Sköldkörtelns roll i ämnesomsättningen.
Sköldkörteln spelar en avgörande roll i regleringen av kroppens ämnesomsättning. Genom att producera sköldkörtelhormoner påverkar den hur snabbt eller långsamt kroppens celler arbetar. Denna process har en direkt inverkan på energinivåer, viktreglering och till och med humör. Förståelsen av sköldkörtelns funktion är avgörande för att hantera eventuella obalanser och sjukdomar som kan påverka ämnesomsättningen. I denna introduktion kommer vi att utforska hur sköldkörteln påverkar ämnesomsättningen och vilka faktorer som kan bidra till dess dysfunktion.
Ämnesomsättning
Ämnesomsättning är kroppens sätt att omvandla näring till energi. Sköldkörteln spelar en viktig roll för ämnesomsättningen genom att producera hormonerna tyroxin och trijodotyronin, även kallade T4 och T3. Dessa hormoner påverkar nästan alla kroppens funktioner, med den viktigaste funktionen att styra ämnesomsättningen.
Vid hypertyreos producerar sköldkörteln för mycket hormon, vilket ökar kroppens ämnesomsättning och kräver att alla organ och celler arbetar mer. Detta kan leda till symtom som inre oro, stresskänsla, hjärtklappning, svettningar och viktnedgång. Å andra sidan kan hypotyreos, som uppstår vid för lite produktion av sköldkörtelhormoner, leda till låg ämnesomsättning och symtom som trötthet, viktuppgång, torr hud och minskad sexlust. Det är viktigt att uppmärksamma sköldkörtelns funktion och dess påverkan på kroppen för att kunna identifiera och behandla eventuella problem i tid.
Symtom på låg ämnesomsättning
Sköldkörteln spelar en viktig roll för kropp och hälsa. Ungefär 500 000 personer i Sverige är drabbade av sköldkörtelproblem idag. Konsekvenserna kan handla om allt från mildare besvär till allvarliga tillstånd. Om sköldkörteln inte skapar tillräckligt med hormoner leder det till att ämnesomsättningen blir lägre. Hypotyreos betyder att ämnesomsättning är låg på grund av brist på sköldkörtelhormon T3 och T4. En låg ämnesomsättning innebär att det finns för låga nivåer av sköldkörtelhormoner i blodet. Tillståndet utvecklas gradvis och leder till utmattning och trötthet.
Vid hypotyreos har du oftast flera av följande symtom:
– torr hud – trötthet och brist på energi
– långsam viktuppgång
– för lite jod
– lågt intag av jod i kosten är den vanligaste orsaken till hypotyreos i stora delar av världen, men inte i Sverige.
Om du har mycket låga halter av sköldkörtelhormon under en längre tid kan du få en låg puls, låg kroppstemperatur och bli omtöcknad. Då kan du behöva vård på sjukhus. Det är väldigt ovanligt att detta sker, eftersom symtomen märks av allt eftersom och de allra flesta söker vård i god tid. Du blir bättre med behandling.
Ibland växer sköldkörteln och blir större vid hypotyreos. Det kallas förstruma. Sköldkörteln sitter på framsidan av luftstrupen, under struphuvudet. Därför kan du känna ett ökat tryck mot halsen om den växer. Ibland går det att känna med fingrarna att sköldkörteln har blivit större. Sköldkörtelns tillverkning av hormon kan också påverkas i klimakteriet.
Sköldkörteln kan ibland reagera tvärtom och bli mindre. Du kommer att få en låg dos läkemedel i början. Dosen ökas allt eftersom. Symtomen minskar oftast efter några veckors behandling, men det kan ta längre tid. Ibland kan det ta upp till ett år.
Orsaker till låg ämnesomsättning
Låga nivåer av sköldkörtelhormon kan ha flera förklaringar, men det är vanligast att ha så kallad primär hypotyreos som beror på en kroniskt nedsatt sköldkörtelfunktion. Det är en autoimmun sjukdom som innebär att immunförsvaret av okänd anledning bildar antikroppar som motverkar produktionen av sköldkörtelhormon. Den autoimmuna reaktionen gör att sköldkörteln successivt får en allt sämre funktion.
Hypofyssjukdom kan orsaka sekundär eller central hypotyreos. Autoimmun sjukdom är den allra vanligaste orsaken i vår del av världen, ofta så kallad Hashimotos sjukdom. Ibland kan förändringar i samband med en graviditet eller förlossning orsaka övergående besvär med hypotyreos. I vissa fall kan hypotyreos vara ett övergående tillstånd, till exempel i samband med graviditet eller förlossning. Då kan du ha tillfälligt låga hormonnivåer som kräver behandling under kortare tid. För lite jod, det vill säga lågt intag av jod i kosten, är den vanligaste orsaken till hypotyreos i stora delar av världen, men inte i Sverige.
Om sköldkörteln inte skapar tillräckligt med hormoner leder det till att ämnesomsättningen blir lägre. Hypotyreos betyder att ämnesomsättning är låg på grund av brist på sköldkörtelhormon T3 och T4. En låg ämnesomsättning innebär att det finns för låga nivåer av sköldkörtelhormoner i blodet. Tillståndet utvecklas gradvis och leder till utmattning och trötthet.
Det kan vara svårt att upptäcka sköldkörtelsjukdomar. Underproduktion av hormoner leder till låg ämnesomsättning – hypotyreos. Det är ett relativt vanligt tillstånd men symptomen är diffusa och förväxlas lätt med andra sjukdomar. Cirka 400 000 personer i Sverige äter idag medicinen Levaxin som behandling. När man har låg ämnesomsättning känner man sig ofta trött, man kan gå upp i vikt, bli torr i huden, känna ett minskat engagemang, minskad sexlust och frysa mycket. Ibland förväxlas symptomen med en depression och man missar att undersöka ämnesomsättningen. Överproduktion, eller hypertyreos, kan leda till snabb viktnedgång, svettningar, hjärtklappning och en allmän känsla av oro och nervositet.
När du får en kronisk inflammation i sköldkörteln bildar immunförsvaret antikroppar mot sköldkörteln. Det kallas för en autoimmun sjukdom, och det är oklart varför det sker. Oftast beror hypotyreos på en kronisk inflammation i sköldkörteln. Kronisk betyder att sjukdomen inte går över. Sköldkörteln kan bli antingen större eller mindre vid kronisk sköldkörtelinflammation. När sköldkörteln blir större heter sjukdomen Hashimotos sköldkörtelinflammation eller Hashimotos tyreoidit. När den blir mindre heter sjukdomen atrofisk autoimmun sköldkörtelinflammation. Sköldkörtelns tillverkning av hormon kan också påverkas i klimakteriet. Sköldkörteln behöver jod för att bilda hormoner och därför kan jodbrist orsaka hypotyreos. Jod finns framför allt i fisk, skaldjur, mjölkprodukter och salt med jod. Du som äter en kost med mindre jod kan behöva tillskott med jod. Du behöver träffa en läkare med jämna mellanrum. Det är för att kontrollera att du har rätt dos av läkemedlet. För hög dos kan göra att du får symtom som liknar dem du kan få vid hypertyreos. Sköldkörteln kan ibland reagera tvärtom och bli mindre.
Sköldkörteln kallas också för tyreoidea. På baksidan av sköldkörteln finns bisköldkörtlar. De bildar hormon som styr balansen mellan kalcium och fosfat. Joddroppar och vissa algpreparat är exempel på naturläkemedel som innehåller jod. Det finns kontrastmedel som innehåller jod och som kan påverka bildningen av hormon. Kontrastmedel används vid röntgen och gör att bilderna blir tydligare. Du får dricka en lösning eller svälja en kapsel med en anpassad mängd radioaktivt jod. Sköldkörteln tar upp det mesta av joden. Vävnaderna runt sköldkörteln påverkas mycket lite av strålningen.
Sköldkörtelns tillverkning och kroppens behov av sköldkörtelhormon förändras vid en graviditet och i klimakteriet. Det är därför vanligt att få en sjukdom i sköldkörteln i samband med en graviditet eller klimakteriet, eller under det första året efter förlossningen. Du som är gravid får lämna blodprov på barnmorskemottagningen. Blodprovet undersöks för att mäta dina halter av sköldkörtelhormon.
Sammanfattning
Sammanfattningsvis kan sköldkörteln ha en betydande inverkan på din ämnesomsättning. Det är viktigt att förstå hur sköldkörteln fungerar och vilken roll den spelar i kroppens metabolism. Genom att förstå detta kan man upptäcka eventuella problem i ett tidigt skede och få lämplig vård. För att få en noggrann bild av eventuella förändringar i halsen och struphuvudet kan en MR-undersökning vara till stor hjälp. Besök gärna och läs mer om MR-Sköldkörteln här: https://magnetlabbet.se/product/mr-skoldkorteln-thyroidea. Eller MR-Hals/larynx här: https://magnetlabbet.se/product/mr-hals-larynx för att lära dig mer om hur en MR-undersökning kan bidra till tidig upptäckt av eventuella problem i sködldkörteln, halsen och struphuvudet. Kontakta oss gärna om du behöver hjälp med att välja rätt undersökning för dig.
