Vad är demenssjukdom? En omfattande guide

maj 2, 2024 | Demens, Hjärnan, Magnetröntgen och neurologiska sjukdomar, Premium | 0 Kommentarer

Demenssjukdom

Demens resulterar i minskad kognitiv förmåga, minne, språk, och förmågan att utföra vardagliga aktiviteter. Denna guide syftar till att ge en omfattande förståelse för demenssjukdom, inklusive dess orsaker, symtom, diagnosmetoder och behandlingsalternativ. Vi kommer också att utforska hur man kan stödja personer som lever med demenssjukdom och deras anhöriga. Genom att öka medvetenheten och kunskapen om demenssjukdom hoppas vi kunna minska stigmat kring sjukdomen och främja en mer empatisk och inkluderande miljö för dem som drabbas. Oavsett om du är en vårdgivare, anhörig eller bara intresserad av att lära dig mer, kommer denna guide att vara en värdefull resurs för att förstå och hantera demenssjukdom.

Demenssjukdom är ovanlig bland yngre personer men ökar kraftigt med stigande ålder. Cirka 1 procent av 65-åringarna och ca 20 procent av 85-åringarna lider av demens. Det beräknas att 150 000 personer i Sverige lider av demens, och varje år tillkommer 25 000 nya fall.

Symtom och förlopp

Vid demenssjukdomar påverkas flera kognitiva funktioner, såsom minne, tankeförmåga, omdöme, orienteringsförmåga och språk. Tidiga tecken på en demenssjukdom kan vara: minnesproblem, svårigheter med språk, tidsuppfattning och orientering. Demens drabbar främst äldre personer, och i takt med att den äldre befolkningen ökar i antal så ökar även antalet demenssjuka. Vårdens skicklighet i att upptäcka demens kan också bidra till ökningen av antalet diagnosticerade fall.

Demenssjukdomar utvecklas olika beroende på sjukdom. Medan sjukdomar som Alzheimer har ett smygande förlopp, kan symptomen vid vaskulär demens komma plötsligt och upplevas mer påtagligt. Tillståndet kan vara stabilt under en längre tid för att sedan försämras. Både förlopp och symptom kan variera beroende på vilka områden i hjärnan som skadas. Symtomen vid medelsvår demens blir fler och starkare. Minnesproblemen tilltar och språket påverkas så att det blir svårt att kommunicera. Bristande tidsuppfattning och koncentrationsförmåga gör vardagen mer komplicerad. Många kan börja vandra på nätterna och ha svårt att sköta personlig hygien och andra vardagssysslor.

Sjukdomsinsikten kan minska och den drabbade kan bli inbunden och passiv. Psykiatriska tillstånd såsom förvirring, hallucinationer och vanföreställningar blir vanligare i denna fas, och regelbundna insatser från samhällets vård och omsorg kan bli nödvändiga. Många behöver flytta till särskilda boendeformer. Personer med Parkinsons sjukdom har 4–6 gånger högre risk att drabbas av demens än normalbefolkningen. Risken påverkas av sjukdomens varaktighet, ålder och svårighetsgrad.

Aggressivt beteende kan plötsligt dyka upp utan någon uppenbar orsak eller kan vara ett resultat från en frustrerande situation. Oavsett orsak bör vi försöka förstå varför en person blir arg eller upprörd.

Statistik

Cirka 80 procent av patienterna med demens löper risk att drabbas av beteendemässiga och psykiska symtom, BPSD. Det är ofta en stor utmaning att möta personer med förändrat beteende och med psykologiska symptom vid demens.

Personer med Parkinsons sjukdom har 4–6 gånger högre risk att drabbas av demens än normalbefolkningen. Risken påverkas av hur länge man haft sjukdomen, hög ålder och sjukdomens svårighetsgrad.

Cirka 150 000 människor i Sverige lever med en demenssjukdom. Cirka 10 000 är under 65 år. Varje år räknar man med att cirka 25 000 personer insjuknar. I takt med att antalet äldre blir fler så räknar Socialstyrelsen med att 180 000-190 000 personer kommer att ha en demenssjukdom år 2030 och ungefär 250 000 personer år 2050.

Behandling och vård

Det finns läkemedel som kan lindra symptomen vid demens, men ingen botande behandling. Sjukdomen leder förr eller senare till döden. När man ska hjälpa eller bemöta en person med demenssjukdom kan det vara svårt, särskilt för personer med svår demens som ofta har svårt att uttrycka sig och minns inte vad som hänt. Demensförbundet kan kontaktas för mer information om demenssjukdomar och stöd. Cirka 150 000 människor i Sverige lever med en demenssjukdom, och det förväntas att antalet drabbade kommer att öka i framtiden.

Orsaker

Demens är en sjukdom som påverkar många människor runt om i världen. Det finns olika orsaker till demens, inklusive genetiska faktorer och livsstilsval samt samband med andra sjukdomar. I denna bloggsektion kommer vi att utforska dessa orsaker närmare och hur de kan påverka risken för att utveckla demens.

Genetiska faktorer och dess påverkan

Genetiska faktorer spelar en betydande roll när det gäller demens. Studier har visat att vissa gener kan öka risken för att utveckla demenssjukdomar. Det är viktigt att förstå hur gener kan påverka hjärnans funktion och struktur, vilket i sin tur kan leda till demens. Forskning har även visat att ärftlighet kan spela en roll i demensutveckling, men det är inte enbart genetiska faktorer som styr utan även miljöfaktorer.

Livsstilsval och demens

Livsstilsval, såsom kost, motion och social interaktion, kan också påverka risken för demens. En hälsosam livsstil med en balanserad kost rik på antioxidanter och omega-3-fettsyror samt regelbunden fysisk aktivitet kan bidra till att minska risken för att drabbas av demenssjukdomar. Forskning visar att en aktiv social interaktion och mental stimulans också kan vara förebyggande faktorer mot demens. Det är viktigt att vara medveten om hur våra val i vardagen kan påverka vår hjärnhälsa på lång sikt.

Samband med andra sjukdomar

Demens kan också ha samband med andra sjukdomar, såsom hjärt- och kärlsjukdomar eller diabetes. Studier har visat att personer med dessa sjukdomar löper en högre risk att utveckla demens senare i livet. Det är viktigt att förstå hur dessa sjukdomar kan öka risken för demens och hur en holistisk syn på hälsa kan vara avgörande för att förebygga demensutveckling. Att hantera och förebygga dessa underliggande sjukdomar kan vara en viktig del i att minska risken för demens.

Diagnos

Processen för att fastställa demens

Att diagnostisera demens innebär en noggrann utvärdering av patientens symptom, medicinsk historik och kognitiva förmågor. Läkaren kan använda olika tester och undersökningar för att fastställa en korrekt diagnos. Det är viktigt att vara öppen och ärlig under denna process för att säkerställa att rätt åtgärder vidtas. Demens kan vara en utmanande sjukdom att diagnostisera på grund av dess varierande symptom och progressionstakt. Därför är det avgörande att ha tålamod och genomföra noggranna utvärderingar för att säkerställa en korrekt diagnos. En tidig diagnos kan också ge möjlighet till att planera för framtiden och involvera patienten i beslutsprocessen kring sin vård och livsstil.

Vikten av tidig upptäckt

Tidig upptäckt av demens är avgörande för att kunna sätta in lämplig behandling och stöd i ett tidigt skede. Genom regelbundna hälsokontroller och att vara uppmärksam på tidiga varningssignaler kan vi öka chanserna till att fördröja sjukdomsutvecklingen och förbättra livskvaliteten för personer med demens. Det är viktigt att sprida medvetenhet om demens och dess tidiga tecken för att underlätta tidig upptäckt och intervention. Genom att främja en kultur av öppenhet och kunskap kring demens kan vi skapa en mer stödjande och inkluderande miljö för demenspatienter, vilket i sin tur kan bidra till en bättre livskvalitet för dem och deras anhöriga. Att erbjuda stöd och resurser för anhöriga och vårdgivare är också en viktig del av att underlätta demensvården och skapa en hållbar vårdmiljö. Genom att kontinuerligt utbilda vårdpersonal och samhället i stort om demenssjukdomar kan vi öka förståelsen och empatin gentemot demenspatienter och deras behov.

Olika former av demens

Demens är inte en sjukdom i sig utan snarare en diagnos för en rad symptom som kan bero på olika sjukdomar och skador. Demens är ett samlingsnamn och en diagnos för en rad symptom som orsakas av hjärnskador. Det är alltså inte en normal eller naturlig del av åldrandet. Symptomen kan variera beroende på vilka delar av hjärnan som drabbas, men vanligtvis försämras minnet och förmågan att planera och genomföra vardagliga sysslor. Andra kognitiva förmågor såsom språk, tidsuppfattning och orienteringsförmåga påverkas också negativt vid demens. Oro, nedstämdhet och beteendeförändringar kan också vara en del av sjukdomsbilden.

Lewykroppsdemens

Lewykroppsdemens (Lewy Body demens) utgör 10–15 procent av samtliga demensfall. Symptomen orsakas av skadliga proteinansamlingar, Lewykroppar, som kan finnas i olika delar av hjärnan och nervsystemet. Personer med Lewykroppsdemens kan uppleva svårigheter med rumslig uppfattning och tankeförmåga. Minnesstörningar förekommer, särskilt senare i sjukdomsförloppet, även om de inte är lika framträdande som vid Alzheimers sjukdom.

Du kan läsa mer om Lewykroppsdemens här

Alzheimer

Det är den vanligaste demenssjukdomen och innebär gradvis förtvining och död av hjärnceller. Alzheimers sjukdom är en allvarlig neurologisk sjukdom som påverkar minnet, tänkandet och beteendet hos drabbade individer. Symptomen inkluderar minnesförlust, förvirring, svårigheter att utföra vardagliga uppgifter och förändringar i personligheten. Trots att det för närvarande inte finns något botemedel för Alzheimers sjukdom, finns det olika behandlingsalternativ som kan hjälpa till att lindra symtomen och förbättra livskvaliteten för patienter.

Du kan läsa mer om Alzheimers här

Vaskulär demens

Vaskulär demens är den näst vanligaste formen av demens efter Alzheimers sjukdom. Denna typ av demens uppstår på grund av problem med blodcirkulationen i hjärnan, vilket leder till minskad syretillförsel och näringsämnen till hjärncellerna. Orsakerna till vaskulär demens kan vara olika former av kärlsjukdomar som stroke, små kärlsjukdomar eller blodproppar.

Du kan läsa mer om Vaskulär demens här

Relaterade Artiklar

Malcare WordPress Security