Introduktion
Struma betyder förstorad sköldkörtel och är ett symtom på olika sjukdomar i sköldkörteln. Struma är en förstoring av sköldkörteln, oavsett orsak. Sköldkörteln sitter på halsens framsida, strax nedanför struphuvudet, och producerar sköldkörtelhormon, det vill säga hormoner som påverkar kroppens ämnesomsättning. När sköldkörteln blir större kan det bero på många olika orsaker, och symtomen kan variera beroende på om körteln producerar för mycket (hypertyreos) eller för lite (hypotyreos) hormon. Att känna igen symtom på struma och få rätt behandling är viktigt för att kroppen ska må bra.
Struma är vanligare hos kvinnor än hos män. Många med struma har inga symtom alls, och förstoringen upptäcks ofta av en slump.
Vanliga orsaker
Struma innebär att sköldkörteln är förstorad, det vill säga större än normalt, och kan bero på flera orsaker, där ärftlighet, jodbrist och inflammation är vanliga faktorer.
Jodbrist
Jod behövs för att sköldkörteln ska tillverka sköldkörtelhormon. Om kroppen får för lite jod ökar risken för att sköldkörteln växer för att kompensera. Att äta salt med jod och jodrik mat som fisk och skaldjur hjälper till att förebygga detta.
Autoimmuna sjukdomar och inflammation
Inflammation i sköldkörteln, som vid Hashimotos tyreoidit, är en vanlig orsak till struma. Det är en autoimmun sjukdom där immunförsvaret påverkar körteln och kan leda till låg produktion av hormon (hypotyreos). Graves sjukdom är en annan autoimmun orsak som ger diffus struma och ofta hypertyreos, alltså hög produktion av hormon.
Läkemedel och andra orsaker
Vissa läkemedel, som litium och amiodaron, kan påverka sköldkörteln och orsaka struma. Ibland kan knölar eller tumörer i sköldkörteln göra att den blir större.
Olika typer av struma
Struma kan delas in i olika typer beroende på hur körteln är påverkad.
Diffus struma
Hela sköldkörteln är jämnt förstorad, vilket oftast beror på autoimmuna sjukdomar eller jodbrist.
Nodulär struma
Det finns en eller flera knölar i körteln. Knölarna kan vara hormonproducerande och orsaka hypertyreos eller vara inaktiva. Den vanligaste typen av struma är knölstruma.
Multinodulär struma
Flera knölar finns i sköldkörteln och kan kräva utredning med ultraljud och ibland finnålspunktion för att bedöma risken för cancer.
Toxisk och icke-toxisk struma
Toxisk struma betyder att struman producerar för mycket sköldkörtelhormon och ger hypertyreos. Icke-toxisk struma innebär att hormonnivåerna är normala trots förstoringen.
Hur vanligt är struma?
Struma är en sjukdom som förekommer hos många, särskilt hos kvinnor och äldre personer. Vissa studier visar att upp till var tionde person kan ha någon form av struma under livet. Eftersom struma kan ha olika orsaker och symtom är det viktigt att vara uppmärksam på eventuella besvär, som svullnad på halsen eller förändringar i kroppen. Om du märker några symtom som kan tyda på struma bör du kontakta läkare för att få rätt utredning och behandling. Struma är alltså en relativt vanlig sjukdom, men symtomen och orsakerna kan skilja sig mycket åt mellan olika personer.
Symtom på struma
Vanliga symtom på struma är en synlig eller kännbar knöl på halsens framsida, svårigheter att svälja eller andas, heshet och en känsla av tryck eller klump i halsen. Symtomen kan också inkludera hjärtklappning, snabb puls, trötthet, viktförändringar, torr hud, håravfall och muskelsvaghet beroende på om sköldkörteln producerar för mycket eller för lite hormon. Många med struma får inga symtom alls och upptäcks vid rutinundersökningar.
Förstorad sköldkörtel
En förstorad sköldkörtel, som också kallas struma, kan bero på flera olika orsaker. Sköldkörteln kan bli förstorad om den producerar för mycket eller för lite sköldkörtelhormon, eller om det finns en annan sjukdom som påverkar körteln, till exempel hypotyreos eller hypertyreos. Ibland kan förstoringen bero på inflammation eller knölar i sköldkörteln. Det är viktigt att en läkare undersöker sköldkörteln noggrant för att ta reda på varför den är förstorad och vilken behandling som kan behövas. Att tidigt upptäcka orsaken till en förstorad sköldkörtel kan göra stor skillnad för hälsan.
Diagnostisering
Läkaren undersöker sköldkörteln genom att känna på halsen och låter dig svälja för att bedöma körtelns storlek och konsistens. Blodprov tas för att mäta TSH och sköldkörtelhormoner. Ultraljud görs för att se knölar och körtelns struktur. Vid misstanke om cancer kan finnålspunktion behövas.
Kom ihåg att alltid kolla med läkare för korrekt diagnos. Kolla även med 1177 för mer information.
Behandling
Struma behandlas på olika sätt beroende på orsak, symtom och eventuell hormonrubbning.
Avvaktande
Vid liten struma utan symtom och med normal hormonfunktion kan regelbundna kontroller räcka.
Läkemedel
Levotyroxin kan ges för att minska TSH och ibland krympa struman, särskilt vid diffus struma med normal hormonfunktion. Tyreostatika används vid toxisk struma med hypertyreos.
Radioaktivt jod
Radioaktivt jod kan användas för att krympa struman och minska hormonnivåerna vid överproduktion av hormon.
Kirurgi
Operation kan behövas för att ta bort delar av sköldkörteln eller hela körteln vid stora besvär, misstanke om cancer eller om annan behandling inte fungerar. Många med struma behöver dock ingen operation.
Sköldkörtelcancer och struma
Även om de flesta knölar i sköldkörteln är godartade, kan struma i vissa fall bero på sköldkörtelcancer. Sköldkörtelcancer är dock en ovanlig form av cancer. Om du upptäcker en knöl eller svullnad på halsen, eller får andra besvär från sköldkörteln, ska du alltid kontakta läkare för att få en noggrann utredning. Behandlingen av sköldkörtelcancer kan innebära operation där hela eller delar av sköldkörteln tas bort, behandling med radioaktivt jod och ibland läkemedel. De flesta knölar är som sagt ofarliga, men det är viktigt att alltid låta en läkare bedöma förändringar i sköldkörteln för att utesluta cancer och få rätt behandling vid behov.
Kost och struma
Vad du äter kan påverka risken att utveckla struma. Jod är ett viktigt ämne för att sköldkörteln ska kunna producera sköldkörtelhormon. Om du får i dig för lite jod ökar risken för struma, särskilt i områden där jodbrist är vanligt. Därför är det bra att äta jodberikat salt och livsmedel som är rika på jod, till exempel fisk och skaldjur. Samtidigt är det viktigt att inte få i sig för mycket jod, eftersom det också kan påverka sköldkörteln negativt. En balanserad kost hjälper till att hålla sköldkörteln frisk och minska risken för struma. Om du är osäker på om du får i dig tillräckligt med jod kan du rådgöra med din läkare eller dietist.
När ska du söka vård?
Du bör kontakta vården om du får en svullnad eller knöl på halsen, svårt att svälja eller andas, snabb tillväxt av knölen, eller om du har heshet som inte går över. Om du har symtom på sköldkörtelrubbning som hjärtklappning, viktförändringar eller trötthet bör du också söka hjälp. Har du familjehistoria med sjukdomar i sköldkörteln ökar risken och du bör vara extra uppmärksam.
Förebyggande och uppföljning
Att använda jodberikat salt och äta en balanserad kost kan minska risken för struma. Rökning ökar risken för sjukdomar i sköldkörteln och bör undvikas. Mindre strumor följs upp med regelbundna kontroller, medan större eller symtomgivande strumor kan behöva tätare uppföljning och behandling.
Sammanfattning
Att känna igen symtom på struma och söka vård i tid är viktigt för att få rätt diagnos och behandling. Regelbunden uppföljning och samarbete med läkare hjälper till att hantera tillståndet effektivt.
Läs mer om relaterade tillstånd som Graves sjukdom, tumörer, inflammationer och olika behandlingsalternativ på vår informationssida.
Om du vill ha mer information, kolla gärna våra andra artiklar:
Vanliga frågor om struma
Vad är struma?
Struma betyder förstorad sköldkörtel och är ett symtom på olika sjukdomar i sköldkörteln. Det innebär att sköldkörteln är större än normalt och kan påverka hormonproduktionen.
Vilka är de vanligaste symtomen på struma?
Vanliga symtom är en synlig eller kännbar knöl på halsens framsida, svårigheter att svälja eller andas, heshet, samt en känsla av tryck eller klump i halsen. Vissa kan också uppleva hjärtklappning, trötthet eller viktförändringar beroende på hormonbalansen.
Vad orsakar struma?
Struma kan orsakas av jodbrist, autoimmuna sjukdomar som Hashimotos tyreoidit och Graves sjukdom, inflammation, läkemedel eller knölar i sköldkörteln.
Hur diagnostiseras struma?
Diagnos ställs genom läkarkontroll där sköldkörteln undersöks, blodprover för att mäta sköldkörtelhormoner och TSH tas, samt ultraljud och ibland finnålspunktion vid misstanke om knölar eller cancer.
Hur behandlas struma?
Behandling beror på orsak och symtom. Mindre strumor utan besvär kan följas upp. Läkemedel som levotyroxin eller tyreostatika kan användas, radioaktivt jod kan ges vid överproduktion, och operation kan bli aktuellt vid stora besvär eller misstanke om cancer.
När ska jag söka vård för struma?
Sök vård om du märker en knöl eller svullnad på halsen, får svårt att svälja eller andas, upplever snabb tillväxt av knölen eller har heshet som inte går över. Kontakta också läkare vid symtom på hormonrubbning som hjärtklappning eller trötthet.
Kan struma försvinna av sig själv?
Viss inflammation kan gå tillbaka, men knölstruma brukar inte krympa utan behandling. Regelbunden uppföljning är viktigt.
Kan kost påverka risken för struma?
Ja, tillräckligt intag av jod genom jodberikat salt och jodrik mat som fisk och skaldjur minskar risken för struma. Undvik också överdrivet högt jodintag.
Är struma farligt?
De flesta strumor är godartade och ofarliga, men vissa knölar kan vara cancer och behöver utredas noggrant.
