Vad är tremor?

Introduktion: vad är tremor och varför skakar kroppen?

Tremor är ofrivilliga, rytmiska skakningar i en eller flera kroppsdelar – oftast i händerna, men även i huvud, röst eller benen. Det är ett vanligt symtom som många upplever vid stress eller efter koffeinintag, men som också kan vara tecken på en bakomliggande sjukdom.

I den här artikeln får du svar på vad tremor är, vilka andra symtom som kan förekomma samtidigt, när skakningar kan vara allvarliga och hur utredning samt behandling brukar gå till.

Essentiell tremor drabbar cirka 50 000 personer i Sverige och är ofta ärftligt – i ungefär hälften av fallen finns liknande besvär hos släktingar. De flesta fall av essentiell tremor är ofarliga, men ibland kan skakningar signalera tillstånd som kräver medicinsk utredning. Artikeln fokuserar på själva symtomet tremor, inte på rörelsesjukdomar i stort.

Vad är tremor? (själva symtomet)

Tremor definieras som ofrivilliga, rytmiska skakningar eller darrningar som uppstår på grund av alternerande muskelkontraktioner. Skakningarna ses oftast i händerna men kan också förekomma i huvud, röst, armar eller ben.

Till skillnad från andra neurologiska rörelserubbningar är tremor alltid rytmiskt. Ryckiga, oregelbundna rörelser kallas istället ataxi eller myoklonier och räknas inte som tremor.

Vanliga typer av tremor

• Vilotremor - Skakningar i vila som avtar vid rörelse
• Postural tremor - Skakningar när man håller upp en kroppsdel
• Rörelsetremor - Skakningar under aktiv rörelse
• Målinriktad tremor - Värre mot ett mål, till exempel att peka

Det finns också fysiologisk tremor hos alla människor – minimala oscillationer som normalt inte syns. Denna typ ökar vid stress, trötthet eller koffein och blir kliniskt relevant först när skakningarna stör vardagen.

Hur tremor upplevs i vardagen

Många upplever tremorn som mest besvärande vid:

• Att hålla ett glas eller kopp stilla
• Skriva läsligt
• Knäppa knappar
• Sminka sig eller raka sig
• Äta med bestick

Varför är en MR-undersökning användbar vid tremor?

En magnetkameraundersökning (MR) är ett viktigt verktyg för att undersöka orsaken till tremor. MR kan visa eventuella skador eller förändringar i hjärnan, som tumörer, stroke eller sjukdomar i lillhjärnan, som kan ge upphov till skakningar. Undersökningen är smärtfri och ger detaljerade bilder som hjälper läkaren att ställa rätt diagnos och planera behandling.

Vill du veta mer om MR-undersökning av hjärnan? Läs mer på Magnetlabbet.

Andra symtom som kan förekomma samtidigt

Tremor kan komma ensamt, men ofta förekommer det tillsammans med andra symtom som ger ledtrådar om orsaken.

Vid parkinsons sjukdom

Vilotremor kombineras ofta med:

• Stelhet (rigiditet)
• Långsamma rörelser (bradykinesi)
• Små steg och balanssvårigheter
• Asymmetrisk start – oftast i en hand

Läs mer om parkinsons i denna artikel

Vid hypertyreos

Postural tremor kan ses tillsammans med:

• Hjärtklappning
• Viktminskning trots god aptit
• Svettningar och värmekänsla
• Inre oro och irritabilitet

Vid ångest eller stress

Förstärkt fysiologisk tremor förekommer ofta med:

• Hjärtklappning och svettningar
• Rastlöshet och sömnsvårigheter
• Magbesvär

Vid alkoholabstinens

Kraftiga skakningar kan uppträda tillsammans med autonom hyperaktivitet – svettning, pulsstegring och i allvarliga fall hallucinationer eller förvirring.

Observera: Neurologiska symtom som domningar, svaghet i arm eller ben, svårigheter att tala eller kraftig huvudvärk är inte typiskt för enkel tremor. Dessa tecken bör tas på allvar och föranleda snabb medicinsk bedömning.

Kombinationen av symtomen hjälper vårdpersonalen att avgöra hur brådskande situationen är.

När kan tremor vara allvarligt? – när ska man söka vård akut?

De flesta med tremor har inte ett livshotande tillstånd. Essentiell tremor och fysiologisk tremor är benigna, men vissa tecken kräver snabb bedömning.

Ring 112 eller åk till akutmottagning vid:

• Plötslig tremor med förlamning i ansikte, arm eller ben, talsvårigheter eller hängande mungipa (misstänkt stroke)
• Tremor med hög feber, kraftig huvudvärk, nackstelhet eller förvirring (misstänkt meningit eller encefalit)
• Mycket kraftiga skakningar efter plötsligt alkoholstopp hos personer med hög alkoholkonsumtion, särskilt vid hallucinationer eller förvirring

Kontakta vårdcentral eller digital vård inom några dagar vid:

• Nya skakningar som inte går över på några veckor
• Tremor som påverkar arbete, bilkörning eller vardagssysslor
• Skakningar tillsammans med viktförändring, hjärtklappning, gångsvårigheter eller minnesproblem

Även om symtomen känns oroande är det bättre att söka vård en gång för mycket än en gång för lite. Tidig utredning vid exempelvis parkinsons sjukdom kan förbättra behandlingsresultaten.

Du kan även kontakta 1177.se för mer rådgivning.

Vanliga orsaker till tremor

Orsakerna till tremor är många och man kan inte ställa diagnos enbart på hur skakningarna ser ut. En noggrann anamnes behövs alltid.

De vanligaste orsakerna

Essentiell tremor

• Mycket vanlig, ofta ärftlig (50% penetrans)
• Ger skakningar framför allt vid rörelse och postural aktivitet
• Värre vid stress, koffein och trötthet
• Debuterar ofta efter 40 års ålder
• Prevalens 0,4–4% i befolkningen

Parkinsons sjukdom

• Typisk vilotremor (4–6 Hz) som startar unilateralt i handen
• Kombineras med stelhet, långsamhet och parkinsonism
• Förekommer främst hos personer över 60 år

Förstärkt fysiologisk tremor

• Normal tremor som blir synlig vid stress, koffein eller läkemedel
• Symmetrisk och ofta övergående

Läkemedelsutlöst tremor

• Kan orsakas av bland annat SSRI, litium, salbutamol eller antipsykotika
• Försvinner ofta vid dosändring eller utsättning

Hypertyreos

• Ökad ämnesomsättning ger darrighet
• Ses tillsammans med viktnedgång och takykardi

Alkoholrelaterad tremor

• Vid kroniskt högt intag eller abstinens (24–72 timmar efter stopp)

Ovanligare orsaker

Cerebellär tremor (vid lillhjärnskador), ortostatisk tremor (i benen vid stående) och dystonisk tremor förekommer också men är mer sällsynta.

Ålder, ärftlighet, läkemedelslista och andra symtom hjälper läkaren att bedöma vilken orsak som är mest sannolik.

Hur utredningen av tremor brukar gå till

Ett första vårdbesök börjar med en noggrann sjukdomshistoria (anamnes) för att besvara frågan vad är tremor i just ditt fall.

Frågor som läkaren ofta ställer

• När började skakningarna?
• I vilka situationer märks tremorn mest – vila, aktivitet, stress, efter kaffe eller alkohol?
• Finns liknande besvär hos släktingar?
• Vilka läkemedel, kosttillskott eller droger används?
• Finns andra symtom som viktnedgång, gångsvårigheter, stelhet eller humörförändringar?

Klinisk undersökning

Läkaren observerar patienten i vila, vid uppsträckta armarna och under olika rörelser. Vanliga tester inkluderar:

• Finger–nästest
• Spiralteckning
• Skriva sitt namn
• Hålla ett glas vatten

Kontroll av muskelkraft, känsel, reflexer, balans och gång ingår oftast i undersökningen.

Redan i primärvården kan man ofta ställa en klinisk diagnos – till exempel essentiell tremor eller misstänkt annan neurologisk sjukdom. Vid mer oklara symtom bör patienten remitteras till neurolog för fördjupad utredning.

Undersökningar som kan göras för att hitta orsaken

Valet av undersökning beror på symtombild och läkarens bedömning. Alla patienter behöver inte genomgå samtliga undersökningar.

Bilddiagnostik

Magnetkameraundersökning (MR) av hjärnan kan bli aktuell vid misstanke om strukturella förändringar i kroppen – till exempel skador i lillhjärnan, tidigare stroke eller tumör.

MR är en undersökning där patienten ligger stilla i en tunnel under 20–45 minuter. Undersökningen gör inte ont men kan låta mycket. Ibland ges kontrastmedel.

Läs mer om vår MR-hjärna här

Datortomografi (DT) används främst akut vid strokemisstanke.

Specialundersökningar hos neurolog

• Elektromyografi (EMG) – mäter frekvens och mönster på skakningarna
• DaTSCAN – nuklearmedicinsk undersökning med hög sensitivitet (90%) för att skilja parkinsons sjukdom från essentiell tremor
• EEG används sällan vid tremordiagnos

Behandlingsalternativ vid tremor

Behandlingen beror på orsak, hur mycket besvären påverkar vardagen och patientens allmänna hälsa.

Icke-farmakologiska åtgärder

• Stressreduktion och sömnhygien kan minska förstärkt tremor med 20–30%
• Minskat koffeinintag
• Arbetsterapeutiska hjälpmedel: tyngre bestick, muggar med lock, anpassade pennor
• Fysioterapi och balansträning (exempelvis Tai Chi kan förbättra livskvalitet)

Läkemedelsbehandling

Vid essentiell tremor:

• Propranolol (betablockerare) – effekt hos 50–70% av patienterna
• Primidon – alternativ med cirka 60% respons
• Topiramat eller gabapentin som andrahandsval

Vid parkinsons sjukdom:

• Levodopa/karbidopa – ger 70–80% tremorreduktion initialt
• MAO-B-hämmare och andra dopaminpåverkande läkemedel

Korrektion av bakomliggande tillstånd

Tremorn minskar ofta när grundorsaken behandlas:

• Tyreostatika vid hypertyreos
• Läkemedelsavslut eller dosändring vid läkemedelsutlöst tremor
• Behandling av alkoholberoende

Avancerade behandlingar

Vid svår, terapiresistent tremor kan följande bli aktuellt:

• Botulinumtoxin-injektioner – effekt 4–6 månader vid fokal tremor
• Deep brain stimulation (DBS) – neurokirurgisk behandling där elektroder implanteras i talamus. Ger 70–90% reduktion vid refraktär essentiell tremor eller Parkinsontremor

DBS övervägs först efter bedömning hos specialistteam när läkemedel inte ger tillräcklig effekt.

Målet med behandling

Oavsett vilken behandling som väljs är målet alltid att minska besvären, förbättra livskvalitet och bevara självständighet. Med rätt utredning kan de allra flesta få god hjälp – tveka därför inte att kontakta vården om du har frågor om dina skakningar.

Vanliga frågor om vad är tremor

Vad är tremor?

Tremor är ofrivilliga, rytmiska skakningar i en eller flera kroppsdelar, oftast händerna. Det kan också förekomma i huvud, röst eller ben.

Vilka delar av kroppen drabbas oftast av tremor?

Tremor uppträder oftast i händerna och övre extremiteterna, men kan även påverka andra delar som huvud, röst och ben.

När bör jag söka vård för tremor?

Du bör söka vård om skakningarna påverkar din vardag, debuterar plötsligt eller om de kommer tillsammans med andra symtom som förlamning, svår huvudvärk eller förvirring.

Vad kan orsaka tremor?

Vanliga orsaker är essentiell tremor, stress, läkemedelsbiverkningar, parkinsons sjukdom, hypertyreos och alkoholabstinens.

Hur går utredningen till?

Utredningen börjar med anamnes och klinisk undersökning. Vid behov görs bilddiagnostik som MR och specialundersökningar som EMG för att utesluta allvarliga orsaker.

Kan tremor behandlas?

Ja, behandlingen beror på orsaken. Vid essentiell tremor kan avslappning, betablockerare och i svåra fall kirurgi vara aktuellt. Andra orsaker behandlas utifrån grundsjukdomen.

Vad är essentiell tremor?

Essentiell tremor är en ärftlig och oftast ofarlig form av tremor som främst drabbar händerna vid aktivitet och stress.

Används MR-undersökning vid utredning av tremor?

Ja, MR kan användas för att utesluta skador eller sjukdomar i hjärnan som kan orsaka tremor.