Struma symptom: Vanliga tecken att vara medveten om

Struma betyder att sköldkörteln är förstorad. Struma är en förstoring av sköldkörteln, oavsett orsak, och det är ett symtom snarare än en sjukdom i sig. Sköldkörteln sitter på halsens framsida, precis nedanför struphuvudet, och producerar viktiga hormoner som påverkar kroppens ämnesomsättning. Struma, det vill säga förstorad sköldkörtel, är vanligt förekommande, särskilt med stigande ålder. Att känna igen struma symptom är viktigt för att kunna söka rätt vård i tid. En synlig svullnad eller knöl på halsen, oftast strax nedanför adamsäpplet, är ett tecken på struma.

Vad orsakar förstorad sköldkörtel?

Struma kan bero på olika orsaker, och ibland är det oklart varför sköldkörteln blir större. De flesta knölar i sköldkörteln är ofarliga och godartade, men symtom kan bli mer påtagliga om körteln fortsätter att växa eller om hormonbalansen går fel.

• Genetiska faktorer: Sjukdomar i sköldkörteln kan vara ärftliga, och du kan lättare få sjukdomen om du har vissa gener. Ärftlighet ökar risken för sjukdomar i sköldkörteln och därmed för struma. Sjukdomen kan även vara ärftlig, vilket innebär att du har en ökad risk att få struma om det finns i familjen.

• Jodbrist: Jod behövs för att sköldkörteln ska producera hormoner. Brist på jod kan göra att körteln förstoras för att kompensera. I Sverige är jodbrist ovanligt tack vare jodberikat salt, men i andra delar av världen är det en vanlig orsak till struma.

• Autoimmun sjukdom: Autoimmuna sjukdomar är en vanlig orsak till struma, särskilt hos kvinnor. Vid autoimmuna sjukdomar, som Hashimotos tyreoidit, angriper immunsystemet sköldkörteln, vilket kan leda till inflammation och förstorad körtel. Detta kan innebära att sköldkörteln producerar för lite hormon, vilket kallas hypotyreos. Graves sjukdom är en annan autoimmun orsak som kan ge ökad hormonproduktion, hypertyreos, och därmed struma.

• Knölstruma: Den vanligaste typen av struma är knölstruma, där hela sköldkörteln blir större och har en oregelbunden form. Det finns ofta flera knölar i sköldkörteln som kan påverka hormonproduktionen. De flesta som får knölar i sköldkörteln får inga allvarliga komplikationer.

• Läkemedel och livsmedel: Vissa läkemedel, som litium och amiodaron, och ämnen i vissa livsmedel kan påverka sköldkörteln negativt och bidra till struma.

• Inflammation: Olika former av sköldkörtelinflammation kan orsaka tillfällig svullnad och förstoring av sköldkörteln. Ibland kan svullnaden bli mer tydlig om inflammationen går över i ett kroniskt tillstånd.

• Graviditet: Under graviditet kan sköldkörteln förstoras något på grund av ökade hormonbehov. Detta beror på att kroppen får ett större behov av sköldkörtelhormon under graviditeten.

Att förebygga struma handlar om att ha en balanserad kost med tillräckligt med jod, känna till ärftliga risker och följa upp eventuella sköldkörtelproblem med läkare.

Typer av struma

Struma betyder att sköldkörteln är förstorad, men det finns flera olika typer beroende på hur förstoringen ser ut och vad den innebär för kroppen. En vanlig form är diffus struma, vilket innebär att hela sköldkörteln är jämnt förstorad utan några tydliga knölar. Denna typ ses ofta vid jodbrist eller vissa autoimmuna sjukdomar.

En annan variant är nodulär struma, där det finns en eller flera knölar i sköldkörteln. Om det finns flera knölar kallas det för multinodulär struma. Dessa knölar kan vara små eller stora och påverka hela körteln på olika sätt. Ibland kan knölarna producera extra sköldkörtelhormon, vilket innebär att sköldkörteln blir överaktiv och leder till hypertyreos.

Struma delas också in efter om hormonproduktionen är påverkad eller inte. Toxisk struma betyder att sköldkörteln producerar för mycket sköldkörtelhormon, vilket ofta ger tydliga symtom på hypertyreos. Icke-toxisk struma innebär att hormonnivåerna är normala trots att körteln är förstorad och det kan finnas flera knölar.

Vilken typ av struma du har påverkar både symtomen och vilken behandling som kan bli aktuell. Därför är det viktigt att utreda om förstoringen gäller hela sköldkörteln eller om det finns flera knölar, samt om hormonproduktionen är förändrad.

Vanliga symptom på struma

Symptomen och besvär varierar beroende på om sköldkörteln producerar för mycket eller för lite hormon, eller om den är förstorad utan påverkan på hormonproduktionen. Vanliga tecken och besvär man kan få är:

• Svullnad eller knöl på halsens framsida, där hela sköldkörteln eller delar av den är förstorad.

• Känsla av tryck eller klump i halsen, särskilt vid större struma. Struma kan ibland leda till sväljningssvårigheter om körteln trycker mot matstrupen.

• Sväljningsbesvär eller heshet, om struman påverkar struphuvudet eller luftvägarna. Svårigheter att svälja, särskilt stora matbitar eller tabletter, kan förekomma vid större struma.

• Trötthet, viktförändringar och frusenhet vid hypotyreos (låg hormonproduktion). Symtomen vid hypotyreos kan variera mycket från person till person och utvecklas ofta gradvis under lång tid.

• Hjärtklappning, snabb puls, nervositet och ökad svettning vid hypertyreos (överproduktion av hormon). Nervositet och rastlöshet kan också vara symtom på hypertyreos.

• I vissa fall ögonbesvär, som vid Graves sjukdom.

Symtom som trötthet och nedstämdhet kan också vara tecken på andra sjukdomar som hypotyreos och hypertyreos.

Många med struma har inga symtom alls, och förstoringen upptäcks ofta av en slump vid läkarundersökning.

Diagnos av struma

För att diagnostisera struma används flera metoder:

• Fysisk undersökning: Läkaren känner på sköldkörteln för att bedöma storlek, form och om det finns knölar. Du kan behöva svälja under undersökningen för att bedöma rörlighet.

• Blodprov: Mäter nivåerna av sköldkörtelhormon (t4 och t3) samt TSH, som styr hormonproduktionen. Detta hjälper till att avgöra om struman är kopplad till hypo- eller hypertyreos.

• Ultraljud: Ger en bild av körtelns struktur och upptäcker knölar eller cystor. Det kan visa om det finns flera knölar eller om hela sköldkörteln är förstorad.

• Finnålspunktion: En tunn nål används för att ta cellprov från misstänkta knölar för att utesluta cancer. Detta är viktigt eftersom en knöl i sköldkörteln ibland kan vara en tumör.

En kombination av dessa undersökningar ger en tydlig bild av sköldkörtelns hälsa.

Kom ihåg att alltid kolla med läkare för korrekt diagnos. Kolla även med 1177 för mer information.

Behandling av struma

Behandlingen beror på orsaken och symptomen:

• Sköldkörtelhormon: Vid låg hormonproduktion kan tillskott av sköldkörtelhormon minska struman och lindra symtom.

• Tyreostatika: Läkemedel som dämpar sköldkörtelns funktion används vid hypertyreos och toxisk struma.

• Radioaktivt jod: Används vid överproduktion av hormon för att krympa sköldkörteln. Behandlingen kan leda till hypotyreos som behöver behandlas med hormontillskott.

• Operation: Kan bli aktuellt vid stora strumor med tryckbesvär, misstanke om cancer eller om annan behandling inte hjälper. Vid operation tas hela eller delar av sköldkörteln bort, och patienten behöver ofta livslång behandling med sköldkörtelhormon.

Regelbunden uppföljning är viktigt för att säkerställa att behandlingen fungerar och att eventuella nya knölar eller förändringar upptäcks i tid.

Livsstilsförändringar vid struma

Att äta en kost rik på jod, till exempel fisk, skaldjur och mejeriprodukter, stödjer sköldkörtelns funktion. Regelbunden motion och effektiv stresshantering kan också bidra till bättre hälsa. Undvik rökning och överdriven alkoholkonsumtion, då dessa kan påverka sköldkörteln negativt.

Prognos och risker

Med tidig diagnos och behandling är prognosen för struma oftast god. Obehandlad kan struma leda till hjärtproblem, benskörhet och i sällsynta fall sköldkörtelcancer. Det kan också påverka fertiliteten hos både män och kvinnor. Därför är det viktigt att vara uppmärksam på symptom och söka vård vid behov.

---

Genom att vara medveten om struma symptom och orsaker kan du tidigt upptäcka problem med sköldkörteln och få rätt behandling för att må bättre och undvika komplikationer. Kontakta alltid läkare om du märker förändringar på halsens framsida eller andra symtom som påverkar din hälsa.

Bästa sättet att hitta alla problem med kroppen är med MR Helkropp hos Magnetlabbet

Vanliga frågor om struma

Vad är struma?
Struma innebär att sköldkörteln är förstorad, oavsett orsak. Det är ett symtom snarare än en sjukdom i sig och kan bero på flera olika tillstånd.

Vilka är vanliga symtom på struma?
Vanliga symtom inkluderar en synlig svullnad eller knöl på halsens framsida, känsla av tryck eller klump i halsen, sväljningssvårigheter, heshet, trötthet vid låg hormonproduktion (hypotyreos) och hjärtklappning vid hög hormonproduktion (hypertyreos).

Vad orsakar struma?
Struma kan bero på jodbrist, autoimmuna sjukdomar som Hashimotos tyreoidit eller Graves sjukdom, knölstruma, inflammation, läkemedel eller ärftliga faktorer.

Hur diagnostiseras struma?
Diagnos görs genom fysisk undersökning, blodprov för att mäta sköldkörtelhormoner och TSH, ultraljud av sköldkörteln samt ibland finnålspunktion för att utesluta cancer.

Kan struma vara farligt?
De flesta strumor är godartade och ofarliga, men vissa knölar kan vara tumörer. Därför är det viktigt att undersöka knölar noggrant och följa upp regelbundet.

Hur behandlas struma?
Behandlingen beror på orsaken och kan inkludera sköldkörtelhormon, tyreostatika, radioaktivt jod eller operation vid stora strumor eller misstanke om cancer.

Kan man förebygga struma?
Att äta en kost rik på jod, undvika vissa läkemedel och följa upp sköldkörtelhälsan kan minska risken för struma.

När ska jag söka vård för struma?
Sök vård om du upptäcker en knöl eller svullnad på halsen, har sväljningssvårigheter, heshet eller andra symtom som påverkar din hälsa.