Magnetröntgen – Ett suveränt diagnostiskt hjälpmedel för tidig upptäckt
Magnetröntgen (MR) har utvecklats snabbt under de senaste åren och har gett nya och bättre möjligheter att undersöka kroppen. Magnetröntgen ger tvärsnittsbilder av kroppen och görs för att upptäcka sjukdomar, kartlägga skador och följa upp behandlingar. MR kallas ibland för undersökning med magnetkamera och benämns även magnetisk resonanstomografi (MR).
En magnetkamera kan ta bilder av nästan alla organ i kroppen. Med MR-kameran kan man läsa av hela kroppen eller undersöka delar av kroppen. MR-undersökningen är idealisk för tidig upptäckt av sjukdomstillstånd som kanske inte gett upphov till symtom. En MR-undersökning ger bästa möjliga insikt om din hälsa. Magnetröntgen skapar högupplösta bilder som kan visa små förändringar i vävnader och magnetkameran ger tydliga bilder av kroppens mjukdelar och ämnesomsättning. MR visualiserar även vätskeflöden som blodflöden och cerebrospinalvätska. Magnetkameran används ofta när man vill undvika strålning. MR ger mer detaljerade bilder av mjukdelar, nerver och leder.
Bilderna kan på ett tidigt stadium avslöja sjukdomar som demens, cancer, akut stroke, MS, epilepsi och andra förändringar, särskilt genom att undersöka hjärnans struktur och funktion. Ländrygg är den vanligaste MR-undersökningen där vanliga frågeställningar att söka efter är degenerativ ryggsjukdom, diskbråck och spinal stenos.
En stor fördel är också att artros kan upptäckas tidigare vilket i slutändan kan betyda en bättre behandling för patienten och att en hel del problem med lidande och värk undviks. MR ger en mer detaljrik beskrivning av mjukdelar och lämpar sig bättre för undersökning av hjärna, rygg och leder. Det är av stor vikt att olika förändringar upptäcks i tid och där har magnetkamera en viktig roll, vilket kan rädda livet på ett stort antal människor. En MR-undersökning är inte farlig och gör inte ont, men det kan kännas lite obehagligt att ligga stilla i magnetkameran.
Fördelar med MR jämfört med andra metoder
Vad är skillnaden mellan DT och MR?
Datortomografi (DT) eller CT Röntgen som det också heter, använder röntgenstrålar för att få fram bilden. MR använder sig inte av farlig joniserande strålning. Magnetkameran utnyttjar magnetfält och radiovågor. Därför kan du undersökas flera gånger utan att riskera att påverkas av strålning.
En skillnad är att MR-undersökningar ofta tar lång tid jämfört med CT-undersökningar, vanligtvis mellan 20 och 60 minuter.
Läkare skriver vanligtvis inte remiss till magnetkameraundersökning om andra metoder kan användas. Eftersom undersökningen kräver utrustning som inte finns på alla sjukhus och personalen måste vara specialutbildad.
CT är också billigare än MR och CT-maskiner är väldigt vanliga, de finns på många sjukhus .
Hur går en magnetkamera undersökning till?
Undersökningen brukar ta mellan 15 och 60 minuter.
Den vanligaste modellen av magnetkamera har ett undersöknings utrymme som ser ut som en tunnel med öppningar i båda ändarna. Tunneln är ungefär 150 centimeter lång, med en diameter på 60 till 80 centimeter. Vissa modeller är öppna även på sidorna och har kortare tunnlar. Det finns också små magnetkameror med svagare magnetfält som används för att undersöka ben och armar.
Det hörs ett ganska kraftigt knackande och surrande ljud när magnetkameran tar bilderna, så du får ha hörselskydd på under undersökningen. Du får ha på dig hörlurar som dämpar ljudet från magnetkameran. Man får även öronproppar under hörselskyddet om man är känslig för ljud. Om du vill kan du be om att få lyssna på musik när undersökningen pågår. Be personalen om hjälp så att hörselskyddet sitter på ordentligt innan undersökningen börjar. Var också beredd på att britsen vibrerar lätt under undersökningen
När du kommer till undersökningen kommer du att få byta om till en patientskjorta. Det är för att vanliga kläder kan innehålla metall i till exempel blixtlås eller knappar.
Du får ligga på en brits inuti en cirkelformad apparat. Undersökningen är inte obehaglig, men du måste ligga stilla, med stöd av kuddar. På grund av höga ljud från apparaturen får du ha hörlurar under undersökningen. Undersökningen går till så att du placeras i ett magnetfält samtidigt som radiosignaler skickas mot kroppen.
Magnetkameran tar under en vanlig undersökning ett stort antal bilder, cirka 100-500 med hög upplösning. Varje bildserie tar mellan några sekunder och upp till flera minuter. En bildserie är ett antal bilder som avbildar ett organ på ett visst sätt. Totalt brukar det ta runt 15-45 minuter. Undersökningen tar längre tid om du behöver kontrastmedel eller om extra detaljerade bilder måste tas. Oftast får du lämna sjukhuset så fort undersökningen är klar.
Förberedelser innan din undersökning
Innan du undersöks ska du tänka på detta
Du behöver vanligtvis inte förbereda dig på något särskilt sätt inför själva undersökningen, men det finns vissa undantag. Vid till exempel MR-buk- och MR-njurar kan du behöva låta bli att äta eller dricka i god tid, oftast 4-6 timmar innan undersökningen.
Ibland kan tarmen behöva fyllas med vätska. Det vanligaste sättet är att dricka en salt balanserad vätska som du får på röntgenavdelningen. Du kan även få ett läkemedel för att minska tarmrörelserna. På så sätt blir det mindre störningar på bilderna. Läkemedlet gör att du kan bli torr i munnen och få dimsyn under några timmar.
Starkt magnetfält drar till sig magnetisk metall
Eftersom magnetfältet drar till sig magnetisk metall måste magnetiska metallföremål låsas in i ett skåp innan undersökningen t ex smycken och mynt. Därför får heller inte rullstolar eller sjukhussängar finnas i rummet.
Vissa föremål som nycklar, bankkort, mobiltelefoner, klockor och hörapparater får du lämna utanför magnetrummet. Det beror på att magnetfältet kan förstöra dem på olika sätt. Till exempel kan informationen i bankkortet raderas och elektroniken i mobiltelefoner påverkas.
Undvik hårvax, smink eller liknande produkter om du ska undersöka halsen eller huvudet. De kan orsaka störningar på bilderna.
Piercingar ska plockas bort då metallen i dem kan värmas upp under undersökningen.
Ibland behövs kontrastmedel
Du kan behöva få så kallat kontrastmedel i samband med undersökningen. Det är alltid ansvarig läkare som bedömer om kontrast är relevant i undersöning. I många fall kan det vara när man har en tydlig frågeställning och söker efter något mer specifikt. Det är en vätska med ett ämne som gör att eventuella förändringar i kroppen syns tydligare när du undersöks. Den mängd kontrastmedel som behövs är liten, oftast motsvarande en matsked. Ibland behövs inget kontrastmedel, utan bilderna blir tydliga ändå.
Du kan få kontrastmedlet direkt i blodet. Venkatetern sätts fast med hjälp av en nål, som sedan tas bort.
Du kan få dricka kontrastmedel om du ska få magens organ undersökta. I så fall får du göra det mellan en och två timmar före själva undersökningen. Kontrastmedlet påverkar inte njurfunktionen.
Du kan få kontrastmedel i ändtarmen om du ska få organen i bäckenet undersökta.
Bättre möjligheter med ny teknik vid undersökning av barn
En MR-undersökning består av flera bildserier som vardera tar flera minuter att samla in. Det ställer höga krav på att patienten ligger still och är särskilt svårt för barn. Små barn upp till ungefär 6-års ålder behöver därför oftast lugnande läkemedel eller narkos.
Karolinska Universitetssjukhuset har utvecklat en ny teknik för bildtagning av hjärnan vid magnetkamera-undersökningar. Den nya tekniken går ut på att låta MR-kameran flera gånger per sekund informeras om den pågående huvudrörelsen, baserat på data från små extrabilder av huvudets fettvävnad. Med denna information kan bildplanens position och orientering hela tiden följa med huvudets rörelser.
Med hjälp av den nya tekniken behöver man inte längre söva barn som genomgår en MR-undersökning. Man låter barnen titta på film under MR-undersökningen vilket motiverar dem att ligga kvar, dock utan att vara stilla. På så sätt blir de lugnare och rör sig mindre.
Kontraindikationer – när MR inte är lämpligt
En MR-undersökning är en säker och effektiv metod för att undersöka kroppen, men det finns vissa tillfällen då undersökningen inte är lämplig. Om du har en pacemaker, vissa typer av implantat eller magnetiska metallföremål i kroppen, kan det starka magnetfältet och radiovågorna som används vid MR-undersökning påverka dessa föremål. Det kan i värsta fall leda till skador eller komplikationer. Därför är det mycket viktigt att du alltid informerar din läkare om eventuella metallföremål eller implantat innan undersökningen. Vissa implantat är godkända för MR, men det krävs en individuell bedömning inför varje undersökning. Läkaren avgör om MR är en säker undersökningsmetod för dig, eller om en annan typ av undersökning bör väljas. Tveka aldrig att fråga om du är osäker – det är alltid bättre att vara försiktig innan undersökningen påbörjas.
Klaustrofobi och MR-undersökning
För vissa patienter kan en MR-undersökning kännas utmanande på grund av klaustrofobi, alltså rädsla för trånga utrymmen. Magnetkameran är utformad som en tunnel, vilket kan upplevas som instängt för vissa. Om du vet med dig att du har klaustrofobi är det viktigt att du berättar detta för vårdpersonalen innan undersökningen. Då kan du få extra stöd, till exempel lugnande medicin, eller möjlighet att använda en mer öppen magnetkamera om det finns tillgängligt. Ibland kan det hjälpa att ha med sig någon som stöd, eller att lyssna på musik under undersökningen. Målet är att du ska känna dig trygg och kunna genomföra undersökningen på bästa sätt. Tveka inte att ta upp dina känslor innan undersökningen – det är viktigt att du får rätt hjälp.
S-Kreatinin, njurfunktion och MR
Vid vissa MR-undersökningar används kontrastmedel för att få ännu tydligare bilder av kroppens organ och vävnader. Innan undersökningen är det viktigt att kontrollera att dina njurar fungerar som de ska, eftersom kontrastmedlet kan påverka njurarna. Därför tas ofta ett blodprov, så kallat S-Kreatinin, för att mäta njurfunktionen. Om du är över 70 år, har känd njursjukdom eller tidigare haft problem med njurarna, ska du alltid ha ett aktuellt S-Kreatinin-värde innan undersökningen. Detta är en viktig säkerhetsåtgärd för att minimera risken för biverkningar och för att du ska kunna genomgå MR-undersökningen på ett tryggt sätt. Informera alltid vårdpersonalen om du har några njurproblem eller om du tar läkemedel som kan påverka njurarna.
Graviditet och amning vid MR-undersökning
Om du är gravid eller ammar är det viktigt att informera läkaren innan en MR-undersökning. Magnetfältet och radiovågorna som används vid MR har inte visat sig vara skadliga för foster eller spädbarn, men man är ändå extra försiktig vid graviditet. Kontrastmedel ska undvikas under graviditet om det inte är absolut nödvändigt, eftersom det kan passera över till fostret. Om du ammar och behöver kontrastmedel vid undersökningen, kan du behöva göra ett kort uppehåll i amningen enligt läkarens rekommendationer. Det är alltid viktigt att diskutera din situation med läkaren innan undersökningen, så att du får rätt information och trygghet inför din MR-undersökning.
Prata med din lokala läkare eller 1177.se för mer rådgivning.
Inga kända biverkningar
Det finns idag inga kända biverkningar av MR. Undersökningen medför inte någon röntgenstrålning eller annan joniserande strålning. Du kan därför undersökas med MR många gånger utan att det påverkar dig.
Man kan behöva vara försiktig med att använda kontrastmedel vid upprepade tillfällen eftersom medlet kan ansamlas i vissa organ.
Medvetenheten om det här är idag stor och riskerna bedöms som låga. Doserna av ämnet har numera sänkts avsevärt.
Resultat och uppföljning efter din MR-undersökning
När undersökningen är klar analyserar läkaren de bilder som tagits av kroppen. Det kan ta några dagar eller ibland upp till ett par veckor innan du får svar på din MR-undersökning. Svaret skickas till den läkare som beställt undersökningen, och du får information om resultatet antingen via telefon, brev eller vid ett uppföljningsbesök. Om bilderna visar något som behöver utredas vidare, kan du bli kallad till ytterligare undersökningar eller behandling. Det är viktigt att du följer de instruktioner och rekommendationer du får efter undersökningen, för att säkerställa bästa möjliga vård. Om du har frågor eller känner oro efter att du fått ditt svar, ska du alltid kontakta din läkare eller sjukvårdspersonal för att få råd och stöd.
Vanliga frågor om magnetröntgen (MR)
Vad är magnetröntgen?Magnetröntgen, även kallad MR eller magnetisk resonanstomografi, är en undersökning med magnetkamera som använder ett starkt magnetfält och radiovågor för att skapa detaljerade bilder av kroppens mjukdelar utan att använda röntgenstrålning.
Hur går en MR-undersökning till?Du ligger på en brits som förs in i en tunnel i magnetkameran. Under undersökningen måste du ligga helt stilla medan bilderna tas, vilket kan ta mellan 15 och 45 minuter. Oftast får du hörselskydd på grund av höga ljud från maskinen.
Behöver jag förbereda mig inför en MR-undersökning?I de flesta fall krävs inga speciella förberedelser. Vid vissa undersökningar kan du behöva fasta eller dricka kontrastvätska. Det är viktigt att du informerar personalen om eventuell metall i kroppen innan undersökningen.
Kan alla göra en MR-undersökning?Personer med vissa metallimplantat, pacemaker eller metall i kroppen kan inte undersökas med MR på grund av det starka magnetfältet. Pacemaker utgör en kontraindikation för magnetröntgen eftersom magnetfältet kan påverka dess funktion. Informera alltid vårdpersonalen om du har implantat eller misstänker metall i kroppen.
Är undersökningen smärtsam eller farlig?MR-undersökningen är smärtfri och inte farlig. Den använder inte röntgenstrålning och har inga kända biverkningar. Vissa kan uppleva obehag av att ligga stilla i den trånga tunneln. MR kan också upplevas som trångt och högljutt, vilket kan orsaka obehag för vissa patienter.
Varför används kontrastmedel vid vissa MR-undersökningar?Kontrastmedel kan användas för att förbättra bildkvaliteten och göra det lättare att upptäcka förändringar i kroppen. Det ges oftast via en venkateter eller som vätska att dricka, beroende på vilken del av kroppen som undersöks.
När får jag svar på min MR-undersökning?Svarstiden varierar, men oftast får du resultatet inom en till två veckor. Svaret skickas till den läkare som beställt undersökningen, och du kan få det via telefon, brev eller vid ett läkarbesök.
Kan jag använda min mobiltelefon eller ha med mig metallföremål under undersökningen?Nej, starka magnetfältet kan förstöra elektroniska enheter och dra till sig metallföremål. Du måste lämna smycken, mobiltelefon, nycklar och andra metallföremål utanför undersökningsrummet.
Vad händer om jag är klaustrofobisk?Informera personalen i förväg. Vissa sjukhus kan erbjuda lugnande medicin eller använda öppna magnetkameror för att minska obehaget. Patienter med svår klaustrofobi kan ha svårt att genomgå MR-undersökningen.
Hur kan jag boka en MR undersökning?
Du kan boka en privat MR undersökning här: https://magnetlabbet.se/
