Njursten är en vanlig och smärtsam åkomma som kan drabba människor i alla åldrar. Det är viktigt att känna till symtomen och behandlingsalternativen. Njurstenar kan ge symtom som kommer plötsligt och gör väldigt ont.
Symtomen på njurstenar inkluderar:
- Intensiv smärta i sidan eller ryggen, ofta kallad njurstensanfall, som kan göra mycket ont
- Smärta som strålar ut mot ljumsken eller nedre delen av buken
- Blod i urinen samt urin som är röd, rosa eller brun
- Frekvent och smärtsam urinering samt tätare urinträngningar men små mängder urin
- Brännande känsla vid urinering
- Illamående och kräkningar
- Svettningar, yrsel samt feber och frossa vid infektion
Om du upplever något av dessa symtom behöver du söka vård för korrekt diagnos och behandling, särskilt om du har hög feber eller svår smärta.
Behandlingen beror på stenens storlek, plats samt symtomens svårighetsgrad. Mindre stenar kommer oftast ut av sig själva med hjälp av att dricka mycket vätska, minst två liter per dag, och smärtstillande läkemedel i första hand. Det är även viktigt att dricka mycket vätska varje dag för att förebygga njursten. För smärtlindring vid njursten rekommenderas receptfria läkemedel som diklofenak och paracetamol. Större stenar kan kräva medicinsk behandling. Vanliga alternativ är:
- Smärtstillande läkemedel, exempelvis diklofenak eller paracetamol
- Extrakorporal stötvågslitotripsy (ESWL) för att krossa sten
- Kirurgiskt avlägsnande, såsom titthålsoperation för att ta bort njurstenar som inte kan krossas, eller ureteroskopi
- Antibiotikabehandling vid samtidig infektion
Vad är njursten?
Njurstenar är fasta kristaller som bildas i njurarna när vissa ämnen i urinen klumpar ihop sig och bildar en sten. Njursten, eller urolitiasis, uppstår när kristaller i urinen klumpar ihop sig och bildar stenar i njurarna. Storleken på en sten kan variera från små sandkorn till flera centimeter. Njurstenar bildas när koncentrationen av olika ämnen i urinen, såsom kalcium, oxalat samt urinsyra, blir för hög eller när balansen mellan dessa ämnen rubbas. Det vanligaste ämnet som kan bilda njursten är kalcium, så kallat kalciumsalt. Även andra ämnen kan bidra till stenbildning. Det finns en ökad risk för njursten vid vissa tillstånd och livsstilsfaktorer. Njursten är en relativt vanlig sjukdom som drabbar mellan 10 och 15 procent av befolkningen.
Symtom på njursten
Symtomen vid njursten kommer ofta plötsligt och gör väldigt ont. Njurstenar kan orsaka kraftig smärta om de fastnar i urinledaren och försvårar eller blockerar urinflödet. Symtomen beror på stenens storlek och placering samt om flera njurstenar förekommer samtidigt. Vanligt är intensiv smärta i sidan eller ryggen, ofta kallad njurkolik eller njurstensanfall, och det kan göra mycket ont. Smärtan kan stråla ut mot magen eller ljumsken. Andra symtom är blod i urinen, frekventa urinträngningar, en brännande känsla vid urinering, illamående samt ibland feber vid infektion. Smärtorna kommer ofta i vågor. Det finns även risk för komplikationer som infektion eller njurbäckeninflammation om stenen blockerar urinflödet.
Det är också vanligt att njurstenar inte ger några symtom alls och upptäcks av en slump vid undersökningar för andra besvär. Om du har haft njursten tidigare och känner igen symtomen kan du ibland lindra smärtan med smärtstillande läkemedel innan du söker vård.
Behandlingsalternativ och smärtstillande läkemedel
Mindre stenar, oftast under 5-7 millimeter, brukar komma ut av sig själva efter några veckor när du kissar. För att underlätta kan patienten dricka mycket vätska, minst två liter per dag, och ta smärtstillande medel i första hand. Om en sten fastnar ner i urinledaren kan det blockera urinflödet och ge svår smärta. Större stenar eller flera njurstenar kan behöva behandling hos läkare eller på sjukhus, till exempel:
- Stötvågsbehandling (ESWL) som krossar stenen i mindre bitar så att den kan passera lättare
- Titthålsoperation eller ureteroskopi där stenen tas bort med hjälp av instrument
- Antibiotikabehandling vid samtidig infektion i njurbäckenet
- Även laserbehandling kan användas för att ta bort sten samt andra avancerade metoder vid komplicerade fall
Röntgenundersökningar används för att se om njurstenen finns kvar eller har kommit ut.
I vissa fall kan du behöva vårdas på sjukhus för smärtlindring och behandling. Om smärtan inte går över, eller du har feber, behöver du oftast läggas in på sjukhus.
Diagnos och utredning
Vid misstanke om njursten undersöks du hos läkare genom att denne känner på magen och området kring njurarna för att bedöma smärta. Röntgen, ultraljud eller datortomografi används för att se stenens storlek samt placering. Blod- och urinprov tas hos läkaren för att kontrollera njurarnas funktion, om infektion finns samt för att analysera urinens sammansättning. Urinprovet är viktigt för att upptäcka eventuella avvikelser som kan öka risken för njursten.
Efter att stenen passerat eller behandlats är det vanligt att du får en remiss till urologmottagning för uppföljning. Vid uppföljningen görs även en utredning för att säkerställa att stenen är borta samt för att bedöma risken för nya stenar. Utredningen kan innefatta analys av stenen, prover för att bedöma saltbalansen i urinen samt andra blodprover. Detta är viktigt för att minska risken för nya stenar och för att upptäcka eventuella bakomliggande orsaker.
Kom ihåg att alltid kolla med läkare för korrekt diagnos. Kolla även med 1177 för mer information.
Orsaker och riskfaktorer
Njurstenar bildas när koncentrationen av ämnen som kalcium, oxalat, urinsyra eller cystin i urinen är för hög och balansen rubbas. Detta ökar risken för att flera njurstenar ska bildas. Det kan bero på:
- Otillräckligt vätskeintag som gör urinen koncentrerad, vilket ökar risken för stenbildning
- Kost med högt intag av salt, socker samt animaliskt protein, vilket även ökar risken för njurstenar
- Ärftlighet – om du har nära släktingar som haft njurstenar
- Sjukdomar som påverkar ämnesomsättningen, till exempel Crohns sjukdom samt överaktiv bisköldkörtel
- Infektioner i urinvägarna, vilket även kan öka risken
- Övervikt ökar risken för njurstenar
Du behöver även tänka på att en kost med mindre socker, salt och protein kan hjälpa till att förebygga njursten.
Förebyggande åtgärder
För att minska risken att få njursten behöver du:
- Dricka minst två liter vätska per dag för att späda ut urinen och minska risken för att kristaller bildas
- Undvika överdrivet intag av salt, socker, animaliskt protein samt oxalatrika livsmedel som spenat, rabarber och choklad
- Hålla en balanserad kost samt undvika övervikt
- Tömma blåsan regelbundet
Det är även viktigt att dricka tillräckligt med vatten för att späda ut urinen och därmed minska risken för kristaller. Andra förebyggande åtgärder kan även inkludera att minska intaget av vissa livsmedel samt att vara uppmärksam på kroppens signaler.
I vissa fall kan läkemedel behövas i förebyggande syfte för att minska risken för nya stenar.
Komplikationer
Om njursten inte behandlas i tid kan det leda till flera allvarliga komplikationer. En vanlig komplikation är att stenen orsakar en infektion i njurbäckenet, vilket kan ge feber, frossa och smärta i nedre delen av ryggen. I vissa fall kan stenen blockera urinflödet, vilket gör att urinen inte kan passera som den ska. Detta kan leda till att trycket i njuren ökar och i värsta fall orsaka njurskada eller njursvikt. Det är därför viktigt att söka vård om du får feber, kraftig smärta eller andra tecken på infektion. Komplikationer som dessa kräver ofta snabb behandling för att undvika bestående skador på njurarna och för att lindra smärtan. I vissa fall kan det också bli aktuellt med sjukhusvård för att få rätt vård och behandling.
När ska jag sök vård?
Självhjälp
För att minska risken för njursten och lindra lindriga besvär finns det flera saker du kan göra själv. Drick minst två liter vatten per dag för att späda ut urinen och minska risken för att stenar bildas. En balanserad kost med lågt innehåll av animaliskt protein, salt och socker är också viktig för att minska risken. Försök att undvika stora mängder oxalatrika livsmedel, som spenat och rödbeta, eftersom dessa kan öka risken för njursten. Om du har haft njursten tidigare, är det extra viktigt att fortsätta med dessa vanor för att minska risken för återkommande besvär. Vid lindrig smärta kan du använda smärtstillande läkemedel, som ibuprofen eller paracetamol, för att lindra symtomen. Kom ihåg att självhjälp inte ersätter professionell vård – om du misstänker att du har njursten, eller om besvären förvärras, bör du alltid söka vård för att få rätt diagnos och behandling.
Viktiga punkter om njursten
- Njurstenar bildas när kristaller i urinen klumpar ihop sig.
- Njurstenar kan antingen stanna kvar i njuren eller fastna som en sten någonstans på vägen mellan njure och blåsa, vilket kan blockera urinflödet samt orsaka komplikationer.
- Stenarna kan vara små eller större stenar som fastnar i urinvägarna och medföra risk för infektion, njurbäckeninflammation samt andra komplikationer.
- Symtomen inkluderar intensiv smärta, blod i urinen, illamående och ibland feber vid infektion. Även svårigheter att kissa kan förekomma.
- Behandling kan vara vätska, smärtstillande läkemedel i första hand, och i vissa fall ESWL, kirurgi eller antibiotika.
- Du behöver söka vård akut vid svår smärta, feber eller svårigheter att kissa.
Sammanfattning
Njursten kan orsaka kraftig smärta och andra besvär. Det är viktigt att känna igen symtomen och söka vård när man behöver rätt diagnos och behandling. Förebyggande åtgärder som att dricka mycket vätska varje dag är viktiga eftersom det hjälper till att späda ut urin och minska risken för att stenar bildas. Det är även bra att äta en balanserad kost samt undvika riskfaktorer för att minska risk för återfall.
Vanliga frågor om njursten
Vad är njursten?
Njursten är hårda kristaller som bildas i njurarna när ämnen i urinen, som kalcium och oxalat, klumpar ihop sig och bildar stenar.
Vilka symtom kan jag få vid njursten?
Vanliga symtom är intensiv smärta i sidan eller ryggen, smärta som strålar mot ljumsken, blod i urinen, täta urinträngningar, brännande känsla vid urinering, illamående och ibland feber vid infektion.
Hur behandlas njursten?
Mindre stenar kan komma ut av sig själva med hjälp av ökat vätskeintag och smärtstillande läkemedel. Större stenar kan behöva behandling med stötvågsbehandling, operation eller antibiotika vid infektion.
När ska jag söka vård för njursten?
Sök vård om du har svår smärta, feber, blod i urinen eller problem att kissa. Vid feber och smärta bör du söka akut vård.
Kan jag förebygga njursten?
Ja, genom att dricka minst två liter vätska per dag, äta en balanserad kost med mindre salt, socker och animaliskt protein, samt undvika oxalatrika livsmedel kan du minska risken för njursten.
Är njursten ärftligt?
Ja, njursten kan vara ärftligt, och om du har nära släktingar som haft njursten har du ökad risk att själv utveckla det.
Kan njursten orsaka komplikationer?
Om njursten blockerar urinflödet kan det leda till infektion, njurbäckeninflammation eller njurskada. Det är därför viktigt att söka vård vid allvarliga symtom.
Hur bokar jag en undersökning?
Du kan Boka direkt via vår hemsida och betala med Klarna (kort, Swish eller faktura)
Fyll i vårt formulär så kontaktar vi dig inom 24 timmar
