Den här sidan ger en översikt över symtom, diagnos och behandling av njursten. Informationen riktar sig till dig som misstänker att du har njursten eller vill veta mer om tillståndet. Tidig upptäckt och behandling är viktigt för att undvika komplikationer.
Njurstenar bildas när salter i urinen klumpar ihop sig. Symtom på njursten inkluderar akut och intensiv smärta i sidan eller nedre delen av ryggen, smärta som strålar ner mot magen, ljumsken eller underlivet, intervallsmärta, blod i urinen, illamående och kräkningar samt täta urinträngningar och sveda vid urinering. Att känna igen dessa njursten symtom är avgörande för att snabbt kunna söka vård och undvika allvarliga följder.
Symtom på njursten
Symtomen vid njursten varierar beroende på stenens storlek och placering. Här är de vanligaste njursten symtom:
-
Akut smärta i flanken eller nedre delen av ryggen: Smärtan kommer ofta plötsligt och är mycket intensiv.
-
Intensiv smärta i sidan eller ryggen: Smärtan kan vara konstant eller komma i vågor (intervallsmärta).
-
Smärta som strålar ner mot magen, ljumsken eller underlivet: Smärtan kan förflytta sig beroende på stenens läge.
-
Intervallsmärta: Smärtan kan komma och gå i attacker.
-
Blod i urinen: Urinen kan bli rosa eller röd på grund av blödning från urinvägarna.
-
Illamående och kräkningar: Dessa symtom är vanliga vid njurstensanfall.
-
Täta urinträngningar och sveda vid urinering: Du kan behöva kissa ofta och det kan svida.
Smärta i njurarna och delen av ryggen
Smärtan är ofta intensiv och kan stråla från ena sidan av ryggen ner mot magen, ljumsken eller underlivet. Den kan vara intermittent eller konstant och svår att lindra. Smärtan uppstår när njursten bildas och stenen fastnar i urinvägarna, vilket gör att trycket i njuren ökar.
Magont och urinvägsbesvär
Smärta i nedre delen av magen kan förekomma, ofta tillsammans med illamående och kräkningar eller smärtsamma urinträngningar. Täta urinträngningar och sveda vid urinering är också vanliga symtom.
Blod i urinen
Blod i urinen är vanligt vid njursten och kan ses som rosa eller röd urin.
Illamående och kräkningar
Illamående och kräkningar är vanliga vid njurstensanfall och kan förvärras av smärtan.
Om du upplever dessa symtom är det viktigt att få en korrekt diagnos.
Komplikationer
Vid njursten kan allvarliga komplikationer uppstå om tillståndet inte behandlas i tid. Här är några av de vanligaste komplikationerna:
Njurbäckeninflammation
Obehandlad njursten kan leda till infektion i njurbäckenet, vilket kan orsaka feber, frossa och allmän sjukdomskänsla.
Njurskada
Om stenen blockerar urinflödet helt kan trycket i njuren öka och leda till njurskada.
Blodförgiftning (sepsis)
Vid kraftig smärta kombinerat med feber, frossa, illamående och kräkningar bör du söka akut vård. Obehandlad njursten kan leda till blodförgiftning, vilket kan vara livshotande.
Diagnos av njursten
Kom ihåg att det är alltid bäst att kolla med en läkare först för en korrekt diagnos. Kolla även med 1177 för mer information.
Symtom och undersökning
Läkaren bedömer smärtans karaktär och lokalisation, samt använder olika undersökningar för att bedöma symtom vid njursten, inklusive ömhet i njurarnas område genom att slå lätt på delen av ryggen. Röntgen, datortomografi (CT) eller ultraljud används för att visa stenarnas storlek och placering samt eventuell njurskada. Det finns undersökningar på sjukhus för att fastställa var stenarna sitter och hur stora de är.
Urin- och blodprov
Analyser av urin och blod kan visa blod, bakterier, kristaller eller tecken på infektion och njurfunktion. Det är vanligt att lämna prover för att undersöka ämnen i urinen som kan bidra till att njurstenar bildas. Tidig diagnos är viktig för att undvika komplikationer och lindra smärtan.
När diagnosen är fastställd kan rätt behandling påbörjas.
Behandling av njursten
Hembehandling
För små njurstenar under 5 millimeter gäller att de oftast passerar av sig själva, och då kan följande steg vara aktuella:
-
Drick mycket vätska för att hjälpa stenen att passera.
-
Använd smärtstillande läkemedel enligt läkarens rekommendation och följ råden om när du ska söka hjälp.
-
I vissa fall kan läkaren rekommendera läkemedel som vidgar urinledaren för att underlätta stenens passage.
Medicinsk behandling
När större stenar inte går att få ut spontant finns flera behandlingsalternativ, särskilt om en sten har fastnat eller om komplikationer tillkommer:
-
Stötvågsbehandling (ESWL): Krossar njurstenar till mindre bitar som kan passera ut med urinen.
-
Titthålsoperation eller uretärskopi: Om stenen inte kan krossas kan den behöva tas bort kirurgiskt via urinröret.
-
Antibiotika: Ges vid infektion.
Man får ibland behandling för att ta bort stenarna eller hjälpa dem att passera.
Följ alltid läkarens råd och sök vård om symtomen förvärras eller inte förbättras.
Behandling på sjukhus
I vissa fall behöver du vård på sjukhus, särskilt om du har mycket ont, feber eller om stenen hindrar urinflödet. Då kan en nefrostomikateter behöva sättas in för att avlasta njuren.
Uppföljning
Efter ett njurstensanfall görs ofta röntgenundersökningar för att kontrollera att stenen kommit ut. Du kan också behöva lämna prover för att utreda varför njursten bildas. Läkaren kan även bedöma om ärftlighet kan bidra till att njursten uppstår. Du kan då få råd om hur du kan minska risken för att få njursten tillbaka.
Förebyggande åtgärder
Att förebygga njursten är viktigt, särskilt om du haft det tidigare. Här är några åtgärder du kan vidta:
Vätskeintag
Drick mycket vätska varje dag, minst två liter, för att späda ut urinen och minska risken för att stenar bildas. En hög koncentration av kalcium i urinen ökar risken för njursten, medan mer vätska hjälper kroppen att sänka koncentrationen.
Kost
En balanserad kost med mindre salt, socker och animaliskt protein kan minska risken för njursten. Ett exempel är att ett högt saltintag kan öka risken för att stenar bildas.
Vikt och livsstil
Att hålla en normal vikt och undvika vätskebrist är viktigt för att förebygga njursten.
Återfallsförebyggande
Om du har haft njursten tidigare är risken högre att få det igen, så förebyggande åtgärder är extra viktiga. Följ läkarens råd och gör regelbundna kontroller vid behov.
Sammanfattningsvis kan njursten orsaka intensiv smärta och obehag, särskilt i nedre delen av ryggen och sidan av magen. Att söka vård vid symtom och leva hälsosamt kan hjälpa både behandling och förebyggande av njursten.
Vanliga frågor och svar om njursten
Vad är de vanligaste symtomen på njursten?
De vanligaste symtomen är akut och intensiv smärta i sidan eller nedre delen av ryggen, smärta som strålar ner mot magen eller ljumsken, blod i urinen, illamående och kräkningar samt täta urinträngningar och sveda vid urinering.
Hur behandlas njursten?
Små njurstenar under 5 millimeter passerar oftast av sig själva med hjälp av rikligt vätskeintag och smärtstillande läkemedel. Vid större stenar kan behandling med stötvågsbehandling, titthålsoperation eller antibiotika vid infektion vara nödvändig.
När ska jag söka vård vid misstanke om njursten?
Sök vård om du har kraftig smärta som inte går över, feber, frossa, svårigheter att kissa eller blod i urinen. Akut vård behövs särskilt vid tecken på infektion eller njurpåverkan.
Kan njursten förebyggas?
Ja, genom att dricka mycket vätska, äta en balanserad kost med mindre salt och protein, samt hålla en normal vikt kan risken för njursten minskas.
Kan njursten vara ärftligt?
Ja, ärftlighet kan bidra till att du har ökad risk att utveckla njursten.
