Yrsel och balansproblem – orsaker, utredning och behandling

Inledning: Vad menas med yrsel och balansproblem?

Yrsel och balansproblem uppstår när hjärnan får motstridiga signaler från de sensoriska system som hjälper oss att hålla balansen. Balanssystemet bygger på ett samspel mellan flera sinnen, där synen, innerörats balansorgan och känseln i leder och muskler samverkar för att vi ska kunna hålla balansen. Störningar i synen kan till exempel påverka balanssystemet och leda till ökad risk för yrsel och ostadighet. Det kan ge en känsla av att vara snurrig, ostadig eller som att golvet rör sig under en.

Det finns olika typer av yrselupplevelser. Snurryrsel, även kallat vertigo, innebär en tydlig rotationskänsla där antingen rummet eller kroppen verkar snurra – ofta märks detta vid huvudrörelser i sängen. Ostadighetskänsla är mer diffus och beskrivs ibland som att gå på en båt eller att huvudet känns lätt och tomt, utan egentlig rotation. Svimningskänsla är en kortvarig dimning eller tomhet i huvudet som ofta kommer vid snabb uppresning.

Symtomen är vanligt hos äldre. Upp till 30–40 procent av personer över 60 år upplever återkommande balansproblem med ökad fallrisk. Ett exempel på sjukdomar som kan orsaka yrsel och balansproblem är stroke eller Parkinsons sjukdom, som båda är neurologiska sjukdomar, samt hjärt-kärlsjukdomar som kan påverka blodflödet till hjärnan. Det är viktigt att förstå att denna text fokuserar på symtomet yrsel och balansproblem som sådant – inte en fullständig genomgång av alla neurologiska eller hjärt-kärlsjukdomar.

Symtom: hur känns yrsel och balansproblem i vardagen?

Yrsel och balansproblem kan upplevas mycket olika från person till person. För vissa är det korta, intensiva episoder medan andra upplever en konstant ostadighet som påverkar vardagen.

Konkreta upplevelser som många beskriver:

• Känsla av att rummet snurrar vid lägesändring, exempelvis när man lägger sig ner i sängen eller böjer sig framåt
• Svårt att hålla balansen vid gång i trappor eller på ojämnt underlag
• Känsla av att “gå på båt” eller att huvudet är lätt och tomt
• Behov av att gripa efter stöd för att inte falla

Vardagssituationer där besvären ofta märks är när man ska resa sig ur sängen på morgonen, vända sig hastigt mot någon, stå i kö i en butik med mycket folk, gå i dåligt upplysta trappor eller till exempel när man böjer sig ner för att knyta skorna. För att minska risken för att tappa balansen i dessa situationer kan man göra små förändringar, som att resa sig långsamt eller använda stöd vid behov.

Att resa sig snabbt kan därför ofta utlösa besvär eftersom kroppen inte hinner anpassa blodtryck och balanssystem till den nya positionen.

Balanssystemet fungerar genom samarbete mellan flera delar: balansorganen i innerörat registrerar rörelser och tyngdkraft, ögonen ger visuell information, och känsel från fötter och muskler signalerar kroppens position. Hjärnan samordnar alla dessa signaler. När någon del störs uppstår en sensorisk konflikt som ger yrsel. Ofta följs yrseln av andra symtom som tas upp i nästa avsnitt.

Andra symtom som kan förekomma samtidigt med yrsel och balansproblem

Att kartlägga vilka symtom som förekommer samtidigt hjälper läkaren att förstå orsaken till yrsel och balansproblem.

Vanliga följesymtom inkluderar:

• Illamående och ibland kräkningar, särskilt vid snurryrsel
• Huvudvärk vid migränrelaterad yrsel, ofta med ljus- och ljudkänslighet
  • Läs mer om migrän i denna artikel
• Öronsus (tinnitus), lockkänsla och nedsatt hörsel vid inneröresjukdomar som Ménières sjukdom
• Tryckkänsla över bröstet, hjärtklappning eller andfåddhet vid hjärt-kärlorsaker
• Domningar, svaghet eller talsvårigheter vid påverkan i hjärnan

Många upplever också sekundära besvär som trötthet, koncentrationssvårigheter och oro på grund av långvariga balansproblem. Hjärnan arbetar hårdare för att kompensera, vilket ger mental utmattning.

Ångest och panikattacker kan både ge och förstärka känslan av yrsel. Stress orsakar ofta muskelspänning i nacke och hyperventilation, vilket leder till obalans. Särskilt i folksamlingar eller affärer kan detta trigga en ond cirkel där oron förvärrar symtomen. Studier visar att 20–30 procent av patienter med kronisk yrsel har samtidig ångeststörning.

Varför kan en MR-undersökning behövas vid yrsel och balansproblem?

En magnetkameraundersökning (MR) kan vara nödvändig för att undersöka orsaken till yrsel och balansproblem när andra undersökningar inte ger tydliga svar. MR ger detaljerade bilder av hjärnan och innerörat och kan upptäcka förändringar som tumörer, inflammationer eller skador i balansorganen eller nervsystemet. Denna undersökning är icke-invasiv och fri från strålning. För mer information om MR-undersökning av hjärnan, se Magnetlabbet.

När yrsel och balansproblem kan vara tecken på allvarlig sjukdom

De flesta fall av yrsel och balansproblem beror på godartade orsaker, men det finns situationer där snabb medicinsk bedömning är viktig.

Ring 112 omedelbart vid:

• Plötslig svår yrsel som kommer inom sekunder till minuter tillsammans med sluddrigt tal, ansiktsförlamning, svaghet eller domningar i arm eller ben – detta kan vara tecken på stroke
• Yrsel med plötslig svår huvudvärk som man aldrig känt tidigare
• Yrsel i kombination med bröstsmärta, andnöd, kraftig hjärtklappning eller svimning

Kontakta vårdcentral eller jourmottagning snarast vid:

• Nytillkommen yrsel och balansproblem som inte går över på några dagar
• Täta attacker av yrsel med nedsatt hörsel eller öronsus på ena örat
• Upprepade fall eller nästan-fall, särskilt hos äldre där risken för skador ökar betydligt

Barn med plötsliga återkommande yrselattacker utan tydlig förklaring bör bedömas av läkare för att utesluta neurologisk orsak.

Det är viktigt att komma ihåg att över 90 procent av alla yrselfall inte är livshotande. Däremot bör symtomen alltid bedömas för att hitta rätt behandling och utesluta allvarliga orsaker.

Du kan även kontakta 1177.se för mer rådgivning.

Vanliga orsaker till yrsel och balansproblem

Orsakerna till yrsel och balansproblem finns ofta i balansorganet i innerörat, men cirkulation, nerver, syn, läkemedel och olika sjukdomar, såsom neurologiska eller kardiovaskulära sjukdomar, spelar också stor roll. Det vestibulära systemet i innerörat är avgörande för att skicka signaler till hjärnan om kroppens position och rörelse i förhållande till gravitationen.

Godartad lägesyrsel (benign lägesyrsel, kristallsjuka) är den vanligaste orsaken och svarar för 20–30 procent av alla yrselbesök. Små kalkkristaller har hamnat fel i innerörat och utlöser kort, intensiv yrsel vid vändning i säng, när man böjer sig ned eller tittar upp. Attackerna varar vanligtvis 5–30 sekunder. En svensk studie visar att var tionde person över 75 år drabbas av kristallsjuka, även kallad benign lägesyrsel, vilket gör det till en vanlig balansrubbning bland äldre. Diagnosen benign lägesyrsel ställs ofta genom Dix-Hallpikes test, där man observerar ögonrörelser vid lägesändringar. Epleys manöver är en effektiv metod för att behandla kristaller i innerörat genom specifika huvudrörelser.

Vestibularisneurit är en virusorsakad inflammation i balansnerven som ger plötslig kraftig snurryrsel under timmar till dagar, ofta med illamående men utan hörselpåverkan.

Ménières sjukdom kännetecknas av återkommande anfall av yrsel, tinnitus och hörselnedsättning. Yrselattackerna varar 20 minuter till flera timmar, oftast med öronsus och tryckkänsla på ena örat samt svängande hörsel. Sjukdomen påverkar cirka 0,2 procent av befolkningen.

Migränrelaterad yrsel (vestibulär migrän) ger yrsel i samband med eller istället för huvudvärk, ofta med ljus- och ljudkänslighet.

Blodtrycksförändringar vid snabb uppresning från stol eller säng (ortostatism) ger kortvarig svimningskänsla och ostadighet. Detta är vanligt hos 5–30 procent av äldre. Läkemedel mot högt blodtryck och hjärtsjukdom kan orsaka tillfälligt lågt blodtryck och yrsel när man reser sig upp.

Läkemedelsbiverkningar från exempelvis blodtrycksmediciner, sömnmedel, lugnande medicin och vissa antidepressiva kan ge yrsel, särskilt hos äldre med flera läkemedel. Äldre personer har en ökad känslighet för läkemedelsbiverkningar, vilket kan leda till yrsel, och ju fler läkemedel en äldre person använder, desto större är risken för att uppleva yrsel.

Åldersrelaterad multisensorisk svikt innebär att nedsatt funktion i balansorgan, syn och känsel i fötter tillsammans ger långvarig ostadighet och ökad fallrisk.

Alkohol och droger kan påverka hur snabbt nervsignaler från kroppens olika delar når musklerna, vilket kan leda till ostadighet och yrsel.

Mer sällsynta orsaker kan vara godartad tumör på balansnerven (vestibularisschwannom) eller annan neurologisk sjukdom. Orsaksutredningen avgör om bilddiagnostik som MR behövs.

Att provocera fram lätt yrsel genom träning kan hjälpa hjärnan att kompensera för störningar.

Så går utredningen av yrsel och balansproblem vanligtvis till

Första steget är ofta besök på vårdcentral. Vid kraftiga symtom eller misstanke om allvarlig orsak kan akutmottagning bli aktuellt.

Anamnes (sjukdomsberättelse) är central. Läkaren frågar om:

• När och hur yrseln började – plötsligt eller smygande
• Hur länge attackerna varar – sekunder, minuter, timmar eller konstant
• Vad som utlöser symtomen – lägesändring, stress, vila, fysisk ansträngning
• Andra symtom som hörselpåverkan, huvudvärk, hjärtklappning, synrubbningar, domningar
• Aktuell medicinlista inklusive receptfria läkemedel och naturläkemedel

Klinisk undersökning omfattar:

• Balans och gång – gå rakt fram, tandemmarsch, stå med fötterna ihop och ibland med slutna ögon
• Ögonrörelser och nystagmus – ögonens ofrivilliga ryckningar som ger information om var störningen sitter
• Blodtryck i liggande och stående, hjärta och neurologisk funktion

Vid tydlig misstanke om kristallsjuka gör läkaren enkla lägesprovokationer, såsom Dix-Hallpike-test, för att se om yrseln utlöses vid specifika huvudpositioner. Ett exempel är när patienten snabbt lägger sig bakåt med huvudet vridet åt sidan, vilket kan framkalla typiska symtom och hjälpa till att ställa diagnos.

Utifrån denna bedömning avgör läkaren om patienten ska remitteras vidare till öron-näsa-hals-specialist, neurolog, fysioterapeut vid ett yrselcenter, eller annan vårdnivå.

Undersökningar som kan göras vid yrsel och balansproblem

Alla behöver inte avancerade undersökningar. Valet styrs av symtombild och läkarens misstanke. Ofta löses 50–70 procent av fall med basutredning.

Vanliga basundersökningar:

• Blodprover för att kontrollera blodvärde, sköldkörtelvärden, blodsocker, B12 och elektrolyter
• EKG vid misstanke om hjärtarytmi eller blodtrycksproblem
• Hörseltest (audiogram) vid misstänkt inneröresjukdom eller tumör på balansnerven

Balansspecifika tester:

• Lägesprovokationstester för kristallsjuka (Dix-Hallpike och sidolägestest)
• Videonystagmoskopi eller Frenzelglasögon för att bättre se ögonrörelser
• Gång- och balanstester hos fysioterapeut för att bedöma fallrisk

Bilddiagnostik används ibland:

• Datortomografi (CT) av hjärnan görs akut vid misstanke om stroke eller blödning
• Magnetkameraundersökning (MR) av hjärna och ibland hörselgångar vid långvarig eller oförklarad yrsel, misstanke om tumör på balansnerven, multipel skleros eller annan neurologisk sjukdom

MR är en icke-invasiv undersökning utan strålning. Den tar längre tid än CT och kan låta högt, men ger detaljerad information som kan utesluta allvarliga orsaker.

Undersökningarna syftar till att avgöra om yrsel och balansproblem beror på något behandlingsbart så att rätt åtgärder kan planeras.

Vill du veta mer om vår MR-hjärna undersökning? – Läs mer här

Behandling och egenvård vid yrsel och balansproblem

Behandlingen beror alltid på orsaken. Målet är att minska symtom, förbättra balansen och förebygga fall.

Medicinska behandlingar:

• Manöverbehandling vid kristallsjuka (Epley-manöver) flyttar tillbaka kristallerna genom specifika huvud- och kroppspositioner. Framgångsfrekvensen är 80–90 procent redan vid första behandlingen.
• Kortvarig läkemedelsbehandling mot illamående vid kraftig akut yrsel, exempelvis vid vestibularisneurit. Dessa ska inte användas långvarigt då de hämmar hjärnans kompensation.
• Vätskedrivande läkemedel och saltreducerad kost vid Ménières sjukdom enligt ordination.
• Justering eller byte av läkemedel som ger yrsel som biverkan.

Fysisk träning och rehabilitering:

• Vestibulär rehabilitering hos fysioterapeut med ögon- och huvudrörelseövningar hjälper hjärnan att vänja sig vid störda signaler. Generellt rekommenderas aktivitet framför vila vid yrsel, eftersom det hjälper hjärnan att anpassa sig.
• Balansträning och muskelstärkande övningar för ben och bål, särskilt hos äldre – studier visar att Tai Chi minskar fall med upp till 50 procent. Balansrehabilitering är särskilt viktig för att förbättra funktionen hos personer med multisensorisk yrsel, och det finns starkt vetenskapligt stöd för denna metod.
• Individuellt anpassade program som utmanar balansen successivt är avgörande, eftersom all balansträning inte passar alla. Allt eftersom programmet fortskrider blir uppgifterna svårare och bör anpassas efter varje persons unika behov, då olika personer kan svara olika på samma typ av träning.

Egenvårdsråd:

• Res dig långsamt från säng eller stol för att minska blodtrycksfall
• Undvik plötsliga rörelser när yrseln är som värst, men var så fysiskt aktiv som möjligt på sikt
• Minska alkoholintag och var försiktig med nya läkemedel
• Följ läkarens ordinationer noggrant

Med rätt diagnos, behandling och träning förbättras de flesta med yrsel och balansproblem tydligt. Även om processen ibland tar tid visar prognosen att 70 procent blir bättre inom 3–6 månader. Kontakta din vårdcentral om du upplever återkommande yrsel för att få en individuell bedömning och rätt hjälp.

Vanliga frågor om yrsel och balansproblem

Vad är skillnaden mellan yrsel och balansproblem?
Yrsel är en känsla av att rummet snurrar eller att man själv snurrar, medan balansproblem innebär svårigheter att hålla balansen och kan kännas som ostadighet eller svajighet.

När bör jag söka vård för yrsel och balansproblem?
Sök vård om yrseln är plötslig och svår, om den kommer tillsammans med andra symtom som svaghet, domningar, tal- eller synsvårigheter, eller om du ofta faller eller nästan faller.

Kan läkemedel orsaka yrsel?
Ja, många läkemedel, särskilt blodtrycksmediciner, lugnande medel och vissa antidepressiva, kan ge yrsel som biverkan, särskilt hos äldre.

Vad är godartad lägesyrsel (kristallsjuka)?
Det är en vanlig orsak till yrsel där små kristaller i innerörat hamnat fel och orsakar korta yrselattacker vid huvudrörelser. Den kan behandlas effektivt med särskilda huvudmanövrar.

Hur fungerar en MR-undersökning vid yrsel?
MR ger detaljerade bilder av hjärnan och innerörat och används för att utesluta allvarliga orsaker till yrsel, som tumörer eller inflammationer.

Kan träning hjälpa vid yrsel och balansproblem?
Ja, balansträning och vestibulär rehabilitering är bra sätt att stärka balanssystemet och minska yrsel, särskilt vid multisensorisk svikt hos äldre.

Varför blir äldre personer oftare yrselbenägna?
Med åldern försämras funktion i balansorgan, syn och känsel, vilket kan leda till störningar i balanssystemet och ökad yrselkänslighet.

Kan stress och ångest påverka yrsel?
Ja, stress och ångest kan öka känsligheten för balansstörningar och förstärka yrselupplevelsen.