Introduktion
Sköldkörtelinflammation, även kallad tyreoidit, är en vanlig sjukdom som påverkar sköldkörteln och dess funktion. Sköldkörtelinflammation är vanligare hos kvinnor än män. Det är en inflammation i sköldkörteln som kan bero på olika orsaker, såsom virus, bakterier, autoimmuna reaktioner, kroniska sjukdomar och fysiska skador, och som påverkar kroppens hormonbalans. Att förstå orsakerna till sköldkörtelinflammation och de olika typerna är viktigt för att kunna hantera symtomen och få rätt behandling. I denna artikel går vi igenom vad som orsakar sköldkörtelinflammation, vanliga symtom, diagnosmetoder och möjliga behandlingar. De flesta som drabbas kan leva ett gott liv med rätt behandling.
Symtom och diagnos
Sköldkörtelinflammation kan ge olika symtom beroende på vilken typ av inflammation i sköldkörteln det rör sig om och vilket stadium inflammationen befinner sig i. Vanliga symtom vid sköldkörtelinflammation, särskilt när den orsakas av virus eller bakterier, inkluderar smärta i sköldkörtelområdet, hög feber och en allmän sjukdomskänsla. Febern och sjukdomskänslan går oftast över efter några dagar med läkemedel mot inflammation. Subakut sköldkörtelinflammation kan ge smärta, ömhet och svullnad i sköldkörteln. Vanliga symtom är trötthet, viktförändringar, håravfall, koncentrationssvårigheter, känslighet för kyla, muskel- och ledvärk samt humörsvängningar. Ibland kan sköldkörteln vara öm och svullen, och vissa får även hög feber. Andra symtom kan bero på att hormonnivåerna i kroppen är för höga eller för låga, vilket påverkar kroppens ämnesomsättning. Inflammationen gör att lagrade hormoner frisätts i blodet, vilket kan leda till en initialt hög nivå av sköldkörtelhormon (tyreotoxikos). Efter en till två månader kan hormonnivåerna sjunka, vilket gör att du kan få symtom på hypotyreos. Att ha för höga eller för låga halter av sköldkörtelhormon kan göra att du blir mycket trött.
För att ställa diagnos används blodprov som mäter nivåer av sköldkörtelhormon och TSH, samt ultraljud av sköldkörteln. I vissa fall kan en biopsi behövas för att bekräfta diagnosen. Det är vanligt att läkaren även kontrollerar förekomsten av antikroppar i blodet för att avgöra om det rör sig om en autoimmun tyreoidit. Tidig upptäckt och behandling är viktigt för att undvika komplikationer.
Kom ihåg att alltid kolla med läkare för korrekt diagnos. Kolla även med 1177 för mer information.
Orsaker till sköldkörtelinflammation
Sköldkörtelinflammation kan bero på flera faktorer, och det finns olika typer av sköldkörtelinflammation (tyreoidit):
Autoimmun reaktion
Den vanligaste orsaken är en autoimmun reaktion där kroppens immunförsvar angriper sköldkörteln, vilket leder till inflammation och nedsatt funktion. Hashimotos tyreoidit är en vanlig form av autoimmun sköldkörtelinflammation. Denna kroniska inflammation kan göra att sköldkörteln gradvis förlorar sin förmåga att producera hormoner, vilket leder till hypotyreos.
Virus och bakterier
Subakut tyreoidit orsakas ofta av en virusinfektion och ger smärta och ömhet i halsen. Denna typ kallas också de Quervains sköldkörtelinflammation och är vanligt förekommande. Akut sköldkörtelinflammation beror på bakterier och är ovanlig men kan vara allvarlig. Den kan kräva sjukhusvård eftersom den kan leda till svårigheter att andas.
Andra orsaker
Det finns även tyst sköldkörtelinflammation, som är en autoimmun form där inflammationen inte ger typiska symtom som smärta eller feber, men som påverkar hormonbalansen i kroppen. Denna form kan uppstå efter graviditet eller som en reaktion på vissa läkemedel. Genetiska och miljöfaktorer, såsom stress, kost och exponering för toxiner, kan också påverka sköldkörtelns hälsa och bidra till inflammation.
Vanliga komplikationer
Sköldkörtelinflammation kan leda till:
-
Hypotyreos (låga nivåer av sköldkörtelhormon) som kan bli kronisk
-
Förstorad sköldkörtel (struma)
-
Hjärtklappning och påverkan på kroppens ämnesomsättning
-
Depression och trötthet
-
Fertilitetsproblem hos kvinnor
Behandling
Behandlingen av sköldkörtelinflammation beror på vilka och hur kraftiga symtom du har. Vanliga behandlingsalternativ är:
-
Smärtstillande och antiinflammatoriska läkemedel, bland annat kortison vid svårare inflammation som dämpar inflammationen i sköldkörteln
Det är vanligt att få behandling med smärtstillande läkemedel och antiinflammatoriska läkemedel. -
Läkemedel för att reglera sköldkörtelhormon och TSH, samt i vissa fall tillfällig hormonersättning vid hypotyreos
Du kan också behöva läkemedel för att lindra besvär som beror på för mycket eller för lite sköldkörtelhormon. -
Betablockerare vid hjärtklappning och andra symtom på tyreotoxikos, det vill säga för höga nivåer av sköldkörtelhormon i blodet
-
I sällsynta fall kirurgi
Många återhämtar sig fullständigt, men en del får permanent underfunktion. De flesta blir bra inom sex månader. Många mår som vanligt trots att de har lägre halter av sköldkörtelhormon, och behöver då inte någon behandling. Det är viktigt att du berättar att du behandlas eller har behandlats med kortison om du söker vård. Det är också viktigt att du tar de läkemedel som du och din läkare kommit överens om.
Under behandling med antiinflammatoriska läkemedel behöver du regelbundet lämna blodprov och ha kontakt med din läkare. Det är viktigt att följa upp med regelbundna blodprov för att justera dosen över tid och säkerställa att behandlingen är rätt anpassad för dig.
Under behandlingen är det vanligt att du behöver lämna blodprov flera gånger för att läkaren ska kunna följa hur hormonnivåerna i kroppen förändras. Det är också viktigt att ha regelbunden kontakt med läkaren under hela behandlingsperioden.
Livsstilsförändringar och kost
En hälsosam livsstil kan stödja sköldkörtelns funktion. Det inkluderar en balanserad kost rik på jod, selen och zink, regelbunden motion, stresshantering och god sömn. Att undvika ämnen som kan irritera sköldkörteln, som gluten och socker, kan också vara fördelaktigt.
Sammanfattning
Sköldkörtelinflammation är en vanlig sjukdom som kan påverka sköldkörtelns funktion och kroppens ämnesomsättning. Det finns olika typer av sköldkörtelinflammation, och orsakerna kan vara både autoimmuna reaktioner, virus, bakterier och andra faktorer. Symtomen varierar beroende på typ och stadium av inflammationen och kan påverka både hormonnivåer och allmäntillstånd. Behandlingen anpassas efter symtom och orsak och kan inkludera läkemedel som dämpar inflammationen och reglerar hormonnivåerna. Många blir bra inom några månader, men i vissa fall kan tillståndet bli kroniskt och kräva livslång behandling.
Kontakta läkare vid misstanke om sköldkörtelinflammation för rätt diagnos och vård. Vill du läsa mer eller få stöd i din situation, följ gärna våra sociala medier eller prenumerera på vårt nyhetsbrev.
Ett bra tips är att använda MR för hela kroppen för att se över all möjliga problem. Detta kan du göra hos oss på magnetlabbet.
Vanliga frågor om sköldkörtelinflammation
Vad är sköldkörtelinflammation?
Sköldkörtelinflammation, eller tyreoidit, är en inflammation i sköldkörteln som kan påverka dess förmåga att producera hormoner och därmed kroppens ämnesomsättning.
Vilka är de vanligaste symtomen på sköldkörtelinflammation?
Vanliga symtom inkluderar smärta och ömhet i halsen, hög feber, trötthet, viktförändringar, hjärtklappning samt känslighet för kyla eller värme beroende på hormonbalansen.
Vad orsakar sköldkörtelinflammation?
Det kan bero på autoimmuna reaktioner, virusinfektioner, bakterier, vissa läkemedel eller andra faktorer som påverkar sköldkörteln.
Hur ställs diagnosen?
Diagnos görs genom blodprov som mäter sköldkörtelhormon och TSH, ultraljud av sköldkörteln och ibland biopsi för att bekräfta inflammationen.
Hur behandlas sköldkörtelinflammation?
Behandlingen beror på symtom och typ av inflammation och kan inkludera smärtstillande och antiinflammatoriska läkemedel, kortison, betablockerare och i vissa fall hormonersättning.
Kan sköldkörtelinflammation gå över av sig själv?
Ja, många blir bra inom sex månader, särskilt vid subakut sköldkörtelinflammation, men vissa kan utveckla permanent underfunktion som kräver livslång behandling.
Är sköldkörtelinflammation vanligt hos kvinnor?
Ja, sköldkörtelinflammation är vanligare hos kvinnor än hos män.
När ska jag söka vård?
Sök vård om du har hög feber och ont i sköldkörteln, svårigheter att andas, eller symtom som kraftig trötthet, hjärtklappning och betydande viktförändringar.
