrupens vävnader. Det finns två huvudtyper: skivepitelcancer och adenocarcinom.
Vilka är de vanligaste symtomen på matstrupscancer?
De vanligaste symtomen är svårt att svälja, smärta vid sväljning, viktnedgång och ihållande halsbränna eller sura uppstötningar.
Hur ställs diagnosen matstrupscancer?
Diagnosen ställs genom gastroskopi med biopsi, samt kompletteras ofta med datortomografi (CT), PET-CT och endoskopiskt ultraljud (EUS) för att bedöma tumörens utbredning.
Vilka riskfaktorer finns för matstrupscancer?
Rökning, hög alkoholkonsumtion, refluxsjukdom, Barretts esofagus och övervikt är några av de viktigaste riskfaktorerna.
Hur behandlas matstrupscancer?
Behandlingen kan inkludera kirurgi, cytostatika, strålbehandling, immunoterapi och målinriktade terapier, beroende på sjukdomens stadium och patientens hälsotillstånd.
Kan matstrupscancer botas?
Ja, särskilt om den upptäcks tidigt och inte har spridit sig. Tidig diagnos ökar chanserna för framgångsrik behandling.
Vad innebär ett standardiserat vårdförlopp?
Ett standardiserat vårdförlopp är en snabb och effektiv utredning som följs vid misstanke om matstrupscancer för att säkerställa tidig diagnos och behandling.
Vad kan jag göra för att minska risken för matstrupscancer?
Att sluta röka, minska alkoholkonsumtionen, behandla refluxsjukdom och hålla en hälsosam vikt kan minska risken för matstrupscancer.
Hur påverkas livet efter behandling för matstrupscancer?
Många behöver anpassa sin kost och livsstil efter behandling. Stöd från dietist och rehabilitering kan hjälpa till att förbättra livskvaliteten.
