Inledning
Skakningar i kroppen är ofrivilliga darrningar eller ryckningar som kan uppstå i en eller flera kroppsdelar. Ibland känns det som att hela kroppen skakar, andra gånger är det begränsat till händerna eller benen. I denna artikel fokuserar vi specifikt på symtomet skakningar i kroppen – vad det innebär, vanliga orsaker och hur vården utreder besvären.
I vardagen kan skakningar visa sig på olika sätt. Du kanske märker att det är svårt att hålla ett glas vatten utan att spilla, att benen darrar när du står stilla länge, eller att du upplever en inre vibration i bröstkorgen. Symtomen är vanliga och ofta helt ofarliga, men de kan ibland vara tecken på en sjukdom som behöver utredas.
Nedan går vi igenom vanliga orsaker till skakningar, varningssignaler, hur utredningen brukar gå till och vilka undersökningar som kan bli aktuella – bland annat magnetkameraundersökning (MR).
Vad innebär skakningar i kroppen rent medicinskt?
Medicinskt delas skakningar in i flera typer:
- Tremor – rytmiska, oscillerande rörelser, ofta beskrivna som darrningar i händerna eller andra kroppsdelar
- Myoklonier – snabba, ryckiga muskelryckningar som varar under en sekund
- Diffus inre skakning – en känsla av vibration inuti kroppen, ofta kopplad till ångest eller hjärtklappning
Skakningar i kroppen kan kännas lokalt – exempelvis bara i handen eller en arm – eller mer utbrett i armar, ben eller bål. Orsaken sitter ofta i nervsystemet eller i kroppens kemiska balans.
Symtomet kan vara tillfälligt (några minuter till timmar) eller långvarigt (veckor, månader, år). Varaktigheten ger viktig information vid utredningen. Det är också värt att veta att patienter inte kan styra skakningarna viljemässigt, även om de kan påverkas av stress, vila eller alkohol.
Vanliga orsaker till skakningar i kroppen
Det finns många olika orsaker till skakningar i kroppen. Du kan inte ställa diagnos själv – nedanstående är exempel, inte en komplett lista.
Essentiell tremor
Essentiell tremor är en av de vanligaste orsakerna till skakningar och drabbar uppskattningsvis 4–5 procent av befolkningen. Tremor uppkommer framför allt i händerna och armarna, ofta vid aktivitet som att lyfta ett glas eller skriva. Sjukdomen startar oftast i ung vuxen ålder eller efter 60 års ålder och ses ofta hos flera personer i samma familj.
Parkinsons sjukdom
Vid Parkinsons sjukdom är vilotremor typiskt – skakningar i handen som minskar vid rörelse. Tremorn beskrivs ibland som att “rulla ett piller” mellan tumme och pekfinger. Sjukdomen ger också stelhet och långsamma rörelser, men här fokuserar vi enbart på skakningarna som symtom.
Hypertyreos
Överproduktion av sköldkörtelhormon (hypertyreos) kan ge fin postural tremor, hjärtklappning, svettningar och viktnedgång. Symtomen upptäcks ofta genom blodprov på vårdcentralen.
Alkohol och andra substanser
Skakningar i kroppen vid alkoholabstinens är vanligt hos personer med hög konsumtion över tid. Tremorn uppkommer ofta på morgonen, 6–48 timmar efter senaste intag. Koffein, nikotin och vissa läkemedel – bland annat astmamediciner, antidepressiva och litium – kan också förvärra eller orsaka skakningar.
Stress, ångest och panikattacker
Stark stress aktiverar kroppens alarmsystem och kan ge skakningar, hjärtklappning och svettningar. Dessa skakningar är verkliga kroppsliga symtom – inte inbillning. Upp till 60 procent av personer med panikattacker upplever tremor.
Andra neurologiska sjukdomar
Utöver Parkinsons sjukdom finns andra neurologiska orsaker:
- Multipel skleros (MS) med intensionstremor
- Ortostatisk tremor med skakningar i benen vid stående
- Cerebellära skador efter stroke eller trauma
Metabola rubbningar
Lågt blodsocker (hypoglykemi), rubbningar i salter som kalium, natrium, kalcium eller magnesium, samt njur- eller leversvikt kan ge skakningar.
Naturlig fysiologisk tremor
Alla människor kan få en lätt “normaldarr” vid trötthet, feber, koffeinöverskott eller efter kraftig ansträngning. Denna tremor är ofta mild och går över av sig själv.
Lider du av skakningar i kroppen och vill ha en djupare undersökning med MR?
Om du upplever skakningar i kroppen och läkaren misstänker att orsaken kan finnas i hjärnan eller lillhjärnan kan en magnetkameraundersökning (MR) vara ett viktigt steg i utredningen. MR ger en detaljerad bild av hjärnans strukturer och kan hjälpa till att upptäcka sjukdomar som multipel skleros, stroke, tumörer eller andra neurologiska tillstånd som kan orsaka skakningar.
Vill du göra en privat MR-undersökning av hjärnan utan remiss kan du läsa mer och boka tid hos Magnetlabbet via denna länk: MR-Hjärna. Där erbjuds snabb och professionell service för dig som vill ha en noggrann undersökning för att få klarhet i dina skakningar.
När kan skakningar i kroppen vara allvarligt?
Skakningar är ofta ofarliga, men ibland ett varningstecken. Ring 112 vid:
- Plötsliga skakningar tillsammans med svaghet eller förlamning i ansikte, arm eller ben
- Plötslig talstörning, hängande mungipa, synbortfall eller kraftig huvudvärk (misstanke stroke)
- Skakningar med kramper, medvetandepåverkan eller om personen inte går att väcka
Sök akut vård vid:
- Skakningar med hög feber, nackstelhet, förvirring eller stark allmänpåverkan
- Snabbt tilltagande skakningar med uttalad balanssvårighet eller gångsvårighet
- Kraftiga skakningar vid alkoholabstinens med hallucinationer, förvirring och hög puls (delirium tremens)
Sök hellre vård en gång för mycket än en gång för lite om du är osäker.
När bör man söka vård för skakningar i kroppen?
Kontakta vårdcentral eller digital vårdtjänst när:
- Skakningar pågått mer än några veckor utan tydlig, ofarlig förklaring
- Skakningarna gör det svårt att äta, dricka, skriva, arbeta eller köra bil
- Du samtidigt har hjärtklappning, viktnedgång eller nytillkommen trötthet
Personer med känd neurologisk sjukdom bör kontakta sin mottagning vid tydlig försämring. Äldre och personer med flera sjukdomar bör ha extra låg tröskel för att söka vård.
Vid misstanke om läkemedelsbiverkan – till exempel efter nyinsatt medicin – kontakta förskrivande läkare innan du själv slutar med behandling.
Du kan även kontakta 1177.se för mer rådgivning.
Hur går utredningen av skakningar i kroppen till?
Utredningen börjar med samtal (anamnes) och kroppsundersökning, ofta i primärvården och ibland hos neurolog.
Vad läkaren brukar fråga om
- När skakningarna började och hur de utvecklats
- Om de uppkommer i vila eller vid rörelse
- Vilka kroppsdelar som är påverkade
- Alkohol- och koffeinvanor, läkemedel, kosttillskott
- Ärftlighet för skakningar eller neurologiska sjukdomar
Neurologisk undersökning
Läkaren observerar skakningarna:
- I vila
- När du håller upp armarna (postural)
- När du utför rörelser som finger-näs-test eller ritar en spiral
Muskelstyrka, reflexer, känsel och gång/balans bedöms också. Blodtryck, puls och ibland EKG kontrolleras.
Utifrån denna första bedömning avgörs om utredningen kan skötas i primärvård eller om remiss till neurolog behövs.
Tips: Skriv ned dina symtom i förväg och ta gärna med en närstående som kan beskriva hur skakningarna ser ut.
Vilka undersökningar kan göras för att hitta orsaken?
Inte alla behöver alla undersökningar – valet styrs av symtomen och läkarens bedömning.
Blodprover
Vanliga prover inkluderar:
- Blodstatus, elektrolyter (natrium, kalium, kalcium, magnesium)
- Lever- och njurprover
- Blodsocker, vitamin B12 och folat
- TSH och T4 vid misstanke om hypertyreos
Proverna hjälper till att hitta behandlingsbara rubbningar som vitaminbrist eller ämnesomsättningsproblem.
Neurofysiologiska undersökningar
EMG (elektromyografi) kan användas vid svårtolkade skakningar. Små nålar eller elektroder registrerar aktiviteten i musklerna och kan särskilja olika tremortyper, till exempel ortostatisk tremor.
Bilddiagnostik – med fokus på MR
Magnetkameraundersökning (MR) av hjärnan används ibland när läkaren misstänker att skakningar i kroppen beror på påverkan i hjärnan eller lillhjärnan – exempelvis vid misstanke om MS, tumör, stroke eller annan strukturell skada.
Under undersökningen ligger du stilla i en tunnelliknande kamera. Det gör inte ont men låter en del, och undersökningen tar vanligtvis 20–40 minuter. Datortomografi (DT) kan vara ett alternativ vid akuta tillstånd.
Vill du läsa mer om vår privata MR undersökning utan remiss? – MR-Hjärna
Övriga bedömningar
- Psykiatrisk bedömning kan vara aktuell om skakningar bedöms hänga samman med svår ångest eller paniksyndrom
- Strukturerad alkoholutredning vid misstanke om alkoholrelaterade skakningar
Sammanfattning: att leva med skakningar i kroppen
Skakningar i kroppen är ett symtom med många möjliga orsaker – från helt ofarliga till mer allvarliga. Det är viktigt att söka vård vid nytillkomna, ihållande eller tilltagande skakningar, särskilt om de påverkar vardagen eller åtföljs av andra symtom.
Behandling inriktas oftast på grundorsaken: sköldkörtelsjukdom, läkemedelsjustering eller behandling av Parkinsons sjukdom. Ibland behandlas skakningarna direkt, exempelvis med betablockerare vid essentiell tremor. Vid svåra fall kan deep brain stimulation (DBS) vara ett alternativ.
Många får god hjälp när orsaken väl är utredd. Första steget är att berätta för vården om dina skakningar i kroppen – genom att beskriva symtomen och notera när de uppträder gör du det lättare att få rätt diagnos och behandling.
Vanliga frågor om skakningar i kroppen
Vad är skakningar i kroppen?
Skakningar i kroppen är ofrivilliga, rytmiska rörelser som kan uppstå i en eller flera kroppsdelar, ofta i händer, armar eller ben. De kan vara tillfälliga eller långvariga och orsakas av olika faktorer.
Vilka är de vanligaste orsakerna till skakningar?
Vanliga orsaker inkluderar essentiell tremor, Parkinsons sjukdom, stress, ångest, alkoholabstinens, hypertyreos och vissa läkemedel. Även naturlig fysiologisk tremor kan ge tillfälliga skakningar.
När bör jag söka vård för skakningar?
Sök vård om skakningarna är plötsliga, förvärras, påverkar din förmåga att utföra vardagliga sysslor eller om de åtföljs av andra symtom som svaghet, förlamning eller medvetandepåverkan.
Kan skakningar behandlas?
Ja, behandling beror på orsaken. Vid essentiell tremor kan läkemedel som betablockerare och primidon användas. I svåra fall kan neurokirurgisk behandling som deep brain stimulation (DBS) vara aktuellt. Livsstilsförändringar kan också hjälpa.
Kan alkohol påverka skakningar?
Alkohol kan tillfälligt dämpa skakningar vid essentiell tremor, men långvarig konsumtion kan också orsaka eller förvärra tremor. Abstinens från alkohol kan ge skakningar.
Vad är skillnaden mellan vilotremor och postural tremor?
Vilotremor uppstår när musklerna är avslappnade, till exempel vid Parkinsons sjukdom. Postural tremor uppkommer när man håller upp en kroppsdel, som händerna, och är vanligt vid essentiell tremor.
Hur ställs diagnosen skakningar?
Diagnos baseras på anamnes, klinisk undersökning och ibland kompletterande prover, neurofysiologiska undersökningar eller bilddiagnostik som MR. Läkaren bedömer typ av tremor och möjliga orsaker.
Kan stress orsaka skakningar?
Ja, stress och ångest kan utlösa eller förvärra skakningar. Avslappningsövningar och stresshantering kan hjälpa till att minska besvären.
Kan skakningar påverka vardagen?
Skakningar kan göra det svårt att utföra vardagliga aktiviteter som att äta, skriva eller hålla i föremål. Vid svåra besvär kan det leda till social isolering och påverka livskvaliteten.
Finns det stöd för personer med skakningar?
Ja, patientföreningar som Parkinsonförbundet erbjuder information, rådgivning och stödgrupper för personer med tremor och deras anhöriga.
