Introduktion till infektion i njurarna
Njurbäckeninflammation, eller pyelonefrit, är en infektion i njurbäckenet som drabbar både unga och äldre. Vanliga njurbäckeninflammation symtom är hög feber och smärta i ländryggen, men också frossa, smärta i ena sidan eller nedre delen av ryggen samt smärtsam urinering. Infektionen innebär en infektion i njurarna och kräver snabb upptäckt och behandlas med antibiotika, och ibland kan sjukhusvård behövas. Att inte söka vård i tid kan leda till allvarliga komplikationer, inklusive att infektionen sprids till blodet, sepsis (blodförgiftning) och njurskador. Snabb behandling är avgörande för att undvika livshotande komplikationer. Det är viktigt att känna igen symtomen och söka hjälp tidigt. Denna artikel beskriver symtom, behandling och förebyggande råd för njurbäckeninflammation.
Vanliga symtom på njurbäckeninflammation – när ska du sök vård?
De vanligaste symtomen på njurbäckeninflammation är:
-
Hög feber och frossa
-
Smärta i ländryggen eller under revbenen
-
Illamående och kräkningar
-
Magsmärtor och diarré
Orsaker till njurbäckeninflammation
Bakteriella orsaker
Njurbäckeninflammation orsakas oftast av bakterier, främst Escherichia coli (E. coli), som sprider sig från urinblåsan genom urinröret upp till njurarna.
Underliggande tillstånd
Infektionen kan uppstå vid urinvägsproblem som njursten eller förstorad prostata, vilka kan blockera urinflödet och främja bakterietillväxt.
Övriga riskfaktorer
Även genetiska faktorer, graviditet och diabetes kan öka risken. Infektioner i urinvägarna är vanligare hos kvinnor på grund av kortare urinrör. God hygien och snabb behandling av urinvägsinfektion är viktigt för att förebygga njurbäckeninflammation, till exempel eftersom det minskar risken att infektionen sprider sig vidare till njurarna.
Riskfaktorer
Vem drabbas? – Vanligare hos kvinnor
Njurbäckeninflammation är vanligare hos kvinnor, särskilt hos kvinnor mellan 15 och 35 år, men kan även drabba män, barn och äldre.
Symtom hos olika grupper
Hos barn kan symtomen ibland vara hög feber och illamående utan tydlig ryggsmärta.
Hos äldre personer kan symtomen vara andra eller mer subtila besvär, till exempel förvirring eller desorientering. Hos äldre är det också vanligt att sådana tecken märks ofta utan tydlig ryggsmärta.
Lista över riskfaktorer
Följande faktorer ökar risken för njurbäckeninflammation:
-
Kvinnligt kön (särskilt mellan 15 och 35 år)
-
Tidigare urinvägsproblem
-
Nedsatt immunförsvar (t.ex. vid sjukdomar eller mediciner)
-
Graviditet
-
Diabetes
-
Urinvägsavvikelser såsom njursten eller förstorad prostata
-
Hög ålder
Att leva hälsosamt och undvika rökning kan minska risken för infektion.
Diagnos av njurbäckeninflammation
Kom ihåg att det är alltid bäst att kolla med en läkare först för en korrekt diagnos. Kolla även med 1177 för mer information.
Fysisk undersökning
Diagnosen baseras på fysisk undersökning, där ömhet i delen av ryggen över njurarna (njurlogerna) är vanligt.
Urinprov och urinodling
Urinprov tas för att påvisa bakterier, vita blodkroppar och blod i urinen. Du kan behöva lämna urinprov och ibland också andra prover för att bedöma infektionen. En urinodling görs så att man får svar på vilken bakterie som orsakar infektionen och vilken antibiotika som behövs.
Blodprov
Blodprov kontrollerar njurarnas inflammation och påverkan, och i akuta fall behöver svaren ibland bedömas snabbt för att upptäcka om infektionen påverkar blodet.
Bildundersökningar
Bildundersökningar som ultraljud kan användas för att upptäcka eventuella avvikelser i njurarna. Tidig och korrekt diagnos är avgörande för effektiv behandling och för att undvika komplikationer.
Njurbäckeninflammation: Behandlingsalternativ och behandling med antibiotika
Njurbäckeninflammation behandlas alltid med antibiotika för att bekämpa infektionen. Smärtlindring och vila är viktiga stödåtgärder. Vid svåra fall eller om patienten är barn, äldre eller gravid, kan man behöva vård på sjukhus och behandling med antibiotika direkt i blodet. Behandlingen pågår vanligtvis 7–14 dagar och de flesta märker förbättring snabbt inom 2–3 dygn. Om du inte känner dig bättre efter tre dagar ska du söka vård. Sök vård akut vid tecken på sepsis, till exempel hög puls. Du ska också söka vård om du får låg urinproduktion eller inte kan kissa. Det är viktigt att fullfölja hela antibiotikakuren för att undvika återfall. I vissa fall kan vidare utredning behövas för att se om det finns bakomliggande orsaker som njursten eller förträngningar i urinvägarna.
Förebyggande åtgärder och livsstilsråd
Förebyggande åtgärder
För att minska risken för njurbäckeninflammation rekommenderas:
-
God hygien
-
Tillräckligt vätskeintag
-
Töm blåsan helt vid urinering
-
Kissa efter samlag
-
Torka sig framifrån och bak
-
Undvik pessar och spermiedödande medel som kan förändra bakteriefloran
-
Hälsosam kost och regelbunden motion
-
För kvinnor efter klimakteriet: användning av östrogen i slidan kan minska risken för urinvägsinfektioner
Sammanfattning
Njurbäckeninflammation är en allvarlig infektion som kräver snabb behandling. Känn igen symtomen som hög feber, frossa, ryggsmärta på ena sidan, illamående och kräkningar, och sök vård omedelbart. Följ läkarens ordinationer noggrant och ta antibiotika enligt anvisning för att säkerställa fullständig läkning. Genom förebyggande åtgärder kan du minska risken för återfall och bevara njurhälsan, men du ska också söka vård snabbt om du försämras eller om symtomen kommer tillbaka.
Vanliga frågor om njurbäckeninflammation
Vad är njurbäckeninflammation?
Njurbäckeninflammation, även kallad pyelonefrit, är en infektion i njurarna som ofta orsakas av bakterier som sprider sig från urinvägarna.
Vilka är de vanligaste symtomen på njurbäckeninflammation?
Vanliga symtom inkluderar hög feber, frossa, smärta i ländryggen, illamående, kräkningar och smärtsam urinering.
Hur ställs diagnosen njurbäckeninflammation?
Diagnosen baseras på fysisk undersökning, urinprov för att påvisa bakterier och vita blodkroppar, urinodling samt blodprov för att kontrollera njurarnas funktion.
Hur behandlas njurbäckeninflammation?
Behandlingen sker med antibiotika under 7–14 dagar. Vid svåra fall eller riskgrupper kan intravenös antibiotika på sjukhus behövas.
När ska jag söka vård vid misstänkt njurbäckeninflammation?
Sök vård om du har hög feber, frossa, ryggsmärta, illamående eller om du inte blir bättre efter tre dagar med behandling.
Kan njurbäckeninflammation förebyggas?
Ja, genom god hygien, tillräckligt vätskeintag, att tömma blåsan helt vid urinering och att kissa efter samlag kan risken minskas.
