Inledning
Stickningar i kroppen är något de flesta har upplevt någon gång. Det kan kännas som pirrningar, myrkrypningar eller en domningskänsla i huden – utan att något rör vid dig. För de flesta är det helt ofarligt och går över av sig själv. Men ibland kan symtomen vara tecken på något som behöver utredas.
Stickningar i kroppen är ett symtom, inte en egen sjukdom. Orsakerna kan variera från att du suttit på foten så att den “somnat”, till mer ihållande besvär som symmetriska stickningar i fötterna vid diabetes. Den här artikeln fokuserar just på stickningar i kroppen och går igenom vanliga orsaker, när du bör söka vård, och hur utredningen brukar gå till.
Om du plötsligt får kraftiga eller ensidiga stickningar, särskilt tillsammans med svaghet eller talpåverkan, ska du söka vård akut – det kan vara tecken på stroke eller annan allvarlig händelse.
Vad innebär stickningar i kroppen rent medicinskt?
Inom medicinen används ofta begreppet parestesier för att beskriva domningar och stickningar. Det handlar om onormala känselupplevelser som uppstår spontant, utan att något berör huden.
Normal känsel fungerar så att nerverna i huden skickar signaler via ryggmärgen upp till hjärnan. Där tolkas informationen – du känner värme, beröring eller smärta. När denna signalväg störs, till exempel genom tryck på en nerv, irritation eller skada, kan stickningar uppstå.
Stickningar kan kännas på olika sätt. Vissa beskriver det som nålstick eller elektriska stötar. Andra upplever pirrningar, en känsla av värme eller kyla, eller att huden helt enkelt känns domnad.
Var symtomen sitter säger ofta något om orsaken. Stickningar i ett par fingrar kan tyda på nervinklämning i handleden. Symmetriska stickningar i händer och fötter, ibland beskrivet som en “strumpe-handske-känsla”, talar mer för en polyneuropati.
Får du stickningar i kroppen ofta? – varför ska du undersöka kroppen med MR?
Om du ofta får stickningar i kroppen och symtomen är ihållande, förvärras eller kommer tillsammans med andra neurologiska besvär som svaghet eller balansproblem, kan det vara viktigt att undersöka hjärnan och ryggmärgen med magnetkameraundersökning (MR). MR är en säker och noggrann metod som kan hjälpa till att upptäcka orsaker som till exempel multipel skleros, stroke eller andra nervpåverkande sjukdomar.
Du kan boka en MR-undersökning av hjärnan privat och utan remiss via den här länken: MR-Hjärna. Detta kan vara ett bra steg för att få en tydligare bild av vad som orsakar dina stickningar och för att få rätt behandling.
Vanliga orsaker till stickningar i kroppen
De flesta fall av stickningar i kroppen beror på relativt ofarliga och vanliga orsaker. I vissa fall behövs dock utredning för att utesluta mer allvarliga tillstånd.
Tillfälligt tryck på nerver är den vanligaste orsaken. När du sitter med korslagda ben, lutar dig på armen eller sover med armen under huvudet kan nerven tillfälligt klämmas. Det leder till att foten eller handen “somnar”. Symtomen försvinner oftast inom minuter när du ändrar position.
Nervinklämning i rygg eller leder kan ge mer ihållande besvär. Ett diskbråck i ländryggen kan orsaka stickningar och smärta som strålar ned i benet. Karpaltunnelsyndrom, där medianusnerven kläms i handleden, ger ofta nattliga stickningar i tumme, pek- och långfinger. Detta tillstånd drabbar omkring 3–6 procent av befolkningen i arbetsför ålder.
Perifer neuropati innebär skada på de perifera nerverna och är en vanlig orsak till långvariga stickningar. Diabetes är den vanligaste bakomliggande sjukdomen – upp till hälften av personer med långvarig diabetes typ 2 utvecklar polyneuropati. Även långvarigt alkoholbruk, brist på vitamin B12 och behandling med vissa läkemedel som cellgifter kan skada nerverna.
Cirkulationsproblem kan också orsaka stickningar. Vid Raynauds fenomen drar blodkärlen i fingrarna ihop sig vid kyla, vilket ger episodiska stickningar och färgskiftningar. Åderförkalkning i benen kan ge smärta och pirrningar vid gång.
Stress, ångest och hyperventilation kan framkalla stickningar runt munnen och i händerna. När du andas snabbt och ytligt förändras blodets kemi, vilket gör nerverna mer retbara.
Infektioner och inflammatoriska nervsjukdomar som borrelia, Guillain-Barrés syndrom och bältros kan ge stickningar i olika delar av kroppen. Bältros ger ofta stickningar längs en nervbana före utslaget visar sig.
När stickningar i kroppen kan vara allvarliga
De flesta stickningar beror inte på livshotande sjukdomar. Vissa varningssignaler kräver dock snabb vård.
Plötsliga ensidiga stickningar eller domningar i ansikte, arm eller ben – särskilt tillsammans med svaghet, talsvårigheter, hängande mungipa eller synrubbning – är tecken på stroke. Ring 112 omedelbart.
Snabbt tilltagande stickningar i fötter och ben som på några timmar eller dagar följs av svaghet, svårighet att gå eller andningsbesvär kan tala för Guillain-Barrés syndrom. Omkring 20 procent av drabbade behöver intensivvård.
Stickningar i sadelområdet (underliv och insida lår) tillsammans med svår ryggsmärta, svaghet i benen eller problem att kissa kan vara tecken på cauda equina-syndrom. Detta är ett akut tillstånd som kräver omedelbar bedömning.
Stickningar i bröst, arm eller käke tillsammans med tryck över bröstet, andfåddhet och kallsvett kan vara hjärtinfarkt – ring 112.
Snabbt förändrade symtom, kraftigt försämrad balans eller svår yrsel i kombination med stickningar bör alltid bedömas akut.
När bör man söka vård för stickningar i kroppen?
Akut vård
Vid symtom som beskrivits ovan – plötsliga ensidiga stickningar med svaghet, snabbt progredierande svaghet, sadelparestesier med blåspåverkan, eller bröstsmärta – ska du söka vård samma dag via akutmottagning eller 112.
Vårdcentral
Boka tid på vårdcentralen inom dagar till veckor om du upplever:
- Stickningar i kroppen som håller i sig mer än 1–2 veckor utan tydlig förklaring
- Återkommande stickningar i samma område, till exempel i händer eller fötter, särskilt om de stör sömn eller vardag
- Stickningar som gradvis sprider sig uppåt från fötterna
- Stickningar tillsammans med nedsatt känsel, svaghet eller att du snubblar ofta
- Stickningar om du har kända riskfaktorer som diabetes, alkoholöverkonsumtion, vitaminbrist eller sköldkörtelsjukdom
Även om du är osäker bör du söka hjälp om besvären påverkar arbete, bilkörning, sömn eller balans. Beskriv symtomen noggrant när du bokar tid – det underlättar prioriteringen.
Du kan alltid prata med 1177.se för mer rådgivning.
Hur utredning av stickningar i kroppen brukar gå till
På vårdcentralen eller neurologmottagningen går utredningen till i flera steg.
Anamnes: Läkaren ställer frågor om var och när stickningarna känns, om de kom plötsligt eller smygande, hur de utvecklats över tid, och vad som utlöser eller förvärrar dem. Du får också svara på frågor om sjukdomshistoria, läkemedel, alkoholvanor och eventuella infektioner eller skador.
Kroppsundersökning: Läkaren kontrollerar blodtryck, puls och allmäntillstånd. Rygg och leder undersöks, liksom tecken på cirkulationsproblem som svag puls i benen eller förändrad hudfärg.
Neurologiskt status: Känseln testas med lätt beröring, stick och vibration. Reflexer, muskelstyrka och koordination bedöms. Gångtest och bedömning av kranialnerver ingår ofta.
Utredningen anpassas efter personen – enklare besvär kan kräva mindre utredning, medan komplexa symtom kan leda till remiss till neurolog.
Vilka undersökningar kan göras för att hitta orsaken?
Undersökningar väljs utifrån vad läkaren misstänker. Alla behöver inte alla tester.
Neurofysiologiska undersökningar
Neurografi (ENeG) mäter hur snabbt och starkt nerverna leder signaler. Undersökningen används vid misstanke om nervinklämning eller neuropati.
Elektromyografi (EMG) mäter musklernas elektriska aktivitet och kombineras ofta med ENeG för att ge en komplett bild.
Bilddiagnostik med magnetkameraundersökning (MR)
MR av ryggraden kan göras vid misstänkt diskbråck, spinal stenos eller tumör som trycker på ryggmärg eller nervrötter. Undersökningen ger detaljerade bilder utan röntgenstrålning.
MR av hjärnan kan bli aktuellt om du har stickningar tillsammans med ensidiga symtom, synpåverkan eller talstörning – till exempel vid misstanke om MS eller stroke. Undersökningen tar lite tid och kräver remiss, men har hög träffsäkerhet (omkring 95 procent) för att upptäcka kompression eller skador.
Vill du undersöka hjärnan med en MR? – Då kan du boka en MR-Hjärna, privat och utan remiss här.
Övriga undersökningar
Ryggvätskeprov (lumbalpunktion) kan behövas vid misstanke om Guillain-Barrés syndrom eller borrelia i nervsystemet.
Ultraljud av kärl används om dålig blodcirkulation misstänks som orsak.
Sammanfattning: att leva med och följa upp stickningar i kroppen
Stickningar i kroppen är ett vanligt symtom med många möjliga orsaker – från helt ofarliga till mer allvarliga. De flesta upplever episodiska stickningar någon gång under livet.
Långvariga, tilltagande eller utbredda stickningar bör alltid bedömas av hälso- och sjukvården. En noggrann beskrivning av symtomen och enkel neurologisk undersökning är grunden för rätt diagnos.
Blodprover, neurofysiologiska tester och ibland MR kan hjälpa till att hitta orsaken och styra behandling. Behandlingen riktas alltid mot grundorsaken – bättre blodsockerkontroll vid diabetes, korrigering av vitaminbrist, eller avlastning vid nervinklämning. Ibland används läkemedel mot neuropatisk smärta eller fysioterapi som komplement.
Gå inte med oro i onödan. Om du har ihållande eller oroande stickningar i kroppen, ta kontakt med vården för en bedömning.
Vanliga frågor och svar om stickningar i kroppen
Vad är stickningar i kroppen?
Stickningar, även kallade parestesier, är onormala känselförnimmelser som kan kännas som pirrningar, myrkrypningar eller domningar i huden utan att något rör vid dig.
När ska jag söka vård för stickningar?
Du bör söka vård om stickningarna är ihållande, förvärras, återkommer regelbundet eller om de kombineras med svaghet, balansproblem, talpåverkan eller ansiktsförlamning. Akut vård krävs vid plötsliga ensidiga stickningar med svaghet eller andra allvarliga symtom.
Vad kan orsaka stickningar i kroppen?
Stickningar kan bero på olika orsaker, bland annat nervinklämning, perifer neuropati orsakad av diabetes eller vitaminbrist, stress och ångest, cirkulationsproblem, infektioner eller inflammationer.
Kan långvarigt alkoholbruk orsaka stickningar?
Ja, långvarigt och högt alkoholintag kan skada nerverna och leda till domningar och stickningar, särskilt i händer och fötter.
Vad är polyneuropati?
Polyneuropati är en sjukdom som påverkar flera nerver i kroppen, oftast i benen, och kan ge symtom som domningar, stickningar och svaghet som utvecklas långsamt över tid.
Hur utreds orsaken till stickningar?
Utredningen innefattar anamnes, fysisk och neurologisk undersökning samt ibland blodprover, neurofysiologiska tester som ENeG och EMG, och bilddiagnostik som MR. I vissa fall kan ryggvätskeprov behövas.
Kan vitaminbrist orsaka stickningar?
Ja, brist på vitamin B12 och andra viktiga näringsämnen kan påverka nervfunktionen och ge symtom som pirrningar och domningar i händer och fötter.
Hur behandlas stickningar?
Behandlingen beror på orsaken och kan inkludera korrigering av vitaminbrist, bättre blodsockerkontroll vid diabetes, avlastning vid nervinklämning, läkemedel mot neuropatisk smärta, fysioterapi och regelbunden motion.
Kan stress orsaka stickningar?
Ja, stress och ångest kan leda till hyperventilation och muskelspänningar som i sin tur kan ge stickningar, särskilt i händer och runt munnen.
Kan stickningar vara tecken på allvarlig sjukdom?
I vissa fall kan stickningar vara tecken på allvarliga tillstånd som stroke, multipel skleros eller Guillain-Barrés syndrom. Därför är det viktigt att söka vård vid plötsliga eller snabbt förvärrande symtom.
