Introduktion
Prostatacancer innebär att det bildats en elakartad tumör i prostatan, oftast i den yttre delen av körteln. De flesta män som får diagnosen prostatacancer har inga symtom överhuvudtaget, diagnosen har de fått vid lämning av ”prostata blodprovet” (PSA). De främsta riskfaktorerna för att drabbas av prostatacancer är hög ålder och ärftlighet.
Det kan dröja många år innan cancertumörer utvecklar sig och börja trycka på urinröret så att det ger problem med att kissa. Sjukdomen växer ofta långsamt och många tumörer är små (liten) och ger inte alltid symtom. Prostatacancer upptäcks ofta när symtom utvecklas snabbare, ofta på ett eller två år. Prostatacancer är den vanligaste cancerformen i Sverige och det är viktigt att upptäcka sjukdomen tidigt, särskilt för män över 50 år eller med ärftliga riskfaktorer, för att förhindra eller hantera att man drabbas av den.
Den vanligaste orsaken till diagnos av prostatacancer i Sverige är på grund av utredning av förhöjda PSA-värden. PSA-test (psa test) och psa värdet är blodprov som mäter prostataspecifikt antigen och används främst för tidig upptäckt och diagnostik av prostatacancer, särskilt i kombination med bilddiagnostik som MR. Det är dock viktigt att komma ihåg att PSA-testning kan leda till onödiga biopsier om resultaten inte tolkas noggrant. MR prostata är en avancerad och icke-invasiv undersökning som ger detaljerade bilder av prostatans anatomi och vävnadsstruktur.
Symtom och tecken
Symtom på prostatacancer kan vara svåra att upptäcka i ett tidigt skede, eftersom sjukdomen ofta utvecklas långsamt och många män inte märker av några besvär alls. Det vanligaste tecknet på att något inte står rätt till i prostatan är att man behöver kissa oftare än tidigare, särskilt nattetid. Detta beror ofta på att prostatan växer och trycker mot urinröret, vilket kan leda till en svagare urinstråle eller att det tar längre tid att tömma blåsan. Andra symtom som kan förekomma är blod i urinen, smärta i rygg, höfter eller bäcken, samt en känsla av att blåsan inte töms helt. I vissa fall kan även trötthet och ofrivillig viktminskning vara tecken på att sjukdomen har spridit sig.
Det är viktigt att komma ihåg att dessa symtom inte bara kan bero på prostatacancer, utan även på godartad prostataförstoring eller andra tillstånd i prostatan. Ett förhöjt PSA-värde (prostataspecifikt antigen) i blodet kan vara en signal om att det finns förändringar i prostatan, men ett högt PSA-värde behöver inte alltid betyda cancer. Därför är det viktigt att göra en noggrann undersökning av prostatan om man får ett avvikande PSA-värde eller upplever symtom.
Vid misstanke om prostatacancer kan läkaren rekommendera en MR-undersökning av prostatan. Denna undersökning med magnetkamera ger detaljerade bilder av prostatan och kan hjälpa till att upptäcka även små tumörer som annars kan vara svåra att hitta. Om bilderna visar misstänkta förändringar kan ett vävnadsprov (biopsi) tas för att fastställa om det rör sig om cancer.
Tidig upptäckt av prostatacancer är avgörande för att kunna erbjuda effektiv behandling och minska risken för allvarliga följder. Därför är det viktigt att vara uppmärksam på förändringar i urinvanor eller andra symtom, särskilt hos män över 50 år eller om det finns prostatacancer i familjen. Att regelbundet lämna PSA-prov och att söka vård vid symtom kan vara första steget till att upptäcka sjukdomen i tid och öka chanserna till framgångsrik behandling.
PSA-prov
PSA eller prostataspecifikt antigen, är ett protein som bildas i prostatakörteln. Ett PSA-test är ett blodprov som mäter psa värdet, vilket används för tidig upptäckt och diagnostik av prostatacancer. PSA är idag den vanligast förekommande screeningmetoden för prostatacancer.
Det är viktigt att tolka PSA-test noggrant, eftersom det kan leda till onödiga biopsier om det inte används tillsammans med andra diagnostiska metoder.
Tyvärr är ett PSA-prov en förhållandevis dålig screeningmetod då ett normalt värde inte utesluter cancer och ett högt värde kan orsakas av en rad olika orsaker utöver cancer. Med dagens standard, utan mpMRT-undersökning, görs mängder av onödiga biopsier på grund av PSA-värden som är förhöjda av andra orsaker än behandlingskrävande cancer.
PI-RADS
PI-RADS är ett internationellt standardiserat verktyg som röntgenläkaren använder sig av för att bedöma sannolikheten att ett fynd på mpMRT-prostata är cancer. Magnetkameraundersökning är överlägsen både ultraljud och klinisk undersökning när det gäller att identifiera misstänkta områden i prostatan. MR prostata hjälper dessutom till att skilja mellan godartade och elakartade tumörer. Efter röntgenläkarens utlåtande använder urologen PI-RADS-skalan i den sammanlagda bedömningen av den misstänkta cancern och hur den eventuellt skall utredas och behandlas vidare.
I ditt undersökningssvar kommer ett misstänkt fynd att bedömas enligt PI-RADS-skalan nedan.
OBS! En urolog skall ALLTID göra en sammanvägd helhetsbedömning av din prostata. PI-RADS-skalan är bara en del i helheten och anger bara en sannolikhet för cancer och inte en definitiv diagnos!
PI-RADS-skalan
- PI-RADS 1 – Mycket låg (mycket osannolikt att kliniskt signifikant tumör föreligger)
- PI-RADS 2 – Låg (osannolikt att kliniskt signifikant tumör föreligger)
- PI-RADS 3 – Intermediär (osäkert om kliniskt signifikant tumör föreligger)
- PI-RADS 4 – Hög (sannolikt att kliniskt signifikant tumör föreligger)
- PI-RADS 5 – Mycket hög (mycket sannolikt att kliniskt signifikant tumör föreligger)
Behandling av prostatacancer
Det är svårt att upptäcka prostatacancer i tidigt skede. Det första steget för män med måttligt höga PSA-värden skulle vara en magnetkameraundersökning för att mer ingående vara säker på var tumören eventuellt finns. Skulle magnetröntgen påvisa misstänkt cancer i prostatan tar man ett vävnadsprov samt kompletterande blodprov. Har inte cancern spridit sig utanför prostatans kapsel och till andra organ, talar man om lokaliserad prostatacancer. Chanserna till att bli botad vid lokaliserad prostatacancer är goda.
När det gäller behandling av prostatacancer anpassas valet individuellt utifrån tumörens aggressivitet, PSA-värde, utbredning och patientens generella hälsa. Det rekommenderas att diskutera behandlingsalternativ med både urolog och strålbehandlingsonkolog innan beslut tas. Vid behandling av spridd prostatacancer delas man in i tre olika riskkategorier: låg-, mellan- och högrisk. Aktiv monitorering gäller som standardbehandling för lågriskcancer, där många patienter inte behöver behandlas utan följs upp med täta kontroller. Operation är ett annat alternativ där man gör en så kallad radikal prostatektomi, vilket innebär att hela prostatakörteln och sädesblåsor opereras bort och urinblåsan sammanfogas till urinröret. Biverkningar av operation kan inkludera urininkontinens och erektionsproblem. Vid högrisk tumörer gäller ofta hormonell behandling i samband med strålbehandling. Hormonbehandling sänker testosteronnivåerna för att få prostatacancertumören att krympa. Kan man inte utföra hormonell behandling på grund av för hög ålder eller andra sjukdomar rekommenderas låg dos av kortison. Hos äldre män hålls sjukdomen oftast under kontroll hela livet. Vid mer avancerad prostatacancer används moderna läkemedel som PSMA-riktad radioligandbehandling.
Prostatacancerceller är i behov av testosteron för att växa. Prostatacancer kan därför behandlas genom att produktionen av testosteron minskar. Hormonell behandling kan alltså, ofta under lång tid, hålla cancern i schack även om den spridit sig. Fysisk aktivitet är viktigt för att bland annat motverka att skelettet blir svagare.
Strålbehandling för prostatacancer kan ges som extern strålning eller intern strålning (brachyterapi), och gäller särskilt vid mellan- och högriskcancer. Strålbehandling kan dock skada ändtarmen eller påverka blåsan.
Enligt cancerfonden är den vanligaste tumörformen hos män i Sverige prostatacancer. Prostatacancer brukar inte ge symtom i tidigt skede och är därför svår att upptäcka. Åldern man brukar tala om är över 60 år, men på senare tid börjar det bli vanligare att även män i 50 års ålder drabbas.
Vid behandling av prostatacancer ger magnetröntgen en mycket detaljerad bild av körtelns form, storlek och signal avseende konsistens samt även kringliggande lymfkörtlar, vilket kan ge klarhet om det föreligger godartad inflammation, prostataförstoring, elakartad tumör eller tumörens utbredning. En godartad prostataförstoring är ingen cancerform. Vid misstanke om prostatacancer utreds du enligt ett standardiserat vårdförlopp. Ett standardiserat vårdförlopp ger möjligheten till snabbare kallelser och behandling vid misstänkt cancer.
Så här går MR undersökningen till vid misstanke om prostatacancer
En magnetkameraundersökning kallas ofta magnetröntgen och är en smärtfri metod för att undersöka prostatan. MR prostata kan enkelt och tydligt på mm-nivå påvisa var potentiellt farliga områden finns i prostatan eller i andra organ i bäckenet. Undersökningen ger också information om lymfkörtlar i nedre bäckenet och kan avslöja eventuella skelettmetastaser vid spridd cancer. En MR-undersökning av prostatan tar cirka 30–40 minuter och utförs i liggande position. MR-undersökning av prostatan ger därför färre infektioner av nålstick och betydligt säkrare diagnos.
Vid undersökningen får patienten ligga på en smal brits som förs in i magnetkameran. Utrymmet är som en lång och smal tunnel, ca 2 meter lång och 60-70 centimeter i diameter, öppen i båda ändarna. För att dämpa ljudet från apparaten får du använda hörlurar. För god effekt under undersökningens gång krävs det av patienten att denne ligger helt stilla, men obehag och oro kan leda till ökad risk att patienten rör på sig vilket kan leda till sämre kvalitét på bilderna. Bilderna tas under denna period när patienten ligger stilla.
Har man elektronisk utrustning inopererad som exempel pacemaker är det inte möjligt att göra MR, då brukar läkare istället rekommendera andra metoder. Att man rekommenderar andra metoder har i många fall med att göra att magnetröntgen drar till sig magnetisk metall samt att det är svårt att få till detaljerade bilder då den magnetiska metallen stör upptagningen. Metalliska föremål brukar man få ta av före undersökningen, exempel på dessa är smycken, nycklar, färgade kontaktlinser och liknande produkter.
Resultat av undersökning från ansvarig läkare inom 7 dagar
Efter din magnetkameraundersökning, granskas din scanning först av en röntgenspecialist, därefter analyserar och sammanställer Magnetlabbets läkare resultaten i en individuell skriftlig rapport som du får inom 7 arbetsdagar efter din undersökning. Magnetröntgen Undersökningen tar inte lång tid utan man brukar räkna med ca 30 minuter och i vissa fall uppemot 60 minuter. Du får även med dig en USB sticka från din MR- undersökning.
Vill du läsa fler artiklar med liknande ämne så kan vi rekommendera dessa:
Prostata MR – Tidig upptäckt av prostatacancer och trygg uppföljning utan remiss
Prostatacancer – Tidiga symtom och hur MR kan hjälpa till att upptäcka cancer
Metastaser från prostatacancer – Hur MR upptäcker metastaser till skelett och andra organ
Vanliga frågor om MR Prostatacancer
Vad är MR prostatacancer?
MR prostatacancer är en undersökning med magnetkamera som används för att upptäcka och bedöma misstänkta tumörer i prostatan. Den ger detaljerade bilder av prostatakörteln och kringliggande vävnad.
När ska jag göra en MR-undersökning av prostatan?
Du bör göra en MR-undersökning om du har förhöjt PSA-värde, symtom som svag urinstråle, blod i urinen eller om din läkare misstänker prostatacancer. MR kan också användas för att följa upp tidigare fynd.
Hur går undersökningen till?
Undersökningen är smärtfri och du ligger stilla på en brits som förs in i en magnetkamera. Det är viktigt att ligga stilla för att bilderna ska bli tydliga. Undersökningen tar vanligtvis 30-60 minuter.
Vad visar bilderna från MR?
Bilderna visar prostatans form, storlek och eventuella förändringar som kan tyda på cancer, godartad prostataförstoring eller inflammation. De kan också visa om cancern har spridit sig till lymfkörtlar eller skelett.
Vad händer efter undersökningen?
En röntgenspecialist granskar bilderna och en skriftlig rapport med svar och information skickas till dig inom cirka sju arbetsdagar. Din läkare sammanställer resultaten och planerar eventuell vidare utredning eller behandling.
Kan MR-undersökning minska behovet av biopsi?
Ja, MR hjälper till att hitta misstänkta områden och kan minska antalet onödiga vävnadsprov, vilket också minskar risken för biverkningar.
Kan alla göra MR-undersökning?
Personer med vissa inopererade elektroniska apparater, som pacemaker, kan inte genomgå MR. Informera alltid din läkare om eventuell metall eller elektronisk utrustning i kroppen innan undersökningen.
Hur ofta ska jag lämna PSA-prov?
Det varierar, men ofta rekommenderas att lämna PSA-prov med ungefär två års mellanrum för tidig upptäckt av prostatacancer, särskilt om du tillhör en riskgrupp.
Vad är skillnaden mellan PSA-prov och MR prostatacancer?
PSA-prov är ett blodprov som mäter prostataspecifikt antigen och kan indikera risk för prostatacancer. Det är viktigt att notera att psa test kan leda till onödiga biopsier om resultaten inte tolkas noggrant. MR är en bilddiagnostisk undersökning som visar var i prostatan en eventuell tumör finns och hur den ser ut.
Vad betyder ett förhöjt PSA-värde?
Ett förhöjt PSA-värde kan bero på prostatacancer, men också på godartad prostataförstoring eller inflammation. Därför används MR för att ge mer information innan man tar vävnadsprov.
Vad är PI-RADS-skalan?
PI-RADS är en skala som används för att bedöma sannolikheten för prostatacancer utifrån MR-bilderna. Den hjälper läkare att avgöra hur allvarlig en misstänkt tumör är och om vidare utredning behövs.
